Markus evangelium
Dagens text: Mark.5:21-43
Helsingborg 28 april 2021
Nyckelord: Barmhärtighet
Återigen en text som berättar om Jesu barmhärtighet
och nådens härlighet. Varje gång jag läser avsnittet påverkas jag av den. Här
finns så mycket att begrunda över i texten och över Jesus som person,
Människosonen.
Vi börjar med kvinnan som plågades av blödningar.
På grund av dessa blödningar betraktades hon som oren och var enligt lagen
skyldig att vara inomhus. Om hon kom i kontakt med någon blev den personen
också oren. Hon levde ett isolerat och ensamt liv.
Hon hade hört talas om Jesus och nu var han där i
hennes by. Hon trotsade lagen och sin rädsla för att få möta Jesus.
25 (D) Där
fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. 26 Hon
hade fått lida mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde, men inget
hade hjälpt, hon blev bara sämre. 27 Hon hade hört
talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans
mantel, 28 för hon tänkte: "Om jag så bara får
röra vid hans kläder blir jag frisk." Mark.5:25-28
Hennes tro på Jesus var stark. Hon hade bestämt sig om att
inte ”missa denna möjlighet!” Vetskapen om Jesu och alla de helande som hon
hört talas om skapade en frimodighet som drev på henne, fram till honom.
29 Genast stannade hennes blödning,
och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga. Mark.5:29
Äntligen! Hennes ständiga plåga var över, hon var helad från
blödningarna och allt skedde omedelbart.
30 (E) Jesus märkte
genast inom sig att det hade gått ut kraft från honom, och han vände sig om i
folkmassan och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?" 31 Hans
lärjungar sade till honom: "Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och så
frågar du: Vem rörde vid mig?" 32 Men han
fortsatte att se sig omkring efter henne som hade gjort det. Mark.5:30-32
Lärjungarna verkar bli irriterade på frågan Jesus ställer
till dem om vem som rörde honom.
33 Kvinnan visste vad som hade hänt
med henne, och hon kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och
berättade hela sanningen för honom. 34 (F) Då sade han
till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk
och fri från din plåga." Mark.5:33-34
Fast hon gjorde något som var förbjudet enligt ”lagen” dömer
inte Jesus henne, han snarare berömmer henne över hennes tro. Hon bara visste
att bara jag får röra vid honom kommer jag att bli frisk. Jesus avslutar
samtalet med orden: ”Gå i frid.”
35 (G) Medan han ännu
talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är
död. Varför besvära Mästaren mer?" 36 Men
Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte
rädd. Bara tro." Mark.5:35-36
Jesus har inte glömt den sjuka flicka, vilket många
verkar fundera över. Han beger sig nu hem till flickan som nu är död.
39 (I) Han gick in och
sade till dem: "Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon
sover." 40 Då hånskrattade de åt honom. Mark.5:39-40
Nu möter Jesus helt andra reaktioner, jämfört med kvinnan
med blödningarna. De hånskrattar åt honom. Jesus skickar ut alla dessa otrons
människor. Han väljer ut de som han vill ska följa med till flickans bädd och
som kommer att bli ögonvittne till undret.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och
mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg. 41 Och
han tog barnets hand och sade till henne: "Talitha koum!" Det
betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp!" 42 Genast
reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt
utom sig av häpnad. 43 Men han befallde dem strängt
att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att
äta. Mark.5:40-43.
Undret sker, flickan reser sig upp och börjar gå. Alla de
samlade blir förundrade och häpna.
Jesus ser oss människor och vill oss alla väl. Det är inte
undren i sig vi ska se i första hand, utan vi ska se honom och släppa in
honom i våra liv. Barmhärtighetens Herre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar