Del 4 Rom.15:5-6

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 4

Bibelställe Rom.15:5–6
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. I stället ser vi honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

 ⁵ Och må uthållighetens och tröstens Gud hjälpa er att vara eniga efter Kristi Jesu vilja, ⁶ så att ni endräktigt med en mun prisar vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. Rom.15:5–6

Paulus skriver och uppmanar till enhet. Han använder ordet ”endräktigt” och det kan vi beskriva som det vi andas in, Guds ord, ska också vara det samma när vi andas ut. Med andra ord den helige Andes enhet. Paulus uppmanar oss att vara en mun. Detta är för Paulus ett ständigt återkommande tema.

Varför?

Paulus och de andra apostlarna hade samma budskap och därför hade de framgång. De anpassade inte sitt budskap utifrån kultur, religiösa betingelser eller andra yttringar. Samma evangelium. Hur var det möjligt?

Apostlarna hade fått sin undervisning/utbildning när de vandrade tillsammans med Jesus. Paulus hade fått sin undervisning/utbildning av Jesus som en uppenbarelse efter Damaskusvägens händelse. Under tre dagar han var blind. Alla apostlarna hade samma budskap.

Med en mun, skriver Paulus, och hans uppmaning till oss idag är att vi ska vara endräktiga och ha en gemensam mun. Är det så i dagens kristenhet? Nej? Varför? Jag tror att alla olika läror är hindret. Hade vi haft Guds ord, Bibeln, som riktmärke och den helige Ande som vägledare hade möjligheten funnits.

²⁰ Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord^[a] kommer att tro på mig. ²¹ Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. ²² Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: ²³ jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig. Joh.17:20-23

Detta är fullt möjligt om vi bara vill lägga ner allt vårt eget och har fokus på det som våra böner vill åstadkomma. Det handlar inte om mina eller din rättighet utan endast om Guds stora nåd.

Sammanfattningsvis!

Det vi ska fokusera på är att söka Gud och tillbe Honom för Hans egen skull, för den Han är! Då ska Han ge oss vad vårt hjärta begär (längtar efter).

 

Del 3 Rom.12:12

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 3

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

¹² Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Rom.12:12

När vi först läser texten kan man få uppfattningen att det mer är en uppmaning och det är rätt uppfattat. Men samtidigt är det en bön, men då behöver vi läsa texten före och efter.

Att ta loss en bibelvers ur sitt sammanhang är aldrig en bra idé. Men i detta fall gör vi det med anledning av att det är "kärnpunkten" i textsammanhanget.

Det är en sammanfattning!

·         Var glada i hoppet

·         Tåliga i lidandet

·         Uthålliga i bönen

Vi har ett hopp; himlen och där finns vårt hopp. Vi är förberedda av Jesus att vi kommer i lidande, för det var Hans liv som resulterade i att vi fick liv genom Hans lidande. Paulus manar oss till tålamod; att stå ut med lidande och förföljelse. Läs Open Doors årsrapport 2022.

Hur är man för att vara uthållig i bön? Jag tror att det viktigaste är att envist hålla fast och fortsätta att be över det som Gud uppenbarat för oss eller något som berört vårt hjärtas djup.

Förr fanns det bönekrigare i församlingarna. De kallades för “bönetanter” och de hade alltid en stor handväska som innehöll en stor bibel och en anteckningsbok. När dessa “bönetanter” gick hem till Herren läste de anhöriga deras anteckningsböcker. Noteringarna jämfördes med församlingens historia och man kunde se ett mönster i alla bönesvar. Signumet för dessa “bönetanter” var uthålligheten. De gav aldrig upp.

I vårt individualistiska samhälle är uthållighet inget som är av större intresse eller som ger poäng i den innersta vänkretsen.

Om vi inte har tålamod att be länge och ofta, försök att få med en bönekompis så att ni uppmuntrar varandra i bönearbetet. Det finns två sidor på alla mynt, även på “bönemyntet”. Å ena sidan ska vi gå in i vår kammare och be (Matt 6:6) och å andra sidan vet vi att där två eller tre är tillsammans, där finns även Jesus. (Matt.18:20)

Broder Andrew, Open Doors grundare och bibelsmugglare har skrivit en bok som heter “Och Gud ändrade sig för att hans folk vågade be. ”Rekommenderar den varmt till alla bönekrigare.

 

 

Paulus böner Del 2

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 2

Bibelställe Rom.10:1
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser ofta honom som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han befann sig. Men förutsättningen att detta fungerade var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för dem är att de skall bli frälsta. Rom.10:1

Här har vi en skarp bön. Den är också mycket tydlig. Men framför allt, den är helt enligt Guds vilja. Detta ligger Guds hjärta – att alla människor ska bli frälsta. Frälsningen – starten på det kristna livet.

Jesus säger: ”Följ mig.”

Hur vet vi att det är enligt Guds vilja? Genom att se vad Guds ord säger och vad alla löften berättar för oss.

Samtidigt ska vi vara mycket frimodiga i våra böner, Gud är vår Far och Han vet vad vi innerst inne längtar efter. Det är ingen tillfällighet att vår frimodighet ha stor lön.

Kung David var också en bönens man. Låt oss läsa något som kung David ber:

Så länge jag teg
        förtvinade mina ben
    och jag stönade dagen lång.
⁴ Dag och natt var din hand
        tung över mig,
    min kraft rann bort
        som i sommarens torka. ^[b] Sela

⁵ Då erkände jag min synd för dig
        och dolde inte min skuld.
    Jag sade: "Jag vill bekänna
        mina brott för Herren" –
    då förlät du mig min syndaskuld.
        Sela

Ps.32:3-5

 

Paulus och de 45 bönerna Del 1

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 1

Bibelställe Rom.1:8-10
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

Idag läser vi följande:

⁸ Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro. ⁹ Gud, som jag tjänar i min ande, när jag förkunnar evangeliet om hans Son, han är vittne till hur jag ständigt nämner er ¹⁰ i mina böner och alltid ber om att nu till sist få tillfälle att komma till er, om Gud vill. Rom.1:8-10

Vad är det som Paulus ber om?

·         Han börjar med att tacka Gud genom Jesus Kristus

·         I denna tacksägelse finns den romerska församlingen och deras framgångsrika tjänst

·         Paulus vill också visa på att det inte är genom honom själv, utan Gud som verkar i hans ande

·         Återigen är Paulus noga med att poängtera evangeliets betydelse

·         Han intygar att Jesus är vittne till att han ständigt ber för församlingen i Rom

·         Paulus uttrycker också en stark längtan att få komma besök i Rom

Det är befriande att läsa bönen och se att Paulus inte är fokuserad på sig själv. Han ser längre och djupare. Ska vi då inte be för vår egen situation? Det ska vi absolut göra!

När vi ser bort från oss själva, har Gud lättare att vara nära oss i den ordlösa bönen, den bön som innehåller alla våra längtansfrön. Då ber Gud genom oss, i oss!

Amen

Del 84 sista avsnittet Mark.16:9-20

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.16:9-20

Helsingborg 28 juni 2021

Då har vi kommit till finalen av Markus evangeliet. Hoppas att ni på vägen upptäckt nya saker.

Det har varit en glädje att dela Guds ordet med er alla. Jesus lever och är här och nu. Guds glädje till er alla.  

 

 

 

^9 (C) När Jesus hade uppstått på första veckodagens morgon visade han sig först för Maria Magdalena, som han hade befriat från sju onda andar. ¹⁰ Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. ¹¹ Men när de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det. Mark.16:9-11

Markus skriver att det var Maria Magdalena som först fick se och träffa Jesus. Hon gick och berättade de glada nyheterna, men ingen trodde henne. Var det hennes bakgrund som gjorde henne mindre trovärdig, eller var det otro från de som lyssna till henne.

¹² Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. ¹³ De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda. Mark.16:12-13

Lite senare anslöt sig fler vittnen som ville berätta de goda nyheterna, men inte hellre dessa ville  de tro på. Lärjungarna var så fyllda av fruktan att de kunde inte föreställa sig detta faktum att Jesus levde.

^14 (D) Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden. Mark.16:14

Till sist uppenbarar sig Jesus för sina lärjungar – och de blir överbevisade! Jesus är skarp och tillrättavisa dem att de inte ville tro på sändebuden. Vi ska inte glömma bort att Jesus berättat allt vad som skulle hända honom vid tre olika tillfällen. Det var alltså Jesu egna ord som de inte ville tro på.

Här finns en sorts breakpoint och Jesus ställer allt på sin spets. Hur? Han vill att de ska förstå betydelsen av att lyssna. Jag vill påstå att detta också är en hälsning till oss!

Tänk efter! Hur har vi det med att ta till oss information och instruktioner? Vi är nog lika dåliga på detta som lärjungarna. Tänk bara hur det är när vi ska montera en möbel från IKEA, behöver jag säga mer eller?

När vi läser Guds ord, Bibeln, är själva läsandet viktigt, men att lyssna är lika viktigt i själva bibelläsningen. Därför ska vi aldrig hasta iväg genom en text, utan vi ska vara lyssnande. Läser vi bara för läsandet skulle är risken stor att vi får en religiöst beteende.

^4 (C) De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. ^5 (D) Filippus^[a] kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. ⁶ De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: ^7 (E) från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. ^8 (F) Och det blev stor glädje i den staden. Apg.8:4-8

Filippus hade en berättelse, full av liv, som hedningarna i Samaria gärna lyssnade till.

^(K) Min son,
        ta vara på vad jag säger,
    vänd ditt öra till mina ord.
^21 (L) Låt dem inte vika från din blick,
        bevara dem i ditt hjärtas djup,
²² för de är liv för den som finner dem
    och läkedom för hela hans kropp. Ords.4:20-22 

Del 83 Mark.16:1-8

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.16:1-8

Helsingborg 27 juni 2021

 

Nyckelord V4

 

 

 

När sabbaten var över köpte Maria Magdalena och Maria, Jakobs mor, och Salome väldoftande oljor för att gå och smörja honom. ² Mycket tidigt den första veckodagen^[a] kom de till graven när solen gick upp. ³ De sade till varandra: "Vem ska rulla bort stenen från gravöppningen åt oss?" Mark.16:1-3

Det var säkert med tunga steg, kvinnorna gick på väg till graven där Josef lagt Jesus. De var på väg att smörja Jesus enligt den judiska traditionen. De visste också att de hade ett tungt stenblock som måste flyttas på. Ja, de hade många funderingar, men de var övertygade att de skulle fullfölja sitt uppdrag.

⁴ Men när de lyfte blicken, fick de se att stenen var bortrullad. Den var mycket stor. ⁵ De gick då in i graven och såg en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt, och de blev förskräckta. Mark.16:4-5

När de är framme gör de en stor upptäckt som gör dem mycket förvånade. Stenblocket är rullad bort från öppningen och graven är öppen. Trots rädslan bestämmer de sig för att titta in i graven. De kan inte upptäcka Jesus, utan där finns en man i vita kläder – en ängel. ”Var inte förskräckta,” säger mannen som första hälsning till kvinnorna.

⁶ Men han sade till dem: "Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han har uppstått, han är inte här! Se, här är platsen där de lade honom. ^7 (B) Men gå och säg till hans lärjungar och särskilt till Petrus: Han går före er till Galileen. Där ska ni få se honom, så som han har sagt er." Mark.16:6-7

Sedan kommer de underbara nyheterna om att Jesus lever – han är uppstånden. Jesus har precis som han sa, givit sig i väg till Galileen och där väntar han på sina lärjungar.

Han har också en speciell hälsning till Petrus. Jesus har tänkt på Petrus och hans förnekelse, men inte dömt honom. Han hälsar speciellt till Petrus i stor omsorg.

⁸ Då gick de ut och flydde från graven, fyllda av bävan och bestörtning. Och de sade ingenting till någon, eftersom de var rädda. ^[b]  Mark.16:8

Den här versen avviker tydligt från de andra tre evangelierna. Varför? Markus har genom hela sitt evangelium varit mycket kortfattad, och skrivit lite annorlunda. Alla har sin särart i sin skrivning av evangeliet. Jag uppfattar det som att allt blir ännu mer trovärdigt.

Jag känner stor tacksamhet till Markus och hans evangelium.

^10 (I) Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. ^11 (J) Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus. Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen. 1Petr.4:10-11

 

Avslutar med några viktiga verser av Petrus. Denne man som blev upprättad, förvandlad och en ledare, efter Guds vilja.

Trots att vi går fel ibland finns alltid Guds stora famn med massor av nåd – även för dig/mig.

 

Tack Jesus

Del 82 Mark.15:42-47

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.15:42-47

Helsingborg 26 juni 2021

 

 

 

 

^42 (U) Det var nu redan kväll. Eftersom det var förberedelsedag^[l], dagen före sabbaten, ⁴³ kom Josef från Arimatea^[m] dit. Han var en ansedd rådsherre som också väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Mark.15:42-43

Josef, en ansedd rådsherre, som också väntade på Guds rike, skriver Markus! Han tillhörde det religiösa ledarskapet, och förmodligen hade han tagit intryck av Jesus som person och även hans undervisning. Samtidigt bör vi komma ihåg att om inte Josef gjort denna gärning, hade Jesus hängt kvar på korset tills påsken var avslutad.

Josef gjorde en profetisk handling, medvetet eller omedvetet.

⁴⁴ Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött och kallade till sig officeren och frågade honom om Jesus varit död länge. ⁴⁵ När han fick det bekräftat av officeren, lät han Josef få den döda kroppen. Mark.15:44-45

Pitatus verkar förvånad över att Jesus redan var död, därför vill han dubbelkolla med officeren. När vi läser detta verkar det som om det tog längre tid innan döden kom som en befrielse för den som korsfästes.

⁴⁶ Josef köpte då linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. Mark.15:46

Josef följer den judiska traditionen. Han försätter sig också i en situation att ha orenat sig och kan därför inte vara med under påskens firande. Han var angelägen att prioritera och då kom Jesus först.

⁴⁷ Maria Magdalena och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd. Mark.15:47

 

Det som händer med Jesus genom Josefs omsorg, har vittnen, och de iakttar på avstånd var och hur Jesu kropp tas till graven. De ser även stenblocket som täcker öppningen. Även denna gång är det kvinnorna som trotsar sin rädsla. De vill veta var de lägger Jesus.

Vi lägger också märke till att lärjungarna saknas! Dessa modiga män som sa att de aldrig skulle överge honom. Att Jesus uppskattade kvinnor runt sig är lätt att förstå i det som händer just nu. De övergav honom inte.

^27 (I) Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras. ^[h] 28 (J) Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen." Mark.14:27-28

Josef var en man som inte övergav Jesus.

 

Del 81 Mark.15:33-41

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.15:33-41

Helsingborg 25 juni 2021

 

Nyckelord v 38

 

 

 

³⁷ Men Jesus ropade med hög röst och gav sedan upp andan.

^38 (S) Då brast förhänget^[k] i templet i två delar, uppifrån och ända ner. Mark.15:37-38

Texten idag har mycket att berätta för oss. Vi ser olika händelser och även hur människor reagerar, där vid Golgata och Jesu död. Vi har hört många predikningar och kanske även bibelstudier över dessa händelser.

Jag fångas av hur förhänget i templet, ett 10 meter högt draperi, som skärmar av det allra heligaste i templet och hur det delas på mitten, uppifrån och ner. Denna heliga plats var judendomens viktigaste plats, där endast översteprästen fick gå in en gång om året till egen och Israels försoning. Då offrades blod.

Denna händelse måste varit mycket dramatisk för alla de religiösa ledarna. Symboliken i händelsen är att nu kan vi genom Jesu död och hans offer komma direkt till Gud, utan mellanhänder. Vi behöver ”bara” ropa Jesu namn, så är vi inför tronen. Tänk vilken oerhörd stor nåd. Försoningen är total och vi behöver bara ta emot.

 ³⁹ När officeren som stod framför honom såg att han gav upp andan på det sättet, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son!" Mark.15:39

Markus beskriver en annan händelse som jag funderar ofta på, och det är den romerska officern. Han gör en mycket stark bekännelse och vi ska minnas att han var en hedning.

^40 (T) Även några kvinnor stod på avstånd och såg på. Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. ⁴¹ De hade följt Jesus medan han var i Galileen och tjänat honom. Där fanns också många andra kvinnor som hade gått med honom upp till Jerusalem. Mark.15:40-41

Många av de som följde Jesus under hans vandring var kvinnor. Detta var något mycket ovanligt i Israel i denna tid. Kvinnan hade en lägre status än vad männen hade, även i judendomen. Jesus ändrade på hela kvinnans roll och betydelse. Han såg män och kvinnor som Guds skapelse. Därför kom många kvinnor till honom för helande, upprättelse och nytt liv. De drogs till honom genom hans budskap och hans kärlek.

De religiösa ledarna gick hem, och de hade ingen aning om allt som skulle ske på påskdagen.

^7 (A) När de fortsatte fråga honom, reste han sig och sade: "Den av er som är utan synd kan kasta första stenen på henne." ⁸ Sedan böjde han sig ner igen och skrev på marken. ^9 (B) När de hörde detta började de gå därifrån en efter en, de äldste^[e] först. Han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. ¹⁰ Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?" ^11 (C) Hon svarade: "Nej, Herre." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!" Joh.8:7-11

Del 80 Mark.15:21-32

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.15:21-32

Helsingborg 24 juni 2021

 

Nyckelord v 31

 

 

 

^29 (O) De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Ha! Du som river templet och bygger upp det på tre dagar, ³⁰ fräls dig själv och kom ner från korset!" ³¹ På samma sätt förlöjligade översteprästerna och de skriftlärda honom och sade till varandra: "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Mark.15:29-31

Smädelserna haglar mot Jesus där han hänger på korset. Någon empati finns inte, utan endast hat och förakt. Det verkar som att de samlade ser detta med Jesus fastnaglad på korset som en stor seger, speciellt de religiösa ledarna.

De saknar insikten, som Paulus skriver senare. En tanke! Var Paulus med ibland dessa smädare? Det vet vi inget om, men möjligheten fanns att han var där.

Ingen av de närvarande, utom Jesus, vet vad som egentligen händer vid denna stund. Mitt framför ögonen på folket, sker den stora försoningen. Samtidigt håller den onde på att förlora all sin makt. De saknade insikten, de såg inte det profetiska skeendet. De vill enbart få bort honom.

Ja, det händer mycket, men det är bara Jesus som vet, Guds son, herrarnas herre och konungars konung!

 ³² Han är Messias, Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så att vi får se det och tro!" Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom. Mark.15:32

Vad hade hänt om Jesus svarade på deras rop att själv komma ner från korset. Hade de trott på honom? Jag är tveksam! Trodde de inte utifrån alla tecken och under så hade de säkert inte trott då heller!

Korset – evangeliets stora symbol, platsen för hela världens försoning. Men ingen ser och förstår vad som händer.

Frågan hamnar då istället i vårt knä – förstår vi allt det som sker på korset. Säger vi att vi förstår, är risken att vi säger för mycket. Jag förundras över korsets mysterium och fylls i stället av tacksamhet. Mitt nya liv är resultaten av försoningsverket på korset.

Tacksamhet

^13 (M) Ni var döda genom era överträdelser och er oomskurna natur, men också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser ^14 (N) och utplånat skuldebrevet som vittnade mot oss med sina krav. Det tog han bort genom att spika fast det på korset. ^15 (O) Han avväpnade^[e] härskarna och makterna och gjorde dem till allmänt åtlöje när han triumferade över dem på korset^[f]. Kol.2:13-15 

Del 79 Mark.15:16-20

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.15:16-20

Helsingborg 23 juni 2021

 

^16 (G) Soldaterna förde in Jesus på gården, det vill säga pretoriet, och sammankallade hela vaktstyrkan. ^17 (H) De klädde honom i en purpurmantel^[c] och vred ihop en törnekrona och satte den på honom. ¹⁸ Sedan började de hälsa honom: "Leve judarnas kung!" ¹Mark.15:16-18

När jag läser texten kommer det många funderingar och bilder för mitt inre. Vi kanske kommer ihåg Jesusfilmen ”The passion” och de dramatiska och blodiga scenerna. För min del är jag förundrad över att det är de romerska soldaterna som visar sitt hat och förnedrar Jesus.

Om vi tittar tillbaka så konfronterade inte Jesus den ockuperande makten från Rom. Men läser vi Gamla Testamentet kan vi upptäcka delar av det som händer i vår text i dag.

 ^19 (I) De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. Mark.15:19

”Och tillbad honom” skriver Markus! Är det ett profetiskt budskap vi kan se i texten? Ibland tror jag att det är så! Om vi tittar framåt och ser vad som fick Romarriket på fall, upptäcker vi att det var de kristna med sina liv som fick Rom att falla. Martyrernas blod!

Det var Jesu namn som störtade Rom och alla dessa som vägrade böja sina knän för kejsaren.

²⁰ När de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde honom i hans egna kläder. Sedan förde de ut honom för att korsfästas. Mark.15:20

När de var klara med förnedringsakten, klär de Jesus i sina egna kläder för att föra honom till korset. För de romerska soldaterna är han nu judarnas Konung.

^(A) Salig är den som inte följer
        de gudlösas råd,
    som inte går in på^[a] syndares väg
        och sitter bland föraktare,
^2 (B) utan har sin glädje
        i Herrens undervisning^[b]
    och begrundar ^[c]hans ord
        både dag och natt.
^3 (C) Han är som ett träd,
        planterat vid vattenbäckar,
    som bär sin frukt i rätt tid
        och vars löv inte vissnar.
    Och allt han gör, det lyckas väl. Ps.1:1-3

Jesus tillät, han for inte ut i hämnd, utan visste att detta var hans bestämmelse. För att kunna ta till oss Bibelns budskap, måste vi ha läst även Gamla Testamentet, noga! Hela Bibeln är den samlade berättelsen om Jesus. Varken judarna, de skriftlärde, fariséerna eller översteprästerna kunde se allt som hände Jesus, ur det profetiska. De hade inte den rätta insikten.

De romerska soldaterna hade ingen insikt alls, utan styrdes av sin soldatroll!

Vi som kristna idag, har ett stort ansvar att förmedla den sanna berättelsen, evangeliet, för människor som vi möter. Att göra det är bland det svåraste som finns, det bygger på dårskapen om korset. Stötestenen som blev en hörnsten.

 

Del 78 Mark.15:1-15

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.15:1-15

Helsingborg 22 juni 2021

 

Nyckelord V 10

 

 

 

 ⁸ När folket kom fram och började be honom göra som han brukade för dem, ^9 (D) svarade Pilatus: "Vill ni att jag friger judarnas kung åt er?" ¹⁰ Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. Mark.15:8-10

Pilatus har genomskådat och funderar över orsakerna till översteprästens överlämnande av Jesus till honom. Att det var avund, var det ingen tvekan om, och denna avund styrde Stora rådet till beslutet. Pilatus, makthavaren var bekant med Guds ord – tror jag! Han såg, att här fanns en kamp i den andliga världen.

Överallt där Jesus gick blev det en andlig triangelkamp – världen, de religiösa ledarna och de hjälpte varandra att attackera Jesus. Jesus hade alltid svar att ge till dem och därför blev han en stötesten för dem. Detta blev ett profetiskt mönster.

Denna andliga kamp är lika tydlig idag och det tragiska är att den rör sig i ”kyrkans domäner!” Det har under tidens gång skapats många olika ”läger” och de är i grunden alla läromässiga.

Idag har vi en annan faktor av stor betydelse som på sätt och vis skapar spänningar – islam! Vi lever i en tid av olika religiösa riktningar.

  ¹³ De skrek tillbaka: "Korsfäst honom!" ¹⁴ Pilatus frågade dem: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" ^15 (F) Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, släppte han Barabbas och lät gissla^[b] Jesus och utlämnade honom sedan till att korsfästas. Mark.15:13-15 

Korsfäst! Korsfäst! Korsfäst! Ropet skanderades över Jerusalem. Barabbas, en mördare och våldsman var ett bra byte ansåg Stora rådet och delar av folket. Målet var hela tiden att få bort Jesus och det spelade inte någon roll hur det gick till.

 

Lova Herren med mig,
    låt oss upphöja hans namn
        tillsammans!

^5 (D) Jag sökte Herren
        och han svarade mig,
    han räddade mig
        från allt som skrämde mig.
⁶ De som ser upp till honom
        strålar av fröjd,
    deras ansikten^[c] behöver inte
        rodna av skam. Ps.34:4-6

 

En dag kommer det att vara en helt annan stämning i Jerusalem. Dom kommer alla rättfärdiga kunna lovsjunga inför Honom, och prisa högt hans underbara namn. Då kommer segern att vara fullkomlig och närvarande i Jesus.

 

Tack Jesus

 

 

Kära bloggvänner

 

Kära bloggvänner

Idag har jag allt focus på valet och ber att ni får en välsignad söndag!

Jag ber också om att allt ska gå rätt till.

Paulus påminner oss:

2 Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse. 3 Be också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att vi kan predika Kristi hemlighet - det är för den jag är fånge - 4 och att jag talar som jag bör, när jag avslöjar den. 5 Uppträd förståndigt mot dem som står utanför och ta vara på varje tillfälle. 6 Ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en. Kol.4:1–6

Del 77 Mark.14:66-72

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.14:66-72

Helsingborg 21 juni 2021

 

 

 

 

⁶⁷ När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." ⁶⁸ Men han nekade: "Jag vet inte vad du pratar om, jag förstår inte." Han gick ut på yttergården. Då gol tuppen. Mark.14:67-68

Där sitter han, Petrus och värmer sig vid elden! Han som annars brukar stå i täten och hade lätt för att komma med de stora orden. Han vill veta vad som händer med Jesus, men han gör inget större väsen av sin närvaro.

Plötsligt är det en tjänsteflicka som känner igen honom – men Petrus förnekar att han känner Jesus. Tuppen gal nu första gången.

⁶⁹ Tjänsteflickan såg honom och sade igen till dem som stod där: "Han är en av dem." ⁷⁰ Men Petrus nekade igen. Strax därefter sade de som stod där återigen till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé!"  Mark.14:69-70

Samma sak händer igen – och Petrus förnekar för andra gången – och tuppen gal igen.

⁷¹ Men han började förbanna och svära: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om!" ⁷² Och strax gol tuppen för andra gången. Mark.14:71-72

Tredje gången gol tuppen efter Petrus förnekelse och då minns Petrus orden från Jesus till honom. Petrus brister ut i gråt. Denne Petrus, den starke och mångordige är nu tillintetgjord, förtvivlad och ensam.

Känner vi igen oss? Jag känner igen mig och jag är glad att göra denna igenkännande. Petrus är en bra bild över syndafallets konsekvens. Det hjärtat är fullt av talar munnen är något som vi är överens om, eller kanske inte!? Petrus förnekelse är även vår, men vi ska kännas vid den för att kunna be om nåd och förlåtelse.

I 3,5 ca har lärjungar vandrat med Jesus och nu kommer insikten och frågorna över vad som händer med dem. Just nu får de uppleva en tung erfarenhet, de är övergivna.

Varför blev det så att övergivenheten drabbade dem så hårt? De lyssnade inte! Söker du på ”lyssnade inte” får du 35 träffar, söker du på ”lyssna” får du 205 träffar. Det finns fog för oss att ”lyssna” för att få veta vad Gud säger i tiden.

Egentligen, om de hade lyssnat på Jesus, hade det sett helt annorlunda ut för de 11 lärjungarna. Petrus kommer att bli upprättad av Jesus, precis som vi kommer att bli, när vi erkänner vår synd.

Hela dagens text är en eftertanke till betydelsen av lyssnandet. 

Del 76 Mark.14:53-65

 

Markus evangelium

Dagens text: Mark.14:53-65

Helsingborg 20 juni 2021

 

 

 

 

^55 (V) Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de fann inget. ⁵⁶ Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens^[o]. Mark.14:55-56

Nu har översteprästerna, de äldste och de skriftlärda nåt sitt mål – de har fängslat Jesus. Under några år har de försökt att få stopp på Jesus. De har ifrågasatt honom, hånat honom och gjort allt för att få honom ur vägen.

Men nu kommer ett annat problem – de får inte ihop bevisen mot honom. Det träder fram vittnen men deras berättelser är inte överens med varandra, därför ogiltig - förklaras de.

^6 (D) Efter två eller tre vittnens ord^[c] ska han dödas. Ingen ska dömas till döden efter endast ett vittnesmål. 5Mos.17:6

Det måste vara två eller tre vittnen vilkas berättelse är i samklang, annars kan inte vederbörande dömas. Så är det med Guds ord också att det inte går att ”bygga” en sanning bara på ett bibelord.

De pressar och pressar Jesus, men han svarar inte på frågor eller reagerar på hot.

⁶⁰ Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" ^61 (X) Men Jesus var tyst och svarade inte. Återigen frågade översteprästen honom: "Är du Messias, den Välsignades son?" ^62 (Y) Jesus svarade: "Jag Är^[p]. Och ni ska få se^[q] Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln." Mark.14:60-62

Först när Jesus får en preciserad fråga, ger han detta tydliga svar om vem han är och vad som kommer att ske i framtiden. Frågan är, blev han pressad att avge svaret? NEJ! Jesus är Sanningen som person och därför kan han bara svara med sanningen. Jag är.

⁶³ Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Behöver vi några fler vittnen? ^[r] 64 (Z) Ni har hört hädelsen! Vad anser ni?" Alla dömde honom skyldig till döden. Mark.14:63-64

Översteprästen bryter här själv mot lagen genom att riva sönder sina kläder, men det verkar ha mindre betydelse bland de samlade ledarna.

^10 (D) Den som är överstepräst bland sina bröder, den som fått smörjelseoljan utgjuten på sitt huvud och blivit vigd med rätt att bära prästkläderna, ska inte ha sitt hår oordnat eller riva sönder sina kläder.  3Mos.21:10

Att nå sitt syfte är själva målet, allt annat har mindre betydelse. Den religiösa världen är dubbelbottnad, falsk och omoralisk. Hur ser man att något är religiöst? Det är i avsaknad av Liv. Vacker fasad, men saknar innehåll.

Jesus kom med något helt annat och därför blev han hatad och så är det även idag.

 ^(A) Herren Guds Ande

        är över mig,
    för Herren har smort mig^[a]
        till att förkunna glädjens budskap
            för de ödmjuka^[b].
    Han har sänt mig
        att förbinda dem som har
            förkrossade hjärtan,
    att utropa frihet för de fångna
        och befrielse för de bundna, Jes.61:1

 Jesu första predikan innehöll dessa ord från Jesaja och den religiösa ”världen” reagerade med att förlöjliga Jesus.

Men facit står fast – Jesus gick segrande ur alla strider, och så blir det i framtiden också.