Betraktelse över och kring Joh.7:52

Hur läste de egentligen och vad?

Betraktelse kring Joh.7:52

 

Helsingborg 8 januari 2023

 

⁵⁰ Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: ⁵¹ "Inte dömer väl vår lag någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" ⁵² De svarade: "Är kanske du också från Galileen? Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen." Joh.7:50-52

Nikodemus väcker en fråga som bygger på Mose lag. Den bygger på att var och en som anklagas för ett brott, har rätten att bli hörd. Översteprästerna och de samlade fariseerna verkar bortse från detta i deras hat mot Jesus, och de söker även efter ett tillfälle att gripa Jesus.

Det som är verkligt allvarligt är att de inte håller sig till sanningen! Fariseerna var renlärighetens väktare, men hur de själva efterlevde läran, verkar vara det si och så med. De påstår nämligen att det inte har kommit några profeter från Galileen. Men där har de helt fel! Profeterna Jona och Nahum kom båda från Galileen.

Är det inte bara att rycka på axlarna och gå vidare när man läser allt detta? Det är upp till var och en att ta beslut om texten ovan är viktig eller inte. Vi ska komma ihåg att all text i Skriften har ett syfte. För min egen del är det viktigt att se misstaget som den religiösa eliten begår här.

Det hebreiska ordet yirah är ett samlingsord för gudsfruktan eller vördnadens Ande.

Det är här det brister för de religiösa ledarna, som gjorde allt för att få bort Jesus. Samtidigt kan vi se att de inte var så pålästa som de påstod sig vara! Jesus är Guds son, vår Frälsare. Gud själv sände honom och den helige Ande bistod honom. det finns belägg för detta i hela dåtidens bibel, Gamla Testamentet.  Detta borde de ”skriftlärda” ha sett!

Paulus förklarar varför de inte kunde se:

¹² Då vi har ett sådant hopp, går vi helt öppet till väga ¹³ och gör inte som Mose, han som hängde en slöja för sitt ansikte, för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. ¹⁴ Men deras sinnen blev förstockade. Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. ¹⁵ Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. ¹⁶ Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. ¹⁷ Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. ¹⁸ Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden. 2Kor.3:12-18

Paulus skriver denna text med vånda, men han förmedlar sanningen och beskriver orsaken till den hårdnackade attityd som fanns och finns mot budskapet om Jesus Kristus. För många judar måste det varit jobbigt att läsa och ta del av Paulus text.

Jag ska nu komma in på anledningen till att jag skriver om detta idag!

Under 2022 och in på de få dagarna som gått av 2023 har tiden varit präglad av ordväxlingar i sociala medier, debatter i tidningar och även mellan olika församlingar. Det har varit olika ämnen och allt tar sitt bränsle utifrån Bibeltolkningar. Listan hade blivit lång om jag hade satt namn på alla ämnen i debatterna. Jag avstår från det.

Det hebreiska ordet yirah är ett samlingsord för gudsfruktan eller vördnadens Ande.

Jag har skrivit det som står ovan tidigare i min text, men jag blir tvungen att ännu en gång sätta dem på pränt. Varför? Jag vill alltid leva i gudsfruktan (vördnad för Gud). Samtidigt är jag fullt medveten om att jag brister. Det naturliga är att be om förlåtelse, ta emot nåden och gå vidare i frihet.

En fråga som ständigt återkommer i mitt inre är: ”Hur vågar man medvetet förändra och förvanska Guds eget ord till oss?

Det som gör mig bedrövad är hur skoningslöst man tolkar Bibelns ord och för egna syften. Jag kan utläsa en respektlöshet utan motstycke. Men vi ska komma ihåg att det inte är något nytt fenomen. Det räcker att vi åter läser texten vi började med.

Det finns ingen välsignelse, frid eller glädje i att frisinnat tolka bibeltexterna. Det föder bara splittring, osämja och tacksamheten dunstar som aceton. Det som blir kvar är ett tomt skal; utan innehåll.

 ³⁰ När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och gav upp andan. Joh.19:30

I stor tacksamhet kan vi se hur Jesus fullbordade sin vandring här på jorden genom sin död på korset, han begravdes och uppstod på tredje dagen. Han klarade att leva helt syndfri, och därför kunde han ta på sig all vår skuld, skam och synd. Han höll också sitt löfte om den helige Ande, vår Hjälpare. Varför blev Jesu liv en sådan seger. Han levde i full yirah, det Fadern sa, det gjorde Jesus. Han protesterade aldrig. Han levde i konstant lydnad till Fadern.

När jag tänker på den progressiva utvecklingen bland kristna idag blir jag mycket fundersam! Hur kan man som människa sätta sig över Guds ord och samtidigt påstå att man vill förmedla Guds ord. Hur jag än tänker får jag inte ihop berättelsen de ger till oss. Men, nu börjar även jag att ge mig in i debatten, eller…..?

Jag vill nog hellre se det som en varningssignal till alla som lyssnar och till de som ger ut budskapet. Är det enligt Bibeln rätt att göra så? Vi läser vad Petrus skriver:

⁹ Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, ^[e] han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. ¹⁰ Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet. 1Petr.2:9-10

Paulus skriver följande:

²² Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³ trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ^[c] 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. ²⁵ Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. ²⁶ Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. Gal.5:22-26

En liten historiebeskrivning.

Vår värld har succesivt förändrats. Mycket har blivit bra, men ännu mer har blivit mycket sämre. Det finns ett namn på det; individualismen, som humanister menar är den enda vägen till total lycka. Man formar läran utifrån att allt är mätbart och att var och en ska leva för att tillfredsställa jaget där all sanning finns. TRAGISKT.

³⁴ Fariseerna hörde att Jesus hade gjort sadduceerna svarslösa och samlades kring honom. ³⁵ En av dem, en laglärd, ville sätta honom på prov och frågade: ³⁶ "Mästare, vilket är det största budet i lagen?" ³⁷ Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. ^[e] 38 Detta är det största och främsta budet. ³⁹ Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. ^[f] 40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."^[g] Matt.22:34-40

 

 

Vart tog detta vägen när de skriftlärda och fariseerna smidde planer för att få bort Jesus. Var tog det dubbla kärleksbudet vägen i alla debatter och dagens ordstrider. Nästan alla debattartiklar jag läst 2022 har alltid börjat med en insmickrande, överslätande text som sedan har gått över till en skoningslös knock-out.

Jesus bemötte också skoningslöst de som förvanskade sanningen och han sparade inte på krutet. Men det finns en stor skillnad! Jesus var ALLTID noga att skilja på sak och person. Han älskade ALLA människor, men hatade all synd. Han SÅG människan, Guds avbild, och han visste hur vi skulle bli fria, och därför reagerade han så starkt på SYNDEN.

De levde i fångenskap och det var den som Jesus gjorde det möjligt att bli befriad ifrån och istället ville han föra alla oss människor in i Guds rike för att få del av himlen genom Jesus Kristus.

Paulus påminner oss om följande:

³ Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror ⁴ och befatta sig med myter^[a] och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron. ⁵ Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro. ⁶ Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. ⁷ De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om. 1Tim.1:3-7

Jag vet att lösningen finns i Guds ord. Problemet verkar vara att vi har svårt att följa och leva efter ordet. Men hur det än ser ut står Jesus där med sin öppna famn och säger till oss alla : ”Följ mig” Hela hans person är full av förlåtelse, förutsättningen är att vi medvetet och i sanning erkänner vår synd.

¹⁷ Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. ¹⁸ Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. ¹⁹ Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Joh.3:17-19  

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 32

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

¹⁶ Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla. 2Tess.3:16

Jag blir så fascinerad av versen ovan! Tänk att få med så mycket i enda vers och allt handlar om evangeliet. Vad är då evangeliet? Gud längtar efter att ha relation med oss och därför lät han sin son dö i vårt ställe tillsammans med allt vårt bråte. Vi fick tillbaka livet så som det var tänkt från början, genom Jesu död och uppståndelse.

När versen blir verklig för oss, inser vi vidden av Jesu verk för oss och det var att vi skulle få frid med Honom. Inte bara en liten stund, utan versen säger att vi kan få frid för alltid och på alla sätt. Jag bara undrar, kan vi till fullo omfamna eller förstå denna stora nåd?

79 gånger nämns ordet frid enligt SFB

Vi har alla våra favoritställen vi återkommer till för att läsa och hämta Guds frid. Jakob skriver följande till oss:

 ¹⁷ Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. ¹⁸ Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid. Jak.3:17-18

Texten ovan kan man utan tvekan stanna till vid, för här finns också mycket av den välsignelse Gud vill ge oss. Jag hämtar orden så att vi kan se dem!  Visheten som är ren, fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. Här träder Jesus fram och hans karaktärsdrag.

När vi läser Paulus text och Jakobs text sammanflätas budskapet av orden fridens Herre. Men där finns en viktig information i v 18 där Jakob sätter upp ett villkor. I den versen finns också mycket innehåll som jag skulle kunna beröra, men jag tar det vid ett annat tillfälle. Ta gärna en stund och läs v 18 sakta och låt den sjunka in djupt i anden.

Vi återgår till Paus text igen och de fem sista orden där det står: ”Herren vare med er alla.” Jag markerade alla med avsikt för att vi ska se att det står alla. Herrens frid är inte reserverad till några stycken, utan till alla.

Nu kommer frågan, som mänskligheten brottats med i alla tider: Hur får man frid med Gud?

Trots att friden beskrivs på 79 ställen har vi alla problem då och nu att uppleva den. Två faktorer som spelar roll är följande:

1.    Att överlämna allt sitt eget och bli född på nytt!

2.    Ett viljebeslut!

Punkt två hoppar säkert många till vid och jag får erkänna att det gör jag också. Jag tror att vi reagerar utifrån att det ska vara en prestation. Låt mig visa på hur jag tänker!

Vi har fått en gåva från Gud och den består i att vi har fått en fri vilja och i denna fria vilja finns konsekvens i hur vi väljer. Här får jag ge ett exempel från mitt eget liv. Jag gick runt med en kateter i åtta månader och det var en pärs. Vissa dagar var humöret på topp och andra dagar långt nere i källaren. Jag minns dagen när det vände! Hur? Jag fick göra en bekännelse och ur denna kunde friden ta herraväldet. Ett aktivt val.

Jag tror också att svaret på frågan kan jämföras med att leva i tacksamhet. Det finns ett ”släktskap” i begreppen tacksamhet och frid. Hur det än ser ut så finns det saker att vara tacksam för. Att ropa till Gud att han ska ge oss frid är också det ett aktivt val.

Vi ska också vara uppmärksamma på att där friden nämns kopplas det ofta till ett löfte och att känna till dessa löften är en stor välsignelse och glädjekälla. Paulus skriver följande:

 ¹² Och vidare säger Jesaja: Ett skott av Isais rot, han som står upp för att regera över hedningarna, på honom skall hedningarna hoppas. ^[e] 13 Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft. Rom.15:12-13

Jag kan inte riktigt släppa detta med att det finns ett viljebeslut! Jag väljer en text från Psaltaren.

Kom, barn, och lyssna till mig,
    jag skall lära er att frukta Herren.
¹³ Är du en människa som älskar livet
och vill se goda dagar?
¹⁴ Avhåll då din tunga från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
¹⁵ Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
sök friden och jaga efter den.
¹⁶ Herrens ögon är vända till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop. Ps.34:12-16

Kung David hade stor erfarenhet av både goda och onda dagar och han insåg att det bästa var, att ha en levande relation med Herren. Återigen ett viljebeslut. Som jag sa tidigare har vi även punkt ett. Här finns möjligheten att på ett annorlunda sätt finna friden, den som övergår allt förstånd. I punkt ett har ett överlämnande skett och det är ”lättare” att ta emot när inte mitt eget styr längre.

Avslutar med Davids ord:

¹ Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd
och inte går på syndares väg
    eller sitter bland bespottare
² utan har sin glädje i Herrens undervisning^[a]
och begrundar hans ord dag och natt.
³ Han är som ett träd,
    planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i rätt tid
    och vars blad inte vissnar.
Allt vad han gör lyckas väl. Ps.1:1-3

Del 31 2Tess.3:2-5

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 31

Bibelställe 2Tess.3:2-5
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

 

För övrigt, bröder, be för oss att Herrens ord snabbt utbreder sig och blir ärat, liksom hos er, ² och att vi blir räddade från fientliga och onda människor. Alla har ju inte tron. ³ Men Herren är trofast. Han skall styrka er och skydda er för den onde. ⁴ I Herren har vi det förtroendet för er att ni gör och kommer att göra det vi föreskriver er. ⁵ Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet. 2Tess.3:2-5

Här är en annorlunda bön, om vi jämför med de andra som vi läst tillsammans. Paulus litar på sina medarbetare och de församlingsledare som han har insatt i arbetet för att Guds ord ska spridas. Det finns en ömsesidig glädje, både från Paulus som är avsändare och till adressaten.

V 5 har så mycket att säga oss som vi bör ta djupt in i vår ande. Paulus menar att vi ska inse betydelsen av att vara ledda av Herren genom våra hjärtan. Samtidigt vet vi att hjärtat kan vara ett bedrägligt ställe. Paulus tankegångar är annorlunda. Det bygger på den förtrolighet som blev under Paulus vistelse hos dem. Ett hjärtligt sinnelag, fött genom Guds ord.

Versen avslutas med Guds kärlek och Kristi uthållighet. Det råder idag stor brist på uthållighet, alltså att hålla fast vid något. Detta med uthållighet är lika stor bland världens och Guds folk. Jag tror att det beror på individualismens fångenskap. Hur ska man kunna vara uthållig om allt kretsar kring ens egen person? Att gå på gymmet, eller ta sig igenom sin löprunda, där fordras uthållighet. Det blir svårare när det kommer till relationer, arbete och annat där det finns fler krav inblandade.

V 4 har ledordet förtroende och det jag har varit inne på i ömsesidighetens betydelse. Det finns en nyckel för att skapa förtroende och det är att bland veta vilken roll jag har. När någon får ett jobb/uppdrag medföljer en arbetsbeskrivning. Denna måste vara som en checklista för att säkerställa att arbetet blir rätt utfört. Jag säger mitt ja, till arbetsbeskrivningen och arbetsgivaren i sin tur litar på att den följs. I min roll är jag en del av arbetslaget.

⁹ Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. ¹⁰ Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem. ¹¹ Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. Joh.17:9-11

På ett sätt är detta en arbetsbeskrivning, men samtidigt kan vi kalla det för en förtroendeförklaring. Att kunna lita på någon ger förtroende och min identitet förstärks utifrån att det finns en relation i förtröstan.

Paulus skriver i vers 2 att det finns fientliga och onda människor och de har till uppgift att hindra Guds ord spridning. Att de är onda och fientliga beror på att de inte har tron, enligt Paulus. Att det är så, kan vi alla skriva under på! I nästa mening står det hur vi blir beskyddade genom löftet vi har att Herren är trofast.

I sitt första brev till Tessalonike skriver Paulus också om trofasthet!

²³ Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst. ²⁴ Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk. 1Tess.5:23-24

Här får vi reda på att Herren är trofast, men det finns också ett bärande löfte till oss. Jesus kommer att slutföra sitt verk och det gäller även för oss idag.

När jag läser alla Paulus böner upptäcker jag en samklang. Det genomgående är uppmuntran och åter uppmuntran, förmaning i kärlek. Här finns också en stor dos med hopp som bygger på alla löften i Guds ord. Allt detta skapar ett bindemedel, ett kitt och det ger oss tillförsikt och trygghet.

Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid,

i frid, ty på dig förtröstar han.
⁴ Förtrösta på Herren till evig tid,
    ty Herren Herren är en evig klippa. Jes.26:3-4

 

Del 30 2Tess.2:16-17

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 30

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

¹⁶ Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, ¹⁷ uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. 2Tess.2:16-17

När jag läser Paulus brev och speciellt hans böner, måste jag stanna till och se texten och låta den helige Ande uppenbara den för mig. Trots kan det vara svårt att se hela sammanhanget. Paulus vill att hans längtan ska bli vår längtan till förändring, uppmuntran och förmaning!

Därför tänker jag ”plocka isär” dagens bön för att den ska sjunka djupt ner i min ande. Anledningen till att jag gör det, är att här finns så mycket att få klarhet i genom hans bön till tessalonikerna och till oss.

·         Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader

·         Som har älskat oss

·         Och i sin nåd

·         Gett oss evig tröst

·         Och gott hopp

·         Uppmuntra era hjärtan

·         Och styrka er till allt gott i ord och handling

När jag ser bönen i punkter inser jag hur mycket som ryms i bönen. Paulus verkar inte anstränga sig, utan det ”flyter fram” ur hans inre. Han är ett föredöme vad gäller bön. Det kan vi urskilja i hur han ber korta, och även långa böner med kraft.

För Paulus är det själva bönen som bär honom genom glädjeämnen, sorg, förtvivlan och allt annat som mötte honom. På något sätt är han som en profet hämtat från Gamla Testamentet, men ändå inte.

Paulus är fylld av den helige Ande. Det var även GT.s profeter, men de hade inte möjlighet att ge vidare på samma sätt som Paulus. Skillnaden ligger i att den helige Ande var ”isolerad” till profeten. För vår och Paulus tid innebär det ett annat förhållande. Den helige Ande bor i alla pånyttfödda kristna.

 När pingstdagen^[a] hade kommit var de alla samlade. ² Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. ³ Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. ⁴ Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Apg.2:1-4

Pingstens under i den helige Ande blev utgjuten över alla. Anden kunde spridas, och då först i Jerusalem, precis som Jesu sa till sina lärjungar. Dock fanns det och det finns ett villkor!

 ¹⁸ Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. ¹⁹ Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn ²⁰ och lär dem att hålla^[b] allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut." Matt.28:18-20

Paulus tog fast på Jesu ord och det resulterade i att den då kända världen fick del av Guds ord. Något som är ovanligt är att Paulus var bärare” av alla tjänstegåvorna givna av Gud.

 ¹⁰ Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt. ¹¹ Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. ¹² De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, ¹³ tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus. Ef.4:10-13

Här kan vi tydligt se skillnaden på GTs profeter och Nya Testamentets profeter. Här finns inget om profetskola eller om att lära in hur vi ska flöda i dessa gåvor. Jesu ger genom den helige Ande gåvan till oss, utan prestation.

Skriften säger också att Gud älskade oss redan innan vi fanns till. Utifrån den kunskapen om oss vet Han var Hans gåvor ska placeras. Det sker genom vårt gensvar till Jesus Kristus, vår Herre.

Jesus längtar efter att vi ska ta emot gåvorna för att bygga upp Kristi kropp, församlingen!

Varför är det så viktigt? Paulus visste att det skulle bli många församlingar, då och nu. För att församlingarna skulle ”överleva” visste Paulus, att om herden skulle driva allt, skulle herden till slut tröttna själsligt, andligt och fysiskt.

Han insåg tidigt att det behövdes ett team, som var villiga att ta ansvar, inte i sig själva, utan i den helige Andes kraft och i alla de givna gåvor som ska finnas i församlingen. Det finns många ”trötta” präster och pastorer och det beror ofta på att de inte upptäckt gåvorna hos församlingens medlemmar.

Finns gåvorna, finns möjligheten att dela upp uppgifter och ansvar.

·        Det verkan som om jag begivit mig in på ett sidospår till dagens bönetext. Jag har avsiktligt gjort så för att kunna anknyta till sista punkten: ” Och styrka er till allt gott i ord och handling.”

Paulus avslutar bönen med dess ord och för mig verkar det som ett viktigt avslut. Här skriver Paulus något som vi behöver stanna till vid.

Ofta presenterar vi olika moment med en många ord som vi hoppas ska landa hos den som lyssnar. Det kan också vara så att vi gör en massa handlingar och hoppas att de ska ”synas” för dem som betraktar oss.

Paulus vill att vi ska få styrkan i att uttala ord och tillsammans med orden förverkliga dem i vår handlande. Orden och handlingen skapar en bärande enhet och som kommer att ge frukt. Förutsättningen finns då att koppla ihop till de andra punkterna för att ha frid i Kristus.

 ¹⁹ Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, ²⁰ och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Gal.2:19-20

Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
² Om jag sitter eller står, vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
³ Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.
⁴ Innan ett ord är på min tunga,
    vet du, Herre, allt om det.
⁵ Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
⁶ En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den. Ps.139:1-6

Överallt i vår värld finns det människor som ber om olika saker just nu. Gud har i sitt Ord lovat att lyssna på alla våra böner. Han längtar också efter att vi ska be efter Hans vilja och vad som är Guds vilja hittar vi i Hans ord.

Paulus hade stor insikt i detta med bön och utifrån det hade han en stor frimodighet i  bönen. Fick Paulus svar på alla sina böner? Det vet vi inget om, men det finns ett ställe där Paulus nämner ett uteblivit bönesvar.

^7 (E) Och för att jag inte ska förhäva mig efter dessa väldiga uppenbarelser har jag fått en tagg i köttet^[b], en ängel från Satan som ska slå mig så att jag inte förhäver mig. ^8 (F) Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, ^9 (G) men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet."  2Kor.12:7-9

Taggen blev han aldrig av med, men han fick ett annat underbart svar och det kan vi läsa i vers 9. Vilket underbart svar som berättar att: ”min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet”.

 

 

 

Del 29 2Tess.1:11-12

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 29

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

¹¹ Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats och gärning i tron, ¹² så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd. 2Tess.1:11-12

 

Bönen som Paulus förmedlar till oss har olika nivåer och hans ord, genom den helige Ande, ger oss en insikt, som vi behöver se, ta till oss och framför allt leva efter! Vi läser igen och tittar närmare på vad Paulus skriver!

Det finns ett fundament som Paulus vill visa på och det är i vers 12 vi finner detta fundament.

¹² så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd.

Han vill att vi ska se att allt vi gör, säger och hur vi lever ska förhärliga Herren Jesu namn. Vi är hans ambassadörer och det bygger på ett ansvar och förtroende som är givet till oss. Vi ska också se att det är givet av nåd.

Hur mycket vi än försöker i oss själva, kommer vi aldrig att kunna prestera dessa handlingar och gärningar i oss själva. Det är lika bra att ge upp denna tanke, att försöka vara god, snäll och trevlig i oss själva. Det räcker inte!

Det är inget fel att ha en rätt attityd, men det som är av betydelse är om vårt inre, vår själ också blivit förändrad. Vi ska komma ihåg att det är i själen striden står och ständigt pågår.

Förr användes ordet ”sinnessjuk” om någon som led av psykisk ohälsa. Vi skulle kunna använda ordet genom att säga att sinnet är sjukt. Sinnet finns i själen och den behöver bli frälst, omvänd och befriad. Det är vårt uppdrag i den helige Ande att arbeta med detta att få sinnet, själen ”frisk!”

Med den helige Andes hjälp och vägledning kan vi få instruktioner hur vi ska gå till väga och Bibelns ord är vår manual till detta arbete.

Vi behöver inse att vi inte klarar av att vara goda. Bara Gud är god! Vi behöver lägga ner allt vårt eget vid korset och ta emot Guds egen närvaro in i våra liv. Då kan Hann vara god genom och i oss. Ju mer vi lämnar av ”vårt” eget desto större blir Han i oss. Det är hemligheten

Ordet ”själ” nämns 165 gånger i Bibeln, ordet ”sinne” nämns 24 gånger!

Mose säger följande om sinne:

¹⁸ Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne, och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på er panna.  5Mos.11:18

Mose visar på att hjärta och sinne inte är samma ”område” eller plats.

³² Bättre en tålmodig man än en hjälte,
bättre styra sitt sinne än inta en stad. Ord.16:32

Salomo visar på en rätt prioritering.

Några ord också om själen.

⁹ Min själ skall jubla i Herren
    och vara glad över hans frälsning.
¹⁰ Varje ben i min kropp skall säga:
    " Herre, vem är dig lik,
du som räddar den betryckte från hans överman,
den betryckte och fattige från den som plundrar honom?" Ps.35:9-10

³⁸ och han sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka med mig." ³⁹ Och han gick lite längre bort, föll ner på ansiktet och bad: "Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill."   Matt.26:38-39

Jag har full förståelse för din reaktion, du som läser min text, om du tycker att det blev ett stickspår. Det kan upplevas som något utanför ”ämnet!”

Det dyker upp ett minne från förr när jag läste för våra barnen. Vi läste Alfons Åberg och berättelsen handlade om deras fredagsinköp. Alfons pappa sa hela tiden till Alfons: ”Rätt sak på rätt plats” och la glassen i garderoben och strumporna i kylen!”

Alfons pappa hade rätt tanke, men han missade i handling.

Jag tror att det är viktigt att vi har koll på olika begrepp och benämningar som finns i Ordet för att rätt förstå, handla och leva enligt Bibeln.

Jag tror att det är ett misstag att det undervisas så lite om detta med själ, ande, sinne och hur allt samverkar och är beroende av varandra. Jag vet inte om Paulus har detta i tanken i sin bön, men han skriver med skärpa till oss följande:

¹¹ Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats och gärning i tron, ¹² så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd. 2Tess.1:11-12

Jag nämnde att vi är ambassadörer för Guds rike. Alla ambassadörer har ett diplomatskydd och har immunitet utifrån det land de är utsända ifrån. Vi är sända med samma premisser för att representera Guds rike, och vi är lovade beskydd genom den helige Ande och Jesu blod. Det kallar jag ett välsignat skydd.

Därför är det en välsignelse att vara utsänd och veta att vi alla har olika uppdrag, stora eller små, men utsända av samme uppdragsgivare Gud, vår Far som älskar oss.

¹² Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. ¹³ Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars. Hebr.4:12-13

 

 

 

 

 

 

Delar en text som kom till mig nyårsafton 2022

 

Radikal kristen tro

En eftertanke

Helsingborg 31 december 2022

 

Min rubrik kanske får dig till reagera, med förvåning. Du kanske sätter kaffet i fel strupe eller till och med tappar hakan!

Jag fick en tanke i morse över just ordet ”radikal” och därför vill jag dela mina tankar med dig som läser texten. Min tanke hjälpte mig att se saker som jag inte tidigare kunnat sätta ord på. Sådana stunder/erfarenheter har stor betydelse för mig.

Först ska vi se närmare på vad egentligen ordet radikal betyder:

·         Förändring

·         Grundlig

·         Drastisk

·         Genomgripande

Ofta när vi läser, lyssnar eller på andra sätt konfronteras med ordet ”radikal” får vi bilden av en socialistisk grundtanke, en kommunistisk agitator eller något annat som representerar allt som är vänsterorienterat!

Ordet har på något märkligt sätt blivit ”kidnappat” av vänsterns ideologi. Det finns massor av sådana ord. Min tanke är att vi inte ska tillåta det utan vi ska använda orden så som de är tänkta att brukas.

När jag läser och ser de fyra punkterna träder en person fram för mitt inre. Gissa vem det är? Precis rätt – Jesus Kristus, Guds Son och vår Frälsare. Alla orden stämmer in på Honom

Jesus är den mest radikala person som någonsin vandrat på denna jord och det var anledningen till att han kom till oss! Han visar oss ett sätt att leva som bara den helige Ande kan föda in i oss. Sant, radikalt liv , evigt liv.

Jag ska vidare utveckla min tanke över ordet radikal innan jag beskriver hur Jesus var radikal.

Det var en fråga som kom i mitt inre: ”Varför är vissa kristna så radikala och andra inte”? Märklig fråga kan man tycka, men fullt befogad. Tankarna gick i gång och många bilder passerade från gången tid och vår nuvarande tid.

Jag har varit kristen i många år och kan beskriva min resa som en berg och dalbana. Höga toppar och djupa dalar. Mäktiga upplevelser och även tråkiga erfarenheter. Det har även funnits ”pauser” i vandringen, på gott och ont.

Jag tror beskrivningen passar in på många av oss. När jag kom till Jesus hade jag inget ”bagage” av egna religiösa ”erfarenheter. Växte upp i ett icke kristet hem. När jag sa mitt ja till Jesus förändrades mycket, men inte allt.

Det var först 2017 mitt kristna liv fick en djup förändring och det är en lång historia. Substansen i förändringen kom från att jag läste Joh.12:24-26, det vi kallar ”vetekornets lag.” Budskapet som handlar om att dö bort från sig själv och att Jesus intar den platsen i stället. Ett mycket bra byte!

Något som följt mig på hela resan är att jag vill beskriva mig som ”radikal” och då tänker jag på min iver att läsa Bibeln, söka sanningen, tolka andra kristna (kritik) och hela tiden fara runt på olika konferenser. Men det förändrade mig inte, snarare blev jag en sanningssägare utan nåd och kärlek.

Det finns två bibeltexter som förändrade:

¹⁷ Därför, om någon är i Kristus så är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, allt har blivit nytt. 2Kor.5:17 Ref.Bibeln 2016

¹⁹ Jag har ju genom lagen dött bort från lagen, för att jag ska leva för Gud. ²⁰ Jag är korsfäst med Kristus och jag lever, men inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i köttet, det lever jag i tro på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig. Gal.2:19-20 Ref.Bibeln 2016

Med dessa två bibeltexter som riktmärke förändrades mitt kristna liv steg för steg. Kampen fanns där men segern blev vunnen. Radikala texter som förändrar (den första punkten) Ordet förändrar oss när vi följer det.

Kan man sammanfatta allt detta på något sätt? Ja, med ett ord, omvändelse! Jag vill även poängtera att det inte handlar om en engångsföreteelse utan om en livsprocess i ständig rörelse (den fjärde punkten genomgripande)

Utifrån min egen erfarenhet (2017) kan jag lättare se saker jag tidigare inte kunde se. Jag tänker mycket på detta med ett då och ett nu. Jag vet hur jag har det idag och kan jämföra med hur det såg ut innan. Utifrån dået och nuet är det betydligt lättare att göra ”rätta val!”

I samtal med kristna kan jag konstatera att det hos många saknas ett då och att nuet har på något sätt alltid varit närvarande. För många blir det problematiskt! Hur tänker jag? Jo, att man gör som man alltid gjort och är nöjd med hur livet gestaltar sig. Men framför allt finns inte omvändelsen som en naturlig del i den dagliga vandringen.

 

Hårda ord kan man tycka, men jag tror trots allt det finns mycket sanning i konstaterandet. Många är uppvuxna i kristna hem och det är välsignat. Samtidigt har många gått från en ”kristen miljö” till en annan och tagit med sig hela ryggsäcken av gamla erfarenheter. Inget då och inget att jämföra med nu.

³ Även vi var ju en gång oförståndiga, olydiga och på villovägar, slavar under alla slags begär och lustar. Vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och hatade varandra. ⁴ Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, ⁵ frälste han oss, inte på grund av rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan efter sin barmhärtighet, genom den nya födelsens bad och förnyelse i den Helige Ande, ⁶ som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare, ⁷ för att vi ska bli rättfärdiga genom hans nåd och bli arvingar enligt hoppet om evigt liv. Tit.3:3-7 Ref.Bibeln 2016 (andra punkten GRUNDLIG)

Jag tror att vi som har ett tydligt då, har lättare att ta till oss det radikala i Guds ord till oss. Missuppfatta mig inte nu. Jag dömer ingen utan ser bara fakta från samtal Jag vet att det finns många som vill leva och lever ett radikalt kristet liv som innebär stor glädje och frid.

Men hur är det då med Jesus? Är han radikal? Ja verkligen, för han levde det fullkomliga livet i sanning, nåd och stor kärlek. Han gör det möjligt för oss att leva på samma sätt, om vi vill.

Här är några texter som beskriver Jesu radikala liv och här finns alla de fyra punkterna.

¹³ Judarnas påsk var nu nära, och Jesus gick upp till Jerusalem. ¹⁴ Och han fann i templet dem som sålde oxar och får och duvor, och även växlarna som satt där. ¹⁵ Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans ur templet, med får och oxar, och slog ut växlarnas pengar och välte omkull borden. ¹⁶ Och han sa till dem som sålde duvor: Ta bort detta härifrån. Gör inte min Faders hus till ett handelshus. Joh.2:13-16Ref.Bibeln 2016

¹³ Men ve er, skriftlärda och fariseer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in. ¹⁴ Ve er, skriftlärda och fariseer, hycklare, för ni plundrar änkors hus och ber långa böner för syns skull. Därför ska ni få desto hårdare dom.  ¹⁵ Ve er, skriftlärda och fariseer, hycklare, som far omkring över land och hav för att göra en proselyt*, och när han blivit det, gör ni honom till helvetets** barn, två gånger värre än vad ni själva är. Matt.23:13-15 Ref.Bibeln 2016 (läs gärna resten av kapitlet!)

 

⁴⁴ Ni är av djävulen, er far, och vad er far har begär till, det vill ni göra. Han var en mördare från början, och i sanningen står han inte, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, därför att han är en lögnare och dess fader. ⁴⁵ Men eftersom jag säger er sanningen, tror ni mig inte. Joh.8:44-45 Ref.Bibeln 2016

Jag stannar där, annars skulle listan bli lång på Jesu radikala uttalanden. Då är frågan; hur ska vi säga/göra utifrån Jesu liv och gärning och som han sa till sin samtid. Innan jag svarar på frågan påminner jag om att Jesus hade fått auktoriteten att varna från Fadern.

Därför bör vi vara försiktiga med i att säga ut saker om vi inte är säkra på att det är Guds vilja/röst att vi uttalar liknande varningar. Risken är stor att ”köttet” vår mänskliga natur är adressaten och då blir det enbart kaos. Jag vet hur det var innan 2017 för egen del, mycket ”kött”!

När något ska sägas ut som varning kommer det alltid med en djup frid och Guds närvaro och i det budskapet finns både nåd och kärlek.

Att vara radikal innebär också att vara på sin vakt, lyssnande och urskilja skillnaderna på ljus och mörker. Vi bör vara hemmastadda och trygga i Guds ord, Bibeln. Vi vinner inga segrar genom att peka finger.

Jesus säger följande:

²⁰ Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord^[a] kommer att tro på mig. ²¹ Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. ²² Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: ²³ jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig. Joh.17:20-23 SFB98

Slutsats

Att leva ett radikalt liv är att leva med Jesus. Han är den mest radikala av alla människor och han är genomgripande i allt. Varför? Jesus var helt utan synd och han var lydnadens mästare. Sa Fadern något, så gjorde han såsom han blev tillsagd. Aldrig tveksam utan alltid villig att underordna sig Fadern vilja.

Detta är omöjligt för oss om inte den helige Ande bor i oss och att vi lever i ständig omvändelse. Jesus säger till oss: ”Följ mig!”

David, även han en radikal man, har skrivit många psalmer i olika ämnen.

Gemensamt för Davids alla psalmer är att de bygger på hans liv och hans vandring med Gud. Hans radikala, men kärleksfulla liv gjorde det möjligt att förena alla Israels stammar. Ingen annan hade lyckats med det.

David var mycket medveten om Guds storhet och framför allt suveränitet. Sa Gud att han skulle gå i strid, då gick han och han segrade, inte i sin egen kraft, utan Guds kraft.

Jag stannar ofta till vid Psalm 19, en i mitt tycke en kraftfull psalm och som förmedlar en radikal uppenbarelse. I psalmen ryms det mesta för att ge oss insikt i Guds storhet. Ofta fastnar jag vid följande vers:

⁸ Herrens undervisning är fullkomlig,
den ger själen nytt liv.
    Herrens vittnesbörd är sant,
det gör enkla människor visa.

⁹ Herrens befallningar är rätta,
    de ger glädje åt hjärtat.
Hans bud är klart,
    det upplyser ögonen.
¹⁰ Herrens fruktan är ren,
    den består i evighet.
Herrens domslut är sanna,
    de är alla rättfärdiga.
¹¹ De är dyrbarare än guld,
    än mängder av fint guld.
De är sötare än honung,
    än renaste honung.
¹² Genom dem blir din tjänare varnad,
den som följer dem får stor lön. Ps.19:8-12

 

Låt oss ta tillbaka ordet radikal och göra det till vårt och då utifrån att följa Jesus och leva våra liv i Honom. Det som händer är att vi får del av Andens frukt. Paulus skriver:

²² Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³ trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ^[c] 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. ²⁵ Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. ²⁶ Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. Gal.5:22-26

 

 

Del 28 2Tess.1:3-5 Uppmuntra varandra

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 28

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

 

^3 (B) Vi måste alltid tacka Gud för er, bröder. Och det har vi goda skäl till, för er tro växer starkt och kärleken som ni alla har till varandra blir allt större hos var och en. ^4 (C) Därför berömmer vi oss av er bland Guds församlingar, av er uthållighet och er tro under alla de förföljelser och lidanden som ni får utstå. ^5 (D) Detta är ett bevis på Guds rättvisa dom, att ni ska räknas värdiga Guds rike som ni lider för. 2Tess.1:3-5

Vilken välsignelse det måste vara att som församling få denna bönehälsning särskilt från den som grundade den. Det här är inte bara en uppföljningsbön, utan en uppmuntran till att fortsätta på den framgångsrika vägen.

En fråga!

”Hur har vi det egentligen med att uppmuntra varandra i kristenheten idag?

Vi låter frågan sjunka in till rannsakan och eftertanke! Det är ingen brådska, låt tankarna snurra på.

Vi upptäcker nog var och en att vi ligger på minussidan vad gäller uppmuntran. Vi ska komma ihåg att det är mycket bibliskt att ge varandra uppmuntran, lika bibliskt som det är att förmana.

När oroligheterna hade lagt sig, kallade Paulus till sig lärjungarna och förmanade och tröstade dem. Sedan tog han farväl och for till Makedonien. ² Och när han hade farit genom det området och talat många uppmuntrande ord till bröderna, kom han till Grekland, ³ där han uppehöll sig i tre månader.  Apg,20:1-3

¹² Vi ber er, bröder, att rätt uppskatta dem som arbetar bland er och som är era ledare i Herren och förmanar er. ¹³ Visa dem den största kärlek för det arbete de utför. Håll frid med varandra. ¹⁴ Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla.  1Tess.5:12-14

Som vi kan se av texterna var det ingen engångsföreteelse att i Paulus uppmuntrade olika sammanhang och enskilda personer.

Jag vill även påminna om att uppmuntran INTE är det samma som att släta över eller bara acceptera. Jag undrar vad som hade hänt i kristenheten om vi bestämde oss för att bli ett uppmuntrande folk i Kristus.

Det finns ett ”enhetsklister” i tjänsten att uppmuntra. Jo det är även en tjänst eller en nådegåva, men det förhindrar inte att vem som helst kan ge uppmuntran.

Om man söker på ordet ”ge” får man 753 träffar i SFB 2015 register! Här finns olika former av givande men sammanfattningsvis är givandet en grundpelare i att följa Jesus. Notera att det inte bara handlar om pengar, utan att ge av sig själv och många andra givande.

Vet du att ”bara ett leende” eller en ögonkontakt fungerar som en uppmuntran. Både fungerar utifrån en bekräftelse; jag ser dig! Ibland kan vi på olika sätt känna oss ensamma mitt bland alla människor, men med Jesus i sitt hjärta är man aldrig ensam, trots man är ensam.

¹⁵ Och se, jag är med dig och skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." 1Mos.28:15

Texten ovan är det första av 123 sökord på ”överge.”

Detta är inte ”bara” ett löfte, det är också en uppmuntran eller påminnelse om Guds närvaro i våra liv genom den helige Ande. Här finns också en relationstanke. Alla relationer bygger på ömsesidighet och i denna finns alltid en stor dos uppmuntran.

³⁷ På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! ³⁸ Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger."^[d] 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Joh.7:37-39

 

Jesus sammanfattar precis som han alltid brukar göra, för att vi ska få hela sammanhanget klart över vad det betyder att följa, lyssna på honom.

Det finns så många psykologer som menar att allt finns inom oss själv. När jag hör dessa ord kan jag inte annat än reagera och säga att det inte är sant. För utan Jesus är det tomhet, men med honom fylls våra liv med mening och hopp.

Vi ska aldrig luras av världens sätt att ge uppmuntran. Oftast är den mycket ytlig och till och med osann.

Jesus kom till vår värld för att ge oss hopp, tro och gudomlig kärlek och det kommer aldrig att förändras.

⁸ Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. ⁹ Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, ¹⁰ och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter. ¹¹ I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur ¹² och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft,^[a] han som har uppväckt honom från de döda. ¹³ Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser ¹⁴ och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. ¹⁵ Han har klätt av^[b] väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem. Kol.2:8-15

 

Avslutar med en av Paulus mäktigaste texter, för den är en enda stor uppmuntran till oss även idag.

Tänk alltid på att uppmuntran är som en vitamininjektion som föder liv, glädje och hopp. Den är dubbelsidig genom att den som ger uppmuntran kommer att få tillbaka dubbelt!

 

 

Del 27 1Tess.5:28

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 27

Bibelställe 1Tess.5:28
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

^28 (Z) Vår Herre Jesu nåd vare med er. 1Tess.5:28

Paulus avslutar sitt första brev till Tessalonikerna med att be om att vår Herre Jesu nåd skall vara med dem.

Vad betyder ordet nåd?

Nåd är i kristen uppfattning en Guds gåva till människan, jämför andegåva. Nåden skänks fritt och villkorslöst i avsikt att leda människan till frälsning. Även skapelsen i sin helhet kan beskrivas som ett uttryck för Guds nåd – livet och livets upprätthållande. Vanligtvis avses dock den kraft som Gud ger människan för att hon skall räddas från döden.(enligt Wikipedia)

Ordet nåd finns på 237 ställen i Bibeln

Det första stället vi finner vi i 1Mos.6:8:

 ⁸ Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon.

De flesta av oss som läser Bibeln vet varför Noa funnit nåd inför Guds ögon. Om ni inte kommer ihåg, berodde det på att Noa levde ett rättfärdigt liv. Han tog inte intryck av den fallna världen som han var omgiven av och han såg dess avfall.

Med trygghet byggde han sin ark enligt de precisa instruktioner Gud gav honom. Noa var utrustad med mycket tålamod, för det var ingen liten eka han skulle bygga.

Genom hela G.T kan vi läsa hur Gud ger av sin nåd till Israels folk, men de har svårt att bevara och leva i denna välsignade gåva.

Sedan händer något! Jesus kommer till vår värld för att förkroppsliga Guds nåd. Genom hans verk på korset har vi hedningar fått del av denna underbara gåva. Men tyvärr är vi lika dåliga på att ”förvalta gåvan” som Israels folks historia beskriver.

 ¹⁶ Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. ¹⁷ Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. ¹⁸ Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, ^[b] och är hos Fadern, har gjort honom känd.     Joh.1:16-18

I vers 17 finns mycket information som är viktiga att förstå. Lagen som Gud gav till Mose var en välsignelse. Den gav Israels folk en vägvisare, men de kom till insikt om att det var omöjligt att fullt ut följa den.

Jesus är den ende som fullt ut kunde följa lagen ut. Samtidigt kom Han med ett helt nytt och annat budskap som även det byggde på Mose lag.

 ³⁸ Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig. ³⁹ Och detta är hans vilja som har sänt mig att jag inte skall förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen. ⁴⁰ Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen." Joh.6:38-40

Jesus var inte beroende av sin egen vilja, utan han ville bara göra Faderns vilja. Genom att Jesus gjorde och tänkte så, öppnade han vägen för oss alla in i Guds rike. Hans liv och uppdrag vara att uppenbara vem Fadern är och för att vi skulle få möjlighet att återuppta relationen med Gud.

Punkterna ovan är beskrivningen av nådens fulla betydelse. Här öppnas vägen till Guds rike för oss var och en utifrån omvändelsens hemlighet. Vi har nu möjligheten att komma till Gud med bekännelsen i ånger och ärlighet och få del av Hans förlåtelse genom nådens budskap som Jesus gjort möjlig.

Dörren öppnas, om du vill något annat med ditt liv.

 ⁴⁷ Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet." ⁴⁸ Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." ⁴⁹ Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?" ⁵⁰ Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." Luk.7:47-50