Trots allt detta

 

Trots allt detta

 

 

 

Fikonträdet blomstrar inte mer,
        och vinstocken ger ingen skörd.
    Olivträdets frukt slår fel,
        och fälten ger ingen föda.
    Fåren rycks bort ur fållorna,
        och ingen boskap finns i stallen.
¹⁸ Men jag vill jubla i Herren
    och glädja mig i min frälsnings Gud.

¹⁹ Herren Gud är min styrka.
    Han gör mina fötter som hjortens
        och låter mig gå fram
            över mina höjder. Hab.3:17-19

Profeten Habackuk namn betyder ”omfamning eller trädgårdsväxt” på hebreiska. Han var profet i Juda 640-609 f. Kr. Han går i dialog med Gud och undrar över Guds rättvisa. Han får en uppenbarelse över att Guds dom ska komma genom Babels ogudaktiga kaldéer.

Verserna ovan blir en sorts sammanfattning, där han börjar se livets viktigaste uppenbarelse. Han säger: ”Herren Gud är min styrka.” Samtidigt gör han ett krasst konstaterande över att allt det materiella har gått helt på tok! Det blir inga fikon, inga vinklasar och ingen olivolja. Även fåren är borta och stallet är tomt på all boskap.

Mitt i denna bedrövelse utropar han: ”Herren Gud är min styrka.” Det är lätt att vi uppfattar det som någon sorts självtröst i hopplösheten. Han säger även: ” Han gör mina fötter som hjortens och låter mig gå fram över mina höjder.”

Innan dessa ord utbrister han: ” Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i min frälsnings Gud.”

Trots allt som hänt, har Habackuk sin grundtrygghet i Herren. Det verkar som om omständigheterna inte påverkar honom, utan han har all sin glädje i Herren.

På modernt språk skulle vi kunna kalla hans situation som en total konkurs eller bankrutt. Rent materiellt är han totalt utblottad. Genom tryggheten i tilliten till Herren vågar han tala ut inför Herren utan fruktan.

Vi ska ta och läsa några olika ställen i boken och försöka sätta in dem i ett perspektiv för vår egen tid. Här finns mycket att lära och förstå av Herrens vishet.

Habackuk är profet, Herrens profet och utvald av Herren. Profetens uppgift är att höra från Herren och förmedla detta till folket. Profetens ord var inte alltid uppskattade av folket. Oftast brydde sig inte profeten om folkets ohörsamhet. Hans uppdrag innebar endast att varna och berätta Herrens ord. Han hade gjort sitt, nu var det folkets egna val som gällde.

Finns det starka profetröster i Sverige idag? Både ja och nej. Problemet är att vi har svårt att ta profetrösterna i på allvar! Tankarna kretsar kring följande:

·         Har han något att säga? Han kommer inte från oss!

·         Är det inte han som springer runt i alla församlingarna i stan?

·         Har du sett hans kläder?

Frågorna är säkert ännu fler, men grunden är trots allt, tvivel, otro, misstro, jämförelse och ohörsamhet. Förhållandet är precis det samma som i Israel på profeternas tid. För hur ofta hamna de inte i brunnen för att bli tystade?

 Jag ska stå på min vaktpost

        och ställa mig i tornet.
    Jag vill spana för att se
        vad han ska tala till mig,
    vilket svar jag ska få
        på min klagan. Hab.2:1

Profeten Habackuk ville befinna sig på rätt plats, vid rätt tillfälle och alltid vara beredd på att höra från Herren. Hans val att alltid vara disponibel, är för honom att bekänna sin trohet, tillit och trofasthet till Herren. Hans uppdrag är bara att höra Herrens röst.

Tillbaka till texten vi började med!

När jag läser om texten smittas jag av den tillit Habackuk har inför Herren. Det finns en så stark förtrolighet och trygghet. Han säger vidare en sak som är grunden i kristen tro. Låt oss läsa!

 Se, hans själ är uppblåst
        och oärlig i honom.
    Men den rättfärdige ska leva
        genom sin tro. Hab.2:4

Dessa fantastiska ord som vi återkommer till ofta. ”Men den rättfärdige ska leva genom sin tro.” Jag uppfattar att vi ofta använder versen, men tyvärr inser vi kanske inte vad den betyder. Hur kan jag säga så? Jo, jag har missförstått den många gånger!

Men varför säger jag då att andra gjort som jag? Idag när jag äntligen har fått nåden att förstå versen, kan jag dra mig till minnes hur alltför många bara ”rycker versen ur sitt sammanhang.”

Låt oss gå igenom versen och kolla vad som egentligen står i den. Först och främst finns ordet genom vilket vi ofta bortser ifrån. Hur då? Vi har en benägenhet att bara läsa versen utan att se vad det står!

Låt mig få göra en parafrasering av versen och montera om den lite.

”Genom sin tro (det vill säga trohet, tillit och trofasthet till Herren) ska den rättfärdige ( den som är tillgänglig för ständig påverkan av Herren) leva. Det handlar överhuvudtaget inte om mig och mina gärningar eller min uppblåsta tro, utan mitt beroende av Herren.

  57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. Joh.6:57

 9 Jag är porten. Den som går in genom mig ska bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd. Joh.10:9-10

5 Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" 6Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far. Nu känner ni honom och har sett honom." Joh.14:5-7

Här är tre olika bibelställen med samma budskap och nyckelordet är genom. Det är bara genom Fadern som vi kan få möjligheten att leva i Kristus. Allt annat är helt meningslös och utan kraft.

Detta är Habackuk mycket medveten om och lever följaktligen efter sin bekännelse utifrån rättfärdighet av tro. Därför kan han fästa blicken på eländet och trots detta veta att det finns en utväg. Han ser inte med mänskliga ögon utan de ögon Herren har utrustat honom med, Herrens helt unika glasögon som ser det vi inte alltid ser.

Det finns även en stor välsignad vila i att läsa Habackuk. I texten kan vi förnimma Herrens närvaro och kärlek. Habackuk blir inte rädd utan inväntar nästa tilltal från Herren.

Jag har varit en mycket rädd liten man, präglad av fruktan och oro. Fråga Monica! När jag fick uppleva vetekornets lag och döden där i jorden, förändrades allt till det bättre. Jag kan ta till mig Jesus underbara ord på ett annat sätt!

( Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." Matt 28:20

Här hade jag ett problem! Tidens slut! Det lätt mycket obehagligt och att allt skulle sluta en dag. Men tack och lov att den känslan har lämnat mig.

Det var en lite parantes men ack så viktig.

Nu tillbaka till Habackuk igen och hans ord som inte bara är till Juda utan även till oss!)

Habackuk nämner tre olika träd, som är starka symboler för Israel. Fikonträdet, vinstocken och olivträdet. Det finns fyra till men vi kan ta det vid ett annat tillfälle. Habackuk prioriterar dessa tre. Fikonträdet berättar om maten, vinstocken om alla festligheter och olivträdet som ger olja till att smörja kungar, profeter och präster med.

Jag tror att allt pekar mot Uppenbarelseboken!

 ¹⁸ Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva^[d] att smörja dina ögon med så att du kan se.

¹⁹ Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! ²⁰ Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.

²¹ Den som segrar ska jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Far på hans tron. ²² Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!

Herren har allt i sin hand och han vill bara att vi ska inse detta. Han tillåter oss att gå iväg på många omvägar men Hans tålmodighet är större än vår vilsenhet. Jesus uppmuntrar oss att ivrig vända om från att bara se på fikonen, vindruvorna och oliverna. Allt detta har inget värde på slutet, utan det som har något värde är hur vi har det med Herren.

¹² Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus. ¹³ Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför ¹⁴ och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. Fil.3:12-14

Vi är korsfästa med Kristus, vi har i dopet uppstått med honom. Vi är i himlen tillsammans med honom. Det är vår kropp, anden och själ som är kvar här nere. Låt oss då göra som Habackuk!

Jag ska stå på min vaktpost

        och ställa mig i tornet.
    Jag vill spana för att se
        vad han ska tala till mig,
    vilket svar jag ska få
        på min klagan. Hab.2:1