7 påstående om den helige Ande vår Hjälpare.

Sagda av Jesus

 

7 utsagor om den helige Ande sagda av Jesus

1	Han ska bli kvar hos och i de troende	Joh.14:17
2	Han ska undervisa och påminna om Jesu ord	Joh.14:26
3	Han ska vittna om Jesus	Joh.15:26
4	Han ska överbevisa världen om synd	Joh.16:8
5	Han ska vägleda de troende till hela sanningen genom att ”ta av det som är mitt och förkunna för er”	Joh.16:13-15
6	Han ska förhärliga Jesus	Joh.16:14
7	Han ska förkunna om vad som kommer att ske	Joh.16:13

 

En sammanfattning innan vi ser närmare på de 7 bibeltexterna:

””Allt som Hjälparen har att undervisa dem om är knutet till Jesu person, hans verk och hans ord.”

1.    ^15 (H) Om ni älskar mig håller ni fast^[d] vid mina bud. ^16 (I) Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare^[e] som ska vara hos er för alltid: ¹⁷ sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er^[f]. Joh.14:15-17

Verserna berättar om ett villkor som är förenat med ett löfte! Jesus säger att vi ska älska Honom och hålla hans bud. Vilka är då Hans bud till oss, som Han vill att vi ska hålla.

 

^28 (E) En av de skriftlärda^[j] som hade hört dem diskutera insåg att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram och frågade honom: "Vilket är det främsta av alla buden?" ²⁹ Jesus svarade: "Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.^[k] 30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. ^31 (F) Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa."^[l] Mark.12:28-31

Jesus menar att det dubbla kärleksbudet är det största av dem alla! Vi klarar inte att hålla dessa i oss själva, utan bara genom att älska Jesus. När vår bekännelse blir fast och våra liv är inriktade på kärleksbuden kommer Jesus att fullborda löftet till oss om den helige Ande.

2.    ²⁵ Detta har jag sagt er medan jag ännu är kvar hos er. ^26 (Q) Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er. Joh.14:25-26

Jesus och hans lärjungar befinner sig just nu i slutskedet av deras fysiska gemenskap. Jesus ska snart lämna dem efter 3 innehållsrika och även lärorika år tillsammans. Jesus är på väg mot fullbordan av sitt uppdrag och lärjungarna är förvirrade över Hans ord.

Jesus har berättat om sin död på korset och uppståndelsen och varit mycket noga med att berätta om vad som kommer efter långfredagen och påskdagen. I samtalen med lärjungarna har Han också berättat om Hjälparen, den helige Ande. Detta verkar också vara förvirrande för lärjungarna.

Om och om igen har Jesus nämnt den helige Ande! Jag tror att för många kristna är den helige Ande, något som de upplever som abstrakt och svårbegripligt. Att han finns tvivlar de flesta inte på, men att den helige Ande skulle ”vara något som drabbar dem” känns främmande.

Utan den helige Ande är det omöjligt att fullt ut tillägna sig Jesu egna ord, evangeliet och på så sätt leva det fullständiga Kristus livet i Honom.

Allt Jesus gjorde på jorden gjordes genom Guds ande och Guds tilltal till Honom. När vi bekänner Jesus som Herren och tror i våra hjärtan kommer den helige Ande för att bo i oss. Först då kan Jesus ta sin plats i oss och vi kan gå in i förberedda gärningar.

 ^8 (H) Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, ^9 (I) inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. ^10 (J) Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem.Ef.2:8-10

 

 

3.    ^26 (U) Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. ^27 (V) Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början. Joh.15:26-27

Personligen har jag lättare för att förstå texten genom att byta ut ordet ”vittna” till att ”berätta.” För mig är det en påminnelse om att inte använda ”religiösa ord.” Tillgängligheten till budskapet blir större om jag ”öppnar upp” i min berättelse till någon, för större förståelse.

Jesus vill att vår berättelse ska få stor genomslagskraft genom att göra den tillgänglig. Vår berättelse, som är världens bästa, ska fånga, inte stöta bort. Vi ska inte heller omstöpa berättelsen för att den ska passa in i kulturen. Var vi än kommer ska budskapet vara det samma – evangeliet!

För att vi ska kunna komma med berättelsen i full kraft är grunden den helige Andes närvaro. Vi krånglar ofta till det när vi tänker på att vittna och på resultatet. Sven Reichmann sa vid något tillfälle att vi ska vara som ett äppelträd. Vi delar dess frukt med någon och där är vårt uppdrag slut! Här tar den helige Ande över och gör resten. Vi kan bara släppa taget och gå vidare. Vi kan bara i tacksamhet fortsätta att be för den vi delat berättelsen om Jesus med.

Krångla inte till det och kom ihåg att resultatet ”ligger inte på mig/dig!

4.    ⁸ Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom. ^9 (F) Om synd: de tror inte på mig. ^10 (G) Om rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre. ^11 (H) Om dom: denna världens furste är dömd. Joh.16:8-11

När vi läser texten finner vi att den helige Ande ska ha en avslöjande funktion och Han är även överbevisande i sin karaktär. Vi läser oftast om Hjälparen som vår drivkraft i allt. Viktigt att se båda delarna! Varför? Gud fungerar på precis samma sätt och samtidigt kan vi förstå anledningen till att vi benämner Jesus som ”Guds lamm” och ”Lejonet av Juda”.

Om vi missar detta blir bilden inte komplett. Det fungerar inte som det görs i liberal teologiska sammanhang att ”ta bort” delar av Ordet för att passa in deras teologi. Evangeliet blir ”urholkat” och då blir helt utan dess kraft.

·         Om synd: de tror inte på mig

·         Om rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte mer

·         Om dom: denna världens furste är dömd

 

 

 

5.    ^12 (I) Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. ^13 (J) Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. ¹⁴ Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. ^15 (K) Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Joh.16:12-15

Här ger Jesus ett löfte som lägger grunden för vår tro. Sanningens Ande är ett annat namn på Guds Ande. Här bör vi alla stanna till och fundera lite extra, men framför allt be.

Texten förklarar även Treenigheten på ett underbart sätt. Här finns möjligheten att se den enhet som den helige Ande vill visa på och som ska råda bland oss kristna. Här finns den fullständiga enheten Fadern, Sonen och den helige Ande.

När vi strider med ord i lärofrågor drivs vi bort från varandra och enheten som kraft blåser sin väg. Att tycka olika ingår i den mänskliga naturen – men att enas om något är av evighetsvärde, det är något gudomligt, det är fött av Gud.

Jesus säger att den helige Ande, Sanningens Ande ska leda oss in i hela sanningen! Ett löfte som aldrig kan förminskas eller förändras.

Den helige Ande är och förblir vår drivkraft i all evighet. Amen

6.     ¹⁴ Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Joh.16:14

Den helige Ande gör följande:

·         Förhärligar Jesus

·         Hämtar och ger från Jesus

·         Förkunnar för oss

Här har vi en annan grund; förkunnelsen om och hur vi ska berätta om Jesus. När nu Jesus säger som Han säger är det vår uppgift att förmedla Honom så som Han själv säger genom sitt ord. All undervisning/förkunnelse ska bygga på evangeliet så som Jesus själv gjorde och som apostlarnas undervisning/förkunnelse bygger på.

Guds rikes framgång och utbredning bygger på hur evangeliet förmedlas. Vill vi att församlingen ska växa finns inga genvägar. Alla undersökningar säger att där evangeliet predikas rakt och rent, där växer församlingen. Här gäller inte enbart ”antal” utan ännu mer i individuell mognad och självständighet.

 

 

7.     ^13 (J) Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. Joh.16:13

Det är viktigt att vi inser vårt då, vårt nu och vår framtid. Detta är inga separata delar som flyter omkring, utan de är sammankopplade med varandra. Det kan vara smärtsamt att komma till denna insikt att allt hör ihop. Varför?

·         Då: en tid som beskriver oss rent historiskt och som inte går att förändra

·         Nu: den enda tid som vi kan påverka och gör det bästa av. Nuet är också den tid vi har att förmedla att även vi har haft ett annat liv. Jesus var vår vändpunkt och den möjligheten är öppen för alla.

·         Framtiden: den enda som vet något om den är Jesus. Därför ska vi hålla oss nära Honom och där kommer Hjälparen oss till mötes. Vi är aldrig övergivna, även om det kan kännas så men det är inte sanningen. Vi kan skaffa oss kalendrar som sträcker sig 10 år framåt, men det är ändå bara nuet som vi har möjlighet att påverka!

·         ^17 (L) Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. ^18 (M) Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. ^19 (N) Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

·         ²⁰ Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! ^21 (O) Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud^[d]. 2Kor.517-21

·         Utsaga är ett yttrande som innehåller information eller som innebär ett påstående.^[1] (Wikipedia)

 

·         Allt Jesus påstår och berättar för oss är sanningen – det som driver oss framåt, men samtidigt säger att vi ska leva i nuet.

·         Tänk inte på det som har hänt,
        bry er inte om det som var förr.
^19 (N) Se, jag gör något nytt.
    Redan nu visar det sig.
        Märker ni det inte?
    Jag ska göra en väg i vildmarken
        och strömmar i öknen. Jes.43:18-19

Bara i Jesus Kristus är detta möjligt. Kom till Honom!

Davids bön om ledning och nåd

 

Davids bön om ledning och nåd

 

 

8 Herren är god och rättfärdig,
    därför undervisar han syndare
        om vägen.
⁹ Han leder de ödmjuka rätt,
    han lär de ödmjuka sin väg.
¹⁰ Alla Herrens vägar
        är nåd och sanning
    för dem som håller hans förbund
        och vittnesbörd.
¹¹ För ditt namns skull, Herre,
    förlåt min synd,
        för den är stor.

¹² Den som vördar^[c] Herren
    undervisar han om vägen
        han ska välja.
¹³ Hans själ ska vila i det goda,
    och hans ättlingar ska ärva landet.
¹⁴ Herren är förtrolig
        med dem som vördar honom,
    sitt förbund gör han känt för dem^[d].

¹⁵ Mina ögon ser alltid
        upp till Herren,
    för han drar mina fötter ur nätet. Ps.25:8–15

Davids psalm 25 är full av vishet, längtan, tillit, förtröstan, ja, här finns allt vi kan behöva för olika passager i livet. Vi kan också utläsa Davids ärlighet. Han säger precis som det är och han varken kan eller vill dölja något.

Varför?

David känner Herren och Herren känner David, så varför dölja något. Desto fortare det kommer fram i ljuset kommer mörkret att ge vika.

 

Vi ska läsa vers för vers och målet är att se en helhet i Davids budskap till oss idag.

Jag brukar se efter vad det finns för hänvisningar till versen för att få en tydligare bild av texten. I den judiska traditionen kallas detta för midrash och förklaras bland annat med att text förklarar text.

Mose säger följande:

13 Han är Klippan,
    fullkomliga är hans gärningar,
        för alla hans vägar är rätta.
    En trofast Gud utan svek,
        rättfärdig och rättvis är han. 5Mos.32:4

Versen kommer från Mose avskedssång när han ska lämna folket och Herren ska ta hem honom till sig. Mose vill ingjuta hopp, mod och tro på den fortsatta vandringen mot Löfteslandet. Mose vet att det inte kommer att bli lätt, men Herren kommer att vara med dem.

Men vad säger det oss idag?

8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet. Hebr.13:8

Texten vill att vi ska se att inget har förändrats. Allt står fast och det går inte att rubba. Vad än världen säger om Skriften har de inte Ljuset, och därför famlar de fortfarande i mörkret.

De rättfärdiga grönskar som palmer,
    de växer som cedrar på Libanon,
¹⁴ planterade i Herrens hus,
    grönskande på vår Guds förgårdar.
¹⁵ Även vid hög ålder bär de frukt^[c],
    de frodas och grönskar
¹⁶ för att förkunna att Herren,
    min klippa, är rättfärdig.
        Ingen orätt finns i honom. Ps.92:13-16

David nådde en hög ålder och det förändrade inte något i hans relation med Gud. Samtidigt kan vi se att Gud använde David, även när han blev äldre.

David var lovsångsledare, härförare och andlig ledare, även vid hög ålder.

Detta är något som vi bör ta till oss i församlingslivet, för erfarenheten ur ett liv med Jesus är värd att föra vidare till nästa generation.

 

Vers 9 talar om ödmjukhet!

Ödmjukhet är något som Gud vill att vi ska ha i vår karaktär, för det är ett av Guds många karaktärsdrag och en del av Hans personlighet.

Ödmjukhet är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar. Besläktade begrepp är frid, anspråkslöshet och respektfullhet. Wikipedia

Notera följande:

Det finns många sätt att se på ödmjukhet, men det innebär inte att vara någon annans dörrmatta. Det är inte ödmjukt att vara en ”jasägare” för att undvika konflikter, det kallas fruktan.

Det är ödmjukt att lyssna på en annan människa och samtidigt berätta för personen i fråga att jag har en annan uppfattning, sagt i nåd, kärlek och sanning. Reaktionen kan jag inte ansvara för, utan den är ett val den andra själv tagit och är ansvarig för.

⁵ Likaså ni yngre, underordna er de äldre^[b]. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka. ^[c] 6 Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. ⁷ Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er. 1Petr.5:5-7

Den här texten berör mig djupt. Varför? När jag ser tillbaka på Petrus liv innan Jesu uppståndelse och ser hur han förvandlades och blev en ödmjuk ledare, men full av den heliges Andes kraft. Från mörker till ljus.

Kunde Jesus göra detta med Petrus så kan Han göra det med dig/mig. Låt oss starta resa tillsammans med den helige Ande.

 

 

Då har vi kommit till vers 10 i Davids psalm 25

Här har vi förmaning, uppmuntran som inger hopp i våra hjärtan. Ofta använder vi Israels tjurskallighet för att förstå hur illa det har gått för Israel i Skriften. Tyvärr använder vi den i samma utsträckning för att slippa få syn på våra egna brister, felsteg och annat.

David använder orden förbund och vittnesbörd och ibland kan vi undra vad han menar med förbund. Skrifterna är fulla av förbund av olika slag. För att få en enklare bild, kan vi använda äktenskapet mellan man och hustru, för att få förbundet förklarat.

Äktenskapet är ett förbund och förseglat med ömsesidiga löften till varandra. Vi lovar vår man/hustru att följa de givna löftena, oberoende av omständigheterna.

¹³ Min båge sätter jag i skyn, och den ska vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. ¹⁴ När jag låter moln stiga upp över jorden och bågen syns i skyn ¹⁵ ska jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet ska inte mer bli en flod som utplånar allt liv. ¹⁶ När bågen syns i skyn och jag ser på den, ska jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.” ¹⁷ Och Gud sade till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt liv på jorden.” 1Mos.9:13-17

Efter Jesu uppståndelse har vi alla, oberoende av vilka vi är, möjligheten att sluta ett förbund med Jesus Kristus, ett evigt kärleksförbund.

⁸ Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar. ⁹ För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren^[c] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. ¹⁰ Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. ¹¹ Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam. ^[d] 12 Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. ¹³ Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Rom.10:8-13

 

I den andra delen av v10 nämner David vittnesbördet! Överallt i Skriften möter vi detta ord och vi funderar över vad det innebär. För egen del blev det mycket enklare när jag istället läste berättelse.

Vi säger att vi ska ut och vittna om Jesus, och ordet vittnesbörd återkommer ofta i undervisning/predikan. Vi som levt länge med Jesus vet vad ordet betyder, men de som inte är bevandrade i alla religiösa ord funderar säkert på ordets betydelse.

¹⁶ De elva lärjungarna gick till Galileen^[c], till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. ¹⁷ När de fick se honom tillbad de honom, men några tvivlade^[d].

¹⁸ Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. ¹⁹ Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn ²⁰ och lär dem att hålla^[e] allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." Matt.28:16-20

Detta är vårt vittnesbörd, alltså den berättelse som vi ska ge till människor som Gud sänder i vår väg. Men vilken berättelse hade David?

David hade samma grund som Jesus, apostlarna och den tidiga kyrkan använde – Torah (undervisningen) Hanach och (de hebreiska skrifterna). Allt utgick från dessa och man var trogen den.

Men vårt vittnesbörd – berättelse, hur ser den ut? Samma som ovan, med tillägget av Nya testamentet – evangeliet. Här finns vår källa och denna källa är evig, den sinar aldrig.

³⁷  På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick!^[g] 38 Den som tror på mig, som Skriften säger^[h], ur hans innersta ska strömmar av levande vatten^[i] flyta fram." ³⁹  Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Joh.7:37-39

 

 

Nu går vi vidare till v11.

David skriver: ”För ditt namns skull..”

Vad menar David med detta? För mig har det blivit till stor hjälp att slå upp uppslagsdelen i Svenska Folkbibeln 2015. Där finns några sidor där Guds alla namn finns. Här finns alla namn som visar på Guds karaktär och Hans unika natur. Ex.vis Herren, min Läkare.

David har upptäckt något som vi behöver bli uppmärksamma på och det är Guds alla namn, som förklarar Gud på ett underbart sätt. När vi ber kan detta vara till hjälp för att se vem Gud är och vill med oss.

 ⁴³ Jag har kommit i min Fars namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn tar ni emot honom. Joh.5:43

Här visar och talar Jesus om den auktoritet Han fått av sin Fader.

Den sista versen vi ska se närmare på är v12.

”Den som vördar Herren…” skriver David. I de flesta översättningar skriver man istället ”Den som fruktar Herren.” Grundtexten uttrycker ”jere” som betyder fruktan, men den beskriver även vördnad och värme. Det är rätt att vi ska frukta Herren, men vi ska inte vara rädda för Honom.

Genom seklerna har många missuppfattat detta genom att prästen sagt att ”Gud ser dig”, på ett straffande sätt. Många lämnade kyrkan av rädsla. Men det en fel beskrivning av Gud. Han är alltid där för att ge och vår uppgift är att ta emot.

³⁷ Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. ³⁸ Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. ³⁹ Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. Joh.6:37-39

V13-15 är som en sorts final av det som David skrivit i verserna innan! Låt de sjunka in och låt Guds frid fylla ditt hjärta.

Det finns många rum

 

Det finns många rum

^(A) Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig^[a]. ² I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort^[b] för att bereda plats för er? ^3 (B) Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. ⁴ Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni."  Joh.14:1-4

Uppmuntran och påminnelse: ” Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.”

²⁵ Detta har jag sagt er medan jag ännu är kvar hos er. ^26 (Q) Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.  Joh.14:25-26

Löftet till oss: ”Den helige Ande; Hjälparen.”

^12 (F) Jag säger er sanningen: Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern. ^13 (G) Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen. ¹⁴ Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det.  Joh.14:12-14

Jesu uppdrag: ” Jag säger er sanningen.”

⁵ Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" ^6 (C) Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. ⁷ Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far^[c]. Nu känner ni honom och har sett honom."  Joh.14:5-7

Tomas säger: ” Herre, vi vet inte vart du går.”

 

Jesus längtar efter att vi ska upptäcka och leva i Honom och vara förankrade i Hans glädje! Han har planerat för oss. Han har till och med förberett ”rum” till oss. Den viktigaste detaljen i hans planering för oss är den helige Ande som han benämner som Hjälparen. Han har också lovat att när vi ber i Hans namn, kommer det att bli så.

Jesus har gått före oss och planerat och banat en framkomlig väg för oss. Detta är mycket noga planerat, inget är lämnat till slumpen. Allt är förberett till och för oss!

Jesus vill att vi ska se skillnadenen mellan hans planering och hur världens planering ser ut. Den planering Jesus står för bygger inte på egot, välfärd eller snabba lösningar. Jesus står för det han säger och det finns ingen förändring, det är bergfast, omöjligt att flytta på.

Världens planering bygger bland annat på budgetar, antagande och hur världsläget ser ut för tillfället. Det är alltså byggt på lös grund och mycket kan förändras under resans gång.

^(A) Bröder, jag vill att ni ska veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet.^[a] 2 Alla blev de döpta i molnskyn och havet till gemenskap med Mose.^[b] 3 (B) Alla åt de samma andliga mat^[c], ⁴ och alla drack de samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem^[d], och den klippan var Kristus.  1Kor.10:1-4 

Klippan var Kristus skriver Paulus. Israels folk vandrade runt i öknen och Gud försedde de med allt för att de skulle överleva. En stor del av folket klagade och därför överlevde de inte ökenvandringen. Det som hände, var att en ny generation föddes och blev förberedda för att gå över Jordan floden till ett land som Herren lovat. Öken vandringen slipade en ny generation till att inta landet!

^5 (C) Men de flesta av dem hade Gud inte behag till, utan de föll och låg utspridda i öknen. ^6 (D) Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att vi inte ska ha begär till det onda som de hade. ⁷ Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem, som det står skrivet: Folket satte sig för att äta och dricka och reste sig för att roa sig.^[e] 8 Vi ska inte heller begå sexuell synd som några av dem gjorde – på en enda dag föll tjugotretusen^[f]. ^9 (E) Och vi ska inte fresta Kristus som några av dem gjorde – de dödades av ormar. ¹⁰ Klaga inte heller som några av dem gjorde – de dödades av fördärvaren.^[g] 11 (F) Det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss.  Rom.10:5-10

Nu ska vi återgå till texterna som vi började med. Alla texterna är välkända och ofta citerade i olika sammanhang. Texterna beskriver olika saker som vi behöver upptäcka och som vill göra livet meningsfullt.

Nu kommer en viktig fråga som jag har ställt till mig själv och som jag vidarebefordrar till var en av oss: ” Läser vi texten som viktig information och bra att veta, eller läser vi texten tillsammans med den helige Ande?” Frågan är livsavgörande för oss var och en!

Hela Bibeln är till för att vi ska få svar på alla de frågor som föds i vårt inre. Här finns allt samlat för vår vandring i livet. Förmaning, uppmuntran, hopp, kärlek, sanning och så vidare. Det krångliga är att det inte hjälper om vi bara läser texterna som information. Texterna innehåller liv, Guds typ av liv, den helige Andes liv. Men förutsättningen är att vi är ivriga, att vi ropar och ger oss tid att lyssna!

 

Jag har varit bland dem som ville ha ett snabbt och tydligt svar, men med blicken i backspegeln så kan jag konstatera att det inte fungerar. För min del blev det bara förvirring och tvivel föddes i hjärtat. Resultatet av det blev att jag slutade läsa Bibeln. Det är viktigt att vi tar oss tid att läsa och lyssna och först av allt, be en bön om att den helige Ande uppenbarar texten.

I de första texterna (4st) finns några ledord till oss!

·         Uppmuntran och påminnelse

·         Löftet om den helige Ande

·         Att komma till insikt om Jesu uppdrag

·         Tomas uppriktighet

Vi kan också läsa texterna från ett annat perspektiv och det är att Jesus på många olika sätt ”utmanar” oss till eftertanke. Han gör det för att vi ska upptäcka att vi inte kan förstå allt. Vi behöver hjälp och han är alltid där om vi tar oss tid att fråga!

^19 (G) När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" ^20 (H) Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.^[g]"  Matt.17:19-20  

Tomas, han som kallas tvivlaren, avviker mycket från de andra lärjungarna. Det som vi kan läsa om honom, är att han ville se, känna och därigenom förstå. Han har aldrig varit populär i trosundervisningen. Det ovanliga med Tomas var att han även utmanade Jesus genom att säga: ” Om jag inte får se såren och sidan kan jag inte tro!” (Lite parafraserat av mig)

Man kan undra varför detta var så viktigt för honom. Tomas älskade sin Mästare, han ville bara se att det verkligen var sant. Jag kan inte se något som helst fel i Tomas sätt att hantera sin framtid med Jesus. Han vill verkligen veta att Jesus var levande och uppstånden från döden. Detta var viktigt för Tomas för att ta ”rumsbeskrivningen” till hjärtat, att det fanns ett rum även för honom.

För mig är Tomas en person som jag har stor respekt för och som vi kan lära oss mycket av. Vågar vi följa Tomas exempel är risken mindre att vi tappar glädjen i Kristus. Vad jag förstår är vi Guds barn, och i Hans gemenskap är det tillåtet att komma med alla sorters funderingar.

Det finns många som uttrycker att de är dåliga kristna. Detta är ett förödande sätt att göra sin bekännelse. Här handlar det om en ”offerkofta” som är kastad i brunnen och som aldrig ska plockas upp. Jesus vill att vi ta emot hans stora kärlek, men samtidigt se Sanningen. När detta blir uppenbart finns det bara nåd att ta emot genom Guds kärlek.

Jesus vill med sina ord förstärka sin kärlek i beskrivningen att det finns många rum och de är förberedda för oss var och en. Jag uppfattar att syftningen är den helige Ande, och att vi ständigt ska vara i Honom. Den eviga gemenskapen.

^6 (F) Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. ^7 (G) Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

^8 (H) För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. ^9 (I) Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er.  Fil.4:6-9

Vi återkommer gärna och ofta till denna text. Vi gläds över den och repeterar den inom oss gärna. När den börjar leva inom oss påminner den om ett tryggt, varmt och hemtrevligt rum, med bekanta dofter och en levande atmosfär. Jesus är där!

Jag minns när vi kom in ett hus som vi hade hyrt en sommarvecka för många år sedan. Vi blev stående och förnam Guds frid så påtaglig. Det fanns en Guds närvaro i hela huset. Jag saknar detta hus och skulle gärna ta mig dit igen. Men, det behöver jag inte! Jag funnit den frid som övergår allt förstånd. Den friden finns genom den helige Andes närvaro i mig. Tiden att jaga efter vind är över, Guds glädje finns i mig.

²¹ Just då botade Jesus många från sjukdomar, plågor och onda andar och gav många blinda synen tillbaka. ^22 (E) Han svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni sett och hört: Blinda ser, lama går^[d], spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. ²³ Salig är den som inte tar anstöt av mig."  Luk.7:21-23

Johannes Döparen hade precis som Tomas börjat tvivla och därför skickade han några av sina lärjungar för att få bekräftelsen av Jesus: och de sade: "Johannes Döparen har sänt oss till dig för att fråga: Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"

Våga vara uppriktig som Tomas och Johannes Döparen och ställa de svåra frågorna, utan att hamna i fördömelse. Jesus möter dig med öppna armar och vill svara på de uppkomna tvivlen. Han kommer aldrig att fördöma dig utan välkomnar dig istället. Det finns inga felaktiga eller konstiga frågor.

 Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga^[a] gudstjänst. ^2 (B) Och anpassa er inte efter den här världen^[b], utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.  Rom.12:1-2