Vem jag är i Kristus

Del 9

Dagens ord: Ef.1:5-6

Tema: Jag är benådad i Kristus

Helsingborg 5 december 2023

Hänvisningstexter: Matt.3:17, Kol.1:13

Dagens text är hämtad från Efesierbrevet, det brev som kallas för ”kyrkobrevet” som kan beskrivas som en ”bruksanvisning” för alla kristna och för församlingens liv.

 ⁵ I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, ⁶ för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. Ef.1:5-6

Paulus skriver ofta om nådens innebörd och hur stor den är för oss. Jag tror vi har svårt att fullt ut förstå nådens djup och hela konsekvens. Men hur det än är så finns den där, och är till för oss att ta emot och leva i.

Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd. (citat från Åklagarmyndigheten)

Det finns alltså ingen möjlighet att få den fulla nåden, den som bara Gud kan ge till oss. Att få nåd verkar inte vara det enklaste enligt svensk lagstiftning. I Guds rike är nåden en bärande faktor.

 ¹⁶ När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. ¹⁷ Och en röst från himlen sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." Matt.3:16-17

Anledningen till att vi överhuvudtaget kan få nåd är Guds kärlek till sin Son, Jesus Kristus. Vi skulle aldrig kunnat få nåd om inte Jesus tog vårt straff. Han gjorde detta möjligt genom sin död på korset, en överenskommelse mellan Fader och Sonen. Detta är evangeliet och det förändras aldrig.

¹³ Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. ¹⁴ I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. ¹⁵ Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Kol.1:13-15

Ofta blir texter bara ord för oss. De finns där, men texten blir inte levande för oss. För att texten ska få liv räcker det inte med ett försanthållande. Den måste drabba oss djup i vårt inre. Jag minns vid ett av de första tillfällena då en text drabbade mig och blev levande.

¹ Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. ² Ty livets Andes lag^[a] har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. ³ Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. ⁴ Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. Rom.8:1-4

Texten ovan hade jag läst ganska många gånger, men den här gången fick den liv. Det var som om den brann och skakade om mig. Det kändes som att komma upp på ett högt berg efter en lång klättring. Där ”uppe” kunde jag se helheten, nu var det inte längre bara ”små” detaljer.

Den förändrade mig, och tog plats i mitt inre och skapade liv. Det var inte längre bokstäver på ett papper. Orden började leva, de som jag bara hållit för sanna tidigare.

Texten vi började med ska även den ha samma påverkan på oss. Men även här händer inget med oss. Varför? Jag tror den helige Ande uppenbarar Guds ord för oss när det är rätt tid. Ofta sker det när vi har hamnat i en situation, händelse men även som en påminnelse.

Vi har en Bibel, Guds uttalade Ord till oss och i denna skrift finns många löften till oss som på ett eller annat sätt berör detta med nåden, Guds kärlek till oss.

⁸⁹ För evigt, Herre,
    står ditt ord fast i himlen. Ps.119:89

¹⁰⁵ Ditt ord är mina fötters lykta
    och ett ljus på min stig. Ps.119:105

¹⁶⁰ Summan av ditt ord är sanning,
    dina rättfärdiga domslut är eviga. Ps.119:160

Vi återgår till ordet ”benådad”. Ett vackert ord som på något vis ”smakar” gott att säga! Det finns många starka ord i Skriften, som har en stark och djup innebörd. Jag tror det är viktigt att närma sig dessa ord som ”nåd” med vördnad och respekt. Men det är lika viktigt att ta reda på vad de betyder och i vilka sammanhang de finns återgivna.

Alla ord i Bibeln är till för vår vandring här på jorden och till vår hjälp. Ibland kan känslan infinna sig att orden är heliga och dolda för att inte förstås. Men det är inte sant. Orden är där, de är Guds ord till oss som vill berätta något för oss.

Ordet ”benådad” föder en tacksamhet och ger oss hopp och tro. Hur illa det än har varit så finns det alltid möjlighet att gå vidare genom att ta del av nåden. Det är en av Guds stora gåvor till oss.

Efter att vi tagit emot nåd kan vår vandring med Jesus fortsätta. Den fulla ryggsäcken är nu tom, men den finns kvar på ryggen! Det gamla är borta och något nytt är här.

Jag återkommer ofta till samtalet Jesus har med Petrus. Det utspelar sig vid stranden efter uppståndelsen. Samtalet bygger på Petrus förnekelse och hur han lovade Jesus att inte överge honom. Som vi vet föll Petrus och nu ska han få full upprättelse av Jesus, det vi kallar nåd. Petrus får tre gånger säga att han har Jesus kär.

Jesus lyfter av Petrus hans synd, förnekelsen, och befriar honom från en tung börda. Jesus hade en förutbestämmelse för Petrus och den längtade Jesus att sätta åter i verket. Hela resultatet se vi när Petrus predikar med stor frimodighet på pingstdagen och ur den predikan föds den första församlingen. Vad var det Jesus sa till Petrus?

 ¹⁶ Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." ¹⁷ Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. ¹⁸ Jag säger dig: Du är Petrus,^[a] och på denna klippa^[b] skall jag bygga min församling, och helvetets^[c] portar skall inte få makt över den. ¹⁹ Jag skall ge dig himmelrikets nycklar.^[d] Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." Matt.16:16-19

Paulus är en annan person som också blev benådad, trots allt ont han hade gjort mot den första församlingen i Jerusalem. Men Jesus ”såg honom” och satte honom in i en helt ny livssituation och livsgärning i Guds rike. Denna benådning gäller fortfarande idag till stor glädje för i kristenheten. Låt oss ta emot den och leva i nåden. Först då kan vi komma till den stora insikten att vi är älskade.

⁷ Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. ⁸ Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus ⁹ och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. ¹⁰ Då känner jag Kristus^[c] och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, ¹¹ i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. Fil.3:7-11

Jag upplever texten som ”benådnings lovsång”. Paulus visste vad han hade, men var övertygad om att han fått något som var mycket bättre; nåd!

²² Hasael, kungen i Aram, hade förtryckt Israel så länge Joahas levde. ²³ Men Herren visade dem nåd och förbarmade sig över dem och vände sig till dem på grund av det förbund som han hade slutit med Abraham, Isak och Jakob. Ty han ville inte fördärva dem och han hade ännu inte kastat bort dem från sitt ansikte. 2Kung.13:22-23

 

Johannes vid graven

Reflektion över Joh.20:8

 

Helsingborg 24 mars 2024

 ⁸ Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. Joh.20:8 

 

Vem är det som texten beskriver? För mig finns det ingen tvekan! Johannes, samme Johannes som skrivit evangeliet. Det finns säkert andra åsikter om vem det är men det får var och en ta ansvar för.

Den här lilla texten beskriver något som blir ett heligt och oförglömligt ögonblick för Johannes. Jag kan riktigt känna hur det rör sig i ande, själ och kropp i Johannes. 

Vad tänkte han på när han stod där och tittade in i graven i som han visste att Jesus blev begravd i! Jag spekulerar lite.

·         Vad har hänt med min Mästare?

·         Var är min Mästare?

·         Påminnelsen om Jesu ord om Hans död och uppståndelse?

·         Hur är detta möjligt?

Det viktigaste som händer där vid öppningen till graven är utan tvekan Johannes val. Där han står, har han många val att göra utifrån hans fria vilja. Men han gör ett livsavgörande val utifrån det han såg – han valde att TRO.

Hans mänskliga tankar berättade att han stod vid korset och han visste att Jesus var död, han var begravd. Han förstod att Jesus med all säkerhet var uppstånden, alltså levde Jesus just nu!

Men vart har han tagit vägen? Av erfarenhet visste Johannes att Jesus inte alltid berättade vart Han gick. Att Han fanns någonstans, det var Johannes övertygad om. Det visste han utifrån det han såg och därför trodde han.

⁹ Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. ¹⁰ Därefter vände lärjungarna tillbaka hem. Joh.20:9–10

Lärjungarna som beskrivs tog beslutet att gå hem och det kanske kan ses som ett manligt beteende. De vände hem till det trygga för att få ordning på alla intryck. Sitta ner och fundera och kanske spekulera lite. Samtidigt fanns en rädsla kvar över vad som skulle hända dem.

¹¹ Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. ¹² Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. Joh.20:11-12

Här har vi en helt annorlunda reaktion och det är Maria Magdalena, som har rollen i denna scen. Hon blev kvar, hon var inte rädd, utan hon ville veta mer om vad som hänt. Joh.20:11-17 är bland de vackraste, mest innerliga och trostärkande berättelserna i Bibeln. Vi lämnar Maria en stund och läser om en annan sekvens på händelsen.

¹³ Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem. ¹⁴ Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. ¹⁵ När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem. Luk.24:13-15

Mitt i allt detta som hänt i Jerusalem, tar två av lärjungarna beslutet att lämna staden och gå i väg till en by utanför staden. När jag läser texten kan jag uppfatta en djup uppgivenhet, suckar och samtidigt deras huvuden fulla av tankar.

Det där kaoset gör att de inte ens noterar att Jesus har börjat gå tillsammans med dem. De är så upptagna av sig själva, att de inte ser Jesus!

Här har vi nu sett och noterat tre helt olika reaktioner på samma händelse. Två av dem påminner om varandra, men det är en som sticker ut helt.

¹² Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. ¹³ Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."  Joh.20:12-13

Maria var kvar vid graven, hon ville veta mer och kunde inte bara släppa alltihop och bara gå hem. Att Jesus var uppstånden, hade inte blivit klart för henne. Hon ställer frågan var de lagt Jesu kropp. Den frågan, berättar att Maria Magdalena inte såg händelsen som att Jesus var uppstånden. Hon hade hört Jesus berätta för henne om att detta skulle hända!

Plötsligt har vi en ny situation och där står Johannes ensam kvar!

 ⁸ Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. Joh.20:8

Som jag skrivit ovan om de fyra punkterna som Johannes tänkte på (spekulation) så fanns det trots allt, något som Johannes såg som de andra inte såg! Vi ska komma ihåg att Jesus och Johannes hade en speciell relation. Det står till och med att Jesus älskade Johannes. Var det något i den speciella relationen som väckte Johannes till att SE annorlunda.

Svaret på det vet vi inte, men jag får en känsla av att så ändå var fallet. Varför är jag så säker? Jag tänker ofta på min frälsningsupplevelse och hur kärleken till Jesus brann i mitt hjärta. Tyvärr blev elden till en liten hög av halvvarm aska.

Men Jesus gav inte upp om mig, trots jag gick i väg i motsatt riktning. Han var hela tiden där och väntade in mig. Till slut fick jag möta Honom igen och vilket underbart möte det blev. Resultatet av vårt möte är allt som jag fått nåden att skriva och mitt liv blev förändrat.

Så var det säkert för Maria Magdalena också. Vi läser lite till om hennes möte med Jesus vid graven,

¹⁴ När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. ¹⁵ Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." ¹⁶ Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" - det betyder lärare. ¹⁷ Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." Joh.20:14-17

Fortfarande tror inte Maria att Jesus är uppstånden. Hon vill bara veta var Hans kropp finns. Men Han som var död står mitt framför henne – livs levande i sin fulla nya härlighet.

Maria är den första människan på jorden som får nåden att möta Jesus Kristus, Messias, den uppståndne världens Frälsare, Förlossare och Upprättare. Maria är också den första att få ett specifikt missionsuppdrag!

Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 

Som kvinna skulle hon gå till dem, som Jesus kallar dem, mina bröder. Kvinnor i denna del av världen hade en låg status. Men genom Jesu väg och Hans undervisning fanns det ingen skillnad på män och kvinnor. Alla var de en avbild av Gud, lika älskade.

Så vad händer?

⁹ Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur. ¹⁰ Hon gick och berättade det för dem som hade varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. Mark.16:9–10

Maria Magdalena kom med underbara nyheter, men lärjungarna var fyllda sorg och de grät. De var säkert också fullt upptagna med sig själva. De kunde helt enkelt inte ta emot något från någon annan.

Nu är det två situationer och två personer som sticker ut i det jag skriver!

·         Johannes – han såg och trodde

·         Maria Magdalena – hon grät, fick möta Jesus igen och SPRANG för att berätta – HAN ÄR UPPSTÅNDEN, HAN LEVER

Utan att överdriva har Maria Magdalena tagit täten, nu är det hon som sticker ut extra mycket i berättelsen. Hon har fått ett ansvar och en kallelse och hon bär denna på ett underbart sätt.

Denna kvinna som var full av demoner, befriad och fullt upprättad av Jesus in i denna tjänst. Hon hade inga goda meriter, men HON ÄLSKADE JESUS OCH JESUS ÄLSKADE MARIA.

(Om ni inte sett scenen i The chosen där Jesus möter Maria och upprättar och befriar henne så gör det. En stark scen)

Fortsätter vi sedan att läsa Johannes evangeliet till slut, kommer vi att se hur det ena efter det andra faller på plats. Sedan kommer den stora final 50 dagar senare vid pingsten och församlingens födelse.

När pingstdagen^[a] hade kommit var de alla samlade. ² Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. ³ Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. ⁴ Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Apg.2:1-4

Om vi läser texten jag skrivit kommer vi att upptäcka att det finns olika reaktioner som vi alla kan ha nytta av att fundera och be över i våra egna liv. Men det överlåter jag till var och en. Be den helige Ande uppenbara saker i ditt liv för att för att du ska släppa taget och gå vidare med Jesus Kristus den uppståndne.

 ³ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt^[a] kan inte se Guds rike." ⁴ Nikodemus sade: "Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?" ⁵ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Joh.3:3-5

 

 

Vem jag är i Kristus

Del 8

Dagens ord: Ef.1:4 (även v3)

Tema: Helig och fläckfri

Helsingborg 4 december 2023

Efesierbrevet första kapitel kan delas upp på följande sätt:

1.    V.1–2 Han har gjort oss heliga

2.    V.3–6 Beskriver vad Fadern gjort

3.    V.7–8 Beskriver vad Jesus gjort

4.    V.9–12 Beskriver vad Gud bestämt

5.    V.13–14 Beskriver vad den helige Ande gör

6.    V.15–23 Nu är det vårt uppdrag att se, lyssna och göra

Vi kan göra en upptäckt i dessa 23 verser att det är som ett koncentrat av hela Bibelns budskap till oss. Brevet skickades till Efesos och fungerade som ett rundbrev i regionen. Brevet är tidlöst och är lika mycket skrivit till oss idag. Läs och njut!

Jag ska sätta fokus på v.3-6 och vi ska se närmare på vad Gud redan gjort för oss. Vi börjar med v3-4.

³ Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, ⁴ liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. Ef.1:3-4

Många har svårt att läsa Paulus texter, beroende på att de anser att han ”flyter runt” eller ”svävar” i väg i en massa ord. Många har svårt att följa med i hans tankegångar. Här bör vi tänka på att det är Herren som inspirerar honom att skriva. Paulus gör som Herren berättar för honom.

Den här texten är ett undantag. Här finns en koncentration i budskapet. Det är som den starkaste fond som du använder i matlagningen som smaksättare. Texten är kraftfull och den har en tydlighet som inte går att missa!

Vad säger texten och vad vill den att vi ska bli uppmärksamma på. Paulus text har som målsättning att vi ska förstå följande:

Ø  Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen

Ø  Han har utvalt oss före världens skapelse

Ø  Till att vara heliga

Ø  Fläckfria inför Honom

Här finns inget som vi kan berömma oss av, utan allt handlar om Guds stora oändliga kärlek till oss. Gud älskar relationer! Han har längtat efter att umgås med oss. Vad är då hindret?

Din/min synd är hindret ända sedan syndafallet. Men, jag var ju inte född då! Så hur går detta ihop? Ända sedan Gud placerade Kunskapens träd i lustgården, visste Han vad som skulle ske. Därför kan vi förstå eller ana att Gud hade planer även för det som skulle ske.

²⁴ Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd. ²⁵ Rättfärdige Fader, världen har inte lärt känna dig, men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. ²⁶ Jag har gjort ditt namn känt för dem, och jag skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem och jag i dem." Joh.17:24-26

Jesus, vår Frälsare är Guds fortsatta planering!

Paulus skriver:

²⁸ Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. ²⁹ Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. Rom.8:28-29

Här gör Paulus en sorts ”återkoppling” till texten vi började med. Ordet som vi ska vara observanta på är ”förutbestämt,” Förklaringen till ordet är att något var BESTÄMT långt i FÖRVÄG, med andra ord välplanerat i minsta detalj!

²⁵ Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, ²⁶ för att helga den, sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet. ²⁷ Ty han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara. Ef.5:25-27

Äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna som är evigt, precis som förbundet Gud har med Israel. Det ska vara för evigt. Församlingens gemenskap är ett förbund med Gud som bygger på individer, ihopkopplade med varandra. Full av liv som en barnkammare, där det finns nyfikenhet och kärleksfull omsorg.

Detta är platsen där vi ska växa, och mogna. Här serveras det välling i början för att sedan gå över till fast föda. Hur? Jo, med blicken fäst på Jesus och den helige Andes vägledning. Här har vi Guds planering, gemenskap i Honom, med Honom och i varandra!

²¹ Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, ²² också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, ²³ om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna. Kol.1:21-23

I denna gemenskap, församlingen, vill Han införliva alla människor. En plats för rening, till uppenbarelse och ett helt nytt i Kristus. När jag skriver församlingen gäller det i första hand den universella, där den lokala församlingen finns som en del i helheten.

Den lokala församlingen ska leva i Anden, låta sig förnyas genom Ordet. Församlingen ska vara som en frisk fjällbäcks vatten, det vatten som ingen vill sluta att dricka.

³⁷ På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! ³⁸ Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Joh.7:37-38

Paulus skriver:

 ⁷ I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd ⁸ som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. ⁹ Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, Ef.1:7-8

Alla texter vi läst har det gemensamt; allt är förutbestämt och allt är färdigt. Det är inte ”bara” förberett. Det är ”bara” för oss att ta emot i tro på Jesus Kristus. Men det finns en passage som ingen kan gå förbi för att få del av allt detta vi läst.

Vi har läst om den passagen och den beskrivs som i Honom. Vår mänskliga natur måste ge vika för att Jesus ska kunna bo i oss. Det innebär att ett platsbyte måste ske. Jaget måste gå, för att vi ska kunna leva i Honom.

Detta beslut kan vi inte få hjälp med att ta, utan hela den processen sker genom vår vilja. Valet gör inte Gud för oss, Han har gjort allt färdigt, för att vi ska kunna göra valet själva!

Jag avslutar med en text som beskriver det himmelska bytet!

¹⁹ Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, ²⁰ och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. ²¹ Jag förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade Kristus dött förgäves. Gal.2:19-21

 

 

 

Vem jag är i Kristus

Del 7

Dagens ord: Ef.6:10-11

Tema: Jag är stark i Herren

Helsingborg 1 december 2023

Hänvisningstexter Ps.7:11, Rom.13:12, 2Kor.6:7, 1Petr.1:5-8

Först några ord om Efesierbrevet!

I ingen annan stad verkade Paulus så länge som just i Efesos. Det var en romersk provins, Asiens huvudstad. En mycket livfull och även en beryktad stad.

Efesierbrevet kallas ”kyrkobrevet” och det talar om den universella församlingen – Kristi kropp. I denna församling är de hednakristna jämställda med judekristna (messiastroende), de är alla lemmar i samma kropp.

¹⁰ Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. ¹¹ Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ef.6:10-11

Paulus inleder v6 med orden: ”Till sist.”

Som i alla brev kommer det viktigaste på slutet. Paulus vill att vi ska vara uppmärksamma och även stanna till i läsandet. Han har något av evighetsbetydelse att berätta för oss i dessa två ord; till sist!

·         Bli starka i Herren

·         i Hans väldiga kraft

Han vill återigen göra oss medvetna om allt handlar om Jesus, och Hans väldiga kraft. Allt fokus ska ligga på Jesus och inte på oss själva. Vi kan mycket i oss själva, men den ”kraften” är inget som vi kan lita på. Allt bygger på Jesus.

Vi behöver se, jag behöver se och erkänna att i oss själva finns inte den kraften som behövs i den andliga striden. Det är bättre att vi en gång för alla lägger ner alla försök i egen kraft.

”Ta på hela Guds vapenrustning,” skriver Paulus och det är en rekommendation för att inte bli söndersmulade i den andliga striden. Lägg märke till att det står Guds vapenrustning, det betyder att det är i Honom vi ska klä oss för denna strid!

Här är vi till fullo rustade i striden och det är först då vi kan stå emot den ondes alla angrepp. Vi ska läsa om hur illa det kan gå!

¹³ Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: "Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar." ¹⁴ Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst, som gjorde så. ¹⁵ Men den onde anden svarade dem: "Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?" ¹⁶ Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. Apg.19:13-16

Jag tror att vi ibland förlöjligar den här texten och missar allvaret i den. Hur då? Denne Skevas och hans bröder hade blivit ”fascinerade” av Paulus och andra kristnas liv där tecken och under följde med dem och det skedde framför deras ögon. De försökte ”kopiera!”

Hur fin en kopia än framstår så är det fortfarande ”bara” en kopia. Det är originalet som har auktoriteten. Skevas och hans bröder hade ingen vapenrustning och de agerade i sig själva. Katastrofen blev ett faktum.

Vi läser Ef.6:10-11 igen.

Det finns en formulering i texten som Paulus ofta använder i sina brev, och det är i Honom, i Kristus och i Jesus. Någon har räknat och kommit fram till att dessa formuleringar förekommer i över 70 gånger i hans brev. Därför är det viktigt att vi stannar till när vi läser dem i Paulus texter.

Var har då detta sitt ursprung? Johannesevangeliet är källan i Jesu undervisning i kap.14-17. Vi läser två texter.

 ³³ Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen." Joh.16:33

²¹ Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.  Joh.17:21

Jesus talar till folket och framför allt till sina lärjungar om ENHET! För att överhuvudtaget få framgång med att förkunna budskapet om Guds rike, måste det finnas en stark enhet i Honom.

Här talas det inte om ekumenik, utan enhet. Ekumenik skapas genom mänskliga överenskommelser som kan se vackra ut, men det saknas kraft! Enhet däremot kan bara skapas i Kristus.

När Jesus sagt något, är det Hans ord som vi samlas kring och låter den helige Ande leda oss. Här finns ingen plats för vare sig tyckande eller mänskligt tolkande.

Påståendena ovan skapar rysningar hos humanisten, individualisten och även bland progressiva liberala kristna.

¹⁷ Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. ¹⁸ Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 2Kor.5:17-19

¹⁹ Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, ²⁰ och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Gal.2:19-20

För att kunna ta på oss den andliga vapenrustningen är förutsättningen att vara i Kristus. Skulle någon ändå göra det finns inte Guds auktoritet. Den vapenrustningen är auktoritär, självisk och mycket farlig. Det är någons annan makt som vill komma till tals.

Jag har sett hur illa det kan gå och minns i ett tidigt skede av trosundervisningen hur många predikanter agerade i sitt eget kött med en falsk vapenrustning. Det tog många år innan jag blev hel igen efter denna undervisning.

Jag ryste bara jag hörde någon nämna andlig krigföring. Min käre vän Sven Reichmann hjälpte mig att komma ”ur” detta andliga övergrepp genom hans balanserade undervisning. Sven hade stor erfarenhet kring frågan på grund av all själavård han haft med drabbade människor.

En sammanfattning

När vi tar på oss den andliga vapenrustningen bör vi tänka på följande:

v  Vi ber innan

v  Vi söker Guds Andes ledning

v  Vi är ett i Kristus

v  Vi lever inte i fruktan

v  Vi ska vara bekanta med vad Guds ord säger

Den bästa vapenrustningen är när vi är i Kristus, annars är risken stor att vi blir som Shevas bröder, nakna och överrumplade!

 

^14 (H) Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. ^15 (I) Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!” Mark.1:14-15

 

Vem jag är i Kristus

Del 6

Dagens ord: Gal.3:13-14

Tema: Friköpt från lagens förbannelse

Helsingborg 29 november 2023

Hänvisningstexter Rom.8:3, 1Tim.2:5–6

Vi börjar med att se närmare på vad Galaterbrevet har att berätta för oss. Tillsammans med Romarbrevet har Galaterbrevet haft den största betydelsen som ett protestantismens Magna Charta, eller frihetsbrev.

(Magna Charta, eller ”det stora frihetskontraktet”, som undertecknades av Englands kung år 1215, var en vändpunkt för de mänskliga rättigheterna.) Citat Wikipedia

Syftet med brevet var att galaterna hade ett lättrörligt temperament och blev lätt upprymda. De hade också lätt att bli förvirrade? Verka stämma rätt bra på oss alla idag.

¹³ Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. ^[g] 14 Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden. Gal.3:13-14

Innan vi börjar se på dagens text måste vi reda ut och ta reda på varför Abraham nämns så ofta i texten!

När Abraham levde fanns inte lagen. Den gavs av Gud till Mose på Sinaiberg. Därför kan man enkelt uttrycka att Abraham banade vägen för oss hedningar att få del av rättfärdighet. Hans enda prestation han var att tro! På vad?

Han trodde på det som Gud sa till honom och resultatet blev att han kallades rättfärdig inför Gud. Jag tror det är viktigt att vi ser detta för att se Galaterbrevets betydelse för oss även idag.

Vi läser Gal.3:13 igen!

Det har gått många år från Abrahams liv till Galaterbrevets tillkomst. Under denna tid har Israels folk fått ”lagen” och Gud har ett instiftat förbund med dem. De riktigt stora händelserna är Jesu födelse. Hans vandring på jorden, Hans död på korset och Hans uppståndelse från döden. Messias har kommit till Israels folk.

Men tyvärr, känner de inte igen Honom, eller kanske snarare; de ville INTE känna igen Honom.

³ Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. ⁴ Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. Rom.8:3-4

Det finns bara en enda människa som klarat av att hålla hela lagen – människan Jesus.

För oss som följer, lever och bekänner Honom som vår Frälsare behöver vi bara leva efter de bud som Jesus gett oss:

 ²⁹ Jesus svarade: "Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en, ^[g] 30 och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. ³¹ Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. ^[h] Inget annat bud är större än dessa." Mark.12:29-31

Allt detta försöker Paulus återigen förklara för församlingen i Galatien. Anledningen till att det blivit ”rörigt” är alla judianska villolärare, och falska profeter som försökte tillintetgöra allt Paulus tidigare hade undervisat om evangeliet.

Tyvärr verkade det som om de hade lyckats. Också det är en spegelbild in i vår tid. Det som dessa villolärare förkunnade var den fysiska omskärelsen Paulus predikade en annan omskärelse; hjärtats omskärelse. Denna omskärelse är den stora bekännelsen av att vara en Jesu lärjunge.

Vi läser några texter:

²⁹ Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. ^[b] En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud. Rom.2:9

 ³ Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus och inte förlitar oss på yttre ting, Fil.3:3 (läs även texten efter)

 ¹¹ I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur ¹² och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, ^[a] han som har uppväckt honom från de döda. Kol.2:11-12

Jesus har friköpt oss till liv i Honom. Det behövs inte någon fysisk omskärelse eller krav på att följa lagen. Guds rike bygger på nåd, sanning och kärlek. Det som förväntas av oss är att följa Honom.

Den helige Ande är ett sigill som vi har fått när Jesus kom in i våra liv. Anden är vår Hjälpare i stället för lagens alla påminnelser. Vi behöver däremot göra ett livsavgörande byte och det läser vi tillsammans:

 ²³ Jesus svarade: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. ²⁴ Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. ²⁵ Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. ²⁶ Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom. Joh.12:23-26

Hemligheten är att dö bort från sig själv och leva i Jesus Kristus!

Men lagen då, vart tog den vägen?

Jag hörde en pastor berätta om ett besök i en församling. Efter genomgången av församlingens historia och hur den fungerade var hans förvåning var stor och han utbrast: ”Mose lag har många förordningar och regler, men här i din församling finns fler än hos Mose!”

En tragisk historia. Den pastorn fick nog inte fler kallelser till den församlingen. Berättelsen tydliggör även Paulus frustration över hur det var i församlingen i Galatien.

Paulus fortsätter med följande texter:

¹³ Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. ¹⁴ Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. ^[b] 15 Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.Gal.5:13-14

Vi är alla kallade till frihet  i Jesus Kristus och resultatet av den vandringen blir följande:

²² Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³ trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ^[c] 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. ²⁵ Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. ²⁶ Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. Gal.5:22-26

 

 

Vem jag är i Kristus

Del 5

Dagens ord: Kol.1:13

Tema: Jag är räddad från mörkrets rike

Helsingborg 27 november 2023

Hänvisningstexter Ef.5:8, 1Petr.2:9

(läs även Kol.1:14 för att få hela sammanhanget)

Lite historik först

Kolosserbrevet kallas för ”Kristusbrevet” för att dess huvudtema är Kristi person och verk. Brevet delas upp i tre delar:

1)    Undervisande

2)    Polemisk, som innebär en retorisk teknik för att ge stöd till Guds ord bland annat

3)    Förmanande

Paulus och hans partner Epafras startade församlingen i Kolossé. Brevet är skrivit i början av Paulus fångenskap i Rom.

Paulus skriver:

¹³ Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. ¹⁴ I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Kol.1:13-14

Paulus börjar med två korta verser som berättar att det finns två olika riken. Mörkrets rike och Sonens rike och att dessa två riken har helt olika karaktärer.

I vårt sekulariserade Sverige vill vi inte erkänna att det finns ett mörkrets rike! För hade vi gjort det, hade vi varit tvungna att erkänna att det finns ett ljust välsignat rike också!

I det mörka riket finns ondskan; förtal, avund, ilska, hat ja listan kan göras mycket lång. Men här måste vi stanna till en stund! Det här stämmer även på oss människor.

För den som lever i Kristus är allt detta bekant på ett eller annat sätt. Vi kan benämna allt detta som vår ”gamla” natur som finns i vårt ego. Har vi blivit befriade från allt på listan ovan? NEJ! Synden har en förmåga att poppa upp då och då. Paulus förklarar:

 ¹⁹ Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. ²⁰ Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Rom.7:19-20

”Synden som bor i mig,” skriver Paulus. Denna mening är mycket provocerande för det sekulära samhället idag. ”Skulle det verkligen bo något ont i mig”, säger humanisten, som menar att människan att är allt igenom god!

Jesus säger något helt annorlunda till den rike mannen!

⁷ När Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att ärva evigt liv?" ¹⁸ Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud. Mar.10:17-18

Jesus säger att den ende som är god är Gud. Därför håller jag inte med humanisten utan jag litar helt och tror på Gud, min Far.

Nästa fråga är: ” Vad är Sonens rike?” och hur kom det till oss?

⁹ Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. ¹⁰ Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. ¹¹ Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje." Mark.1:9-11

När Jesus döptes av Johannes Döparen i Jordanfloden kom Guds rike till vår värld. I detta rike är Jesus Kung. Det skedde när Jesus steg upp ur vattnet, den helige Ande kom över Honom och Gud bekräftat att Jesus är Hans Son. Det är också starten på den yttersta tiden, alltså tiden innan Jesus kommer tillbaka.

Paulus var medveten om allt detta. Det var grunden för hans undervisning, var han är befann sig i den då kända världen. Församlingen i Kolossé hade fått denna undervisning och de var därför bekanta med hans tankegångar i v13.

Vi läser Kol.1:13-14 igen

Här har vi polemikens centrum som gjorde alla villolärare och många andra rasande. Detta hände för 2000 år sedan och dessa ställningstaganden skapar samma debatt i vår tid. Det som är extra beklagligt idag är att stora delar av kristenheten har ställt sig på humanistens planhalva.

Där trivs man tillsammans i den progressiva gemenskapen. Jag läste i tidningen Dagen om en kvinnlig präst som uttryckte följande: ”Jag tror på Gud, men på Bibeln tror jag inte!” Hur hon kan få ihop det resonemanget är för mig en gåta.

Paulus skriver att vi är friköpta och genom det är vi rättfärdiggjorda. Betalningen för detta är Jesu död och uppståndelse. Han är den ende som kan betala vår skuld fullt ut. Det är alltså synden som skiljer oss från Gud och den största synden är, att inte tro på Honom.

Allt det andra som sker i våra liv, det har den helige Ande lovat att påminna oss om. Hela livet med Jesus är en omvändelsevandring. Vi kommer att göra fel, synda, men i bekännelsen av den finns alltid Jesu fulla förlåtelse.

Jesus säger:

 ⁷ Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er. ⁸ Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: ⁹ om synd, ty de tror inte på mig, ¹⁰ om rättfärdighet, ty jag går till Fadern och ni ser mig inte längre, ¹¹ om dom, ty denna världens furste är dömd. ¹² Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. Joh.16:7-11

Vi har läst och sett hur Paulus undervisar, hur han går i polemik och även kunnat se hur han förmanar. Därför avslutar jag med hans förmaningar. Vi läser följande:

 ²¹ Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, ²² också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, ²³ om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna. Kol.1:21-23

Bibeln är som en relationshandbok; tillbringa mycket tid i gemenskap med Fadern, Sonen och den helige Ande genom att läsa det skrivna ordet sänt till oss!

¹¹ Detta har jag blivit satt till att tjäna som förkunnare, apostel och lärare. ¹² Det är också därför jag får lida allt detta, men jag skäms inte, eftersom jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att det står i hans makt att till den dagen bevara det som har blivit anförtrott åt mig. 2Tim.1:11-12

 

 

Vem jag är i Kristus

Del 4

Dagens ord: 1Kor.6:19

Tema: Templet

Helsingborg 26 november 2023
Hänvisningstext 1Kor.3:16

Texter som berör temat Hos.6:6-7, Mika.6:8, Matt.21:12-13, Mark.11:15-19

 ¹⁹ Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? 1Kor.6:19

Temats text handlar om ”templet” och kan vara lite klurigt att förstå.

Därför börjar vi med en kort beskrivning av templet. Innan templet, blev platsen för tillbedjan det som kallas tabernaklet, en tältkonstruktion Mose fick noga beskriven av Gud i öknen. Denna tältkonstruktion, beskriven av Gud och som Mose följde noga att slutföra.

Tabernaklet var Guds närvaro för Israels folks ökenvandring som varade i 40 år!

När Israels folk hade ”kommit på plats” i det utlovade landet byggdes två tempel. Det första byggde Salomo 1Kung 6 och det andra byggdes av Serubbabel som vi kan läsa om i Esra och Nehemjas bok.

Det gemensamma för tabernaklet och templet var tillbedjan och offer. Genom dessa ritualer uppenbarade sig Gud. Offret var viktigt, det skulle vara helt felfria djur. Men frågan är om detta var Guds verkliga vilja? Hade Han någon annan längtan som var större?

Hosea skriver:

⁶ Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer
och i kunskap om Gud mer än i brännoffer.
⁷ Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet.
Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig. Hos.6:6-7

Mika skriver:

⁸ Han har kungjort för dig,
    o människa, vad gott är.
Vad begär väl Herren av dig
    annat än att du gör det som är rätt,
att du älskar barmhärtighet
    och vandrar i ödmjukhet med din Gud? Mika.6:8

När vi läser Nya testamentet upptäcker vi att det hänt något med vördnaden av templet. Jesus säger följande:

¹² Jesus kom in på tempelplatsen och drev ut alla som sålde och köpte där. Han slog omkull borden för dem som växlade pengar och bänkarna för dem som sålde duvor ¹³ och sade till dem: "Det är skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. ^[e] Men ni har gjort det till ett rövarnäste." Matt.21:12-13

Det största och slutgiltiga offret var och är Jesu död på korset. Förhänget brast och Guds härlighet blev på Pingstdagen uppenbarad i sin fulla kraft.

Templets offerkraft förminskades och försvann efter Jesu död på korset. Judiska skrifter skriver om denna händelse.

Vi läser Paulus ord en gång till:

 ¹⁹ Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? 1Kor.6:19

Vad är det Paulus vill förmedla till Korint och församlingen som fanns där? För att förstå texten och förmaningen från Paulus, bör vi känna till hur det var i staden Korint. Denna plats var ett eldorado för sexuell frigörelse och det fanns inga gränser för utlevande av sex.

Det var helt naturligt att lämna familjen för en stund och bege sig till en prostituerad och sedan komma hem igen utan några skrupler. Man kan förstå att detta var frustrerande för Paulus. Han ville ha stopp på detta beteende omgående.

Samtidigt är det viktigt att läsa texten från ett annat perspektiv!

Korint var även känt för att alla gåvorna som fanns i församlingen (1Kor12) och att de var i funktion. Där fick Korint beröm av Paulus!

Det Paulus ville påminna om i texten (1Kor.3:19) var om pånyttfödelsen. Vår ande har fått nytt liv och börjar nu sitt arbete med vår själ. Man kan säga att själen läggs i ”omskolning!”

Petrus skriver om detta;

²³ Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består. ²⁴ Ty

allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset.
Gräset vissnar bort och blomman faller av,^[d]
25 men Herrens ord förblir i evighet.

Det är detta ord som har förkunnats för er. 1Petr.1:23-25

Tyvärr lever många i villfarelsen att är man ”bara” född på nytt så är allting färdigt. På ett sätt är det rätt – vi är garanterade att få del av himmelens härlighet. Men vi ska vara medvetna om att det är starten för arbetet med oss här på jorden.

Paulus text har alltså en dubbel betydelse och den ska vi se närmare på nu:

Ø  Situationen i Korint vid denna tid kan vi utan vidare föra över till vår tid idag. Här finns en anledning till att vi ska läsa texten noga.

Ø  Paulus refererar till det fysiska templet i Jerusalem som han var mycket bekant med.

Ø  Huvudsyftet med texten som Paulus skriver är att vår kropp är ett tempel för den helige Ande och Jesu närvaro i oss. Här finns själva fokus i sammanhanget.

Ø  Men offret, var tog det vägen? Offret är ”vårt jag, det stora egot” benämns också som vår mänskliga natur. Detta är vårt offer till Gud och i bytet får vi gudomlig natur genom Anden i oss.

Ø  Det stora offret är återigen Jesu död på korset

Hur blev det så här, att det måste ske ett byte? När Adam och Eva åt frukten från Kunskapens träd förändrades allt. Relationen och vandringen med Gud bröts och lustgårdens härlighet försvann för oss.

Jesus kom till vår värld som ett litet barn, växte upp och startade sin resa för att totalt återställa relationen med Gud för oss. Överallt i Bibeln kan vi läsa att Gud älskar relationer, han vill umgås med oss, ge av sitt och älska oss.

Samma sak med Jesus, han älskar relationer, han vill visa omtanke och ha omsorg om oss. Utöver detta har vi fått den helige Ande, vår Hjälpare – relationsskaparen i oss, och som är Jesu närvaro i oss.

Därför!

Den helige Ande ”hjälper oss att hålla rent” i vår ande. För om det inte är rent där är förutsättningarna dåliga för en livgivande relation i Kristus.

Återigen.

 ¹⁹ Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? ²⁰ Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp! 1Kor.6:19-20

Det är av stor betydelse att vi inte isolerar texten bara till ”sex” utan att se bestämmer oss för att se ”hela bilden!”

 

Jesu även idag:

 

 ¹⁷ Jesus sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." Mark.1:17