Kasta alla er bekymmer

 

Kasta alla era bekymmer

 

Utgår från 1Petr5:7 och följer hänvisningsverserna.

 

Helsingborg 14 juli 2021

 

 

 ^6 (F) Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. ^7 (G) Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.  1Petr.5:6-7

 

Vår glädje i att referera till bibeltexter är ett signum för oss kristna. Det är en stor välsignelse att det finns bibelverser för alla livets dagar och tillfällen. Men, det finns alltid ett men. Har vi låtit den helige Ande uppenbara texten för oss, har vi läst texten innan och efter? Min fråga är: ”Har vi sammanhanget” helt klart för oss?

Kan man då inte dela en bibelvers till någon utan dessa förutsättningar? Givetvis, Guds ord är Guds ord. Min tanke är att om vi ser och lyssnar får texten ännu större verkan och välsignelse.

Gud älskar relationer, Han är relationernas Gud. Att Jesus kom till jorden från sin härlighet har de ett syfte och det var att visa på vem Gud är och hur en sann relation fungerar.

Paulus skriver:

^17 (L) Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. ^18 (M) Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. ^19 (N) Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord. 2Kor.5:17

En underbar text om relationernas betydelse och härlighet. Allt blir en verklighet när vår relation med Jesus är levande och ständigt närvarande i den helige Ande.

 

Låt oss titta närmare på Petrus ord till oss i 1Petr.5:6–7

Avsnittet som bibelversen är hämtad ifrån har rubriken ”förmaningar” och avslutas med vers 7 om att kasta våra bekymmer. Petrus är i texten inne på relationer både  med Gud och människor. Ett samlingsord för hela textavsnittet finner vi i ödmjuka er!

Ödmjukhet^[1] är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar. (Wikipedia)

 

Detta är en Guds gåva. Att ödmjukt se bort från sig själv för att kunna se verkligheten med Guds ögon, är att leva i lärjungaskapet.

För att få hela bilden ska vi följa v7 och hänvisningsverserna.

^(K) Kasta din börda på Herren,
        han ska ta hand om dig.
    Han låter aldrig
        den rättfärdige vackla.Ps.55:23

^(C) Anförtro din väg åt Herren
        och lita på honom.
    Han ska göra det.
^6 (D) Han ska låta din rättfärdighet
        gå fram som ljuset,
    din rätt som middagssolen. Ps.37:5

^[b]Min hjälp kommer från Herren,
    som har gjort himmel och jord.
^3 [c]Inte låter han din fot vackla,
    inte slumrar han som bevarar dig.
⁴ Nej, han som bevarar Israel,
    han slumrar inte, han sover inte. Ps.121:3

Hos Gud är min frälsning
        och min ära,
    i Gud är min starka klippa,
        min tillflykt.
^9 (F) Lita alltid på honom, du folk,
    utgjut era hjärtan för honom.
        Gud är vår tillflykt. Sela Ps.62:9

Om inte Herren bygger huset
    bygger arbetarna förgäves.
Om inte Herren vaktar staden
    vakar väktaren förgäves.
^2 [b]Förgäves går ni tidigt upp
    och sent till vila,
        ni som äter mödans bröd.
    Detsamma ger han sina vänner
        när de sover.^[c] Ps.127:1

 ⁷ Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud som ger växten. ^8 (F) Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. ^9 (G) Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad. 1Kor.3:7

^25 (I) Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? ^26 (J) Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? ²⁷ Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln^[j] till sin livslängd? Matt.6:25

^6 (F) Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. ^7 (G) Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Fil.4:6

 ^5 (E) Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig. ^[c] 6 Därför kan vi frimodigt säga:

Herren är min hjälpare,
    jag ska inte vara rädd.
Vad kan en människa göra mig? Hebr.13:5-6

 

När vi har frid med Gud, har vi också frid med oss själva. Samspelet som kommer i rörelse gör att vi lättare kan närma oss andra människor och lyssna in vad Gud vill säga i samtalet.

Relationen med Gud och att vi har fått lära känna Honom gör också att det är ”lättare” att kasta våra bekymmer på Honom. Vi känner mottagaren och är trygga i relationen. Givetvis, som jag skrivit ovan, kan vi oberoende av situationen med frimodighet kasta våra bekymmer till Gud.

2 Och anpassa er inte efter den här världen✱, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. Rom.12:2

 

 

Vad är synd och hur kommer vi ur den?

 

Vad är synd och hur kommer vi ur den?

Helsingborg Påskdagen 4 april 2021

 

 

 

²⁰ Mannen gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till allt levande. ^[e] 21 Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.

²² Herren Gud sade: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och leva för evigt.” ²³ Och Herren Gud skickade bort dem från Edens lustgård för att bruka jorden som de tagits från. ^24 (K) Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna^[f] och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd. 1Mos.3:20-24  

Syndens grundegenskap består i att vi inte vill tro på Gud, och hans son Jesus Kristus. När vi läser texten kan vi konstatera att Gud gör sitt första offer. Han slaktar ett djur för att Adam och Eva skulle kunna skyla sin nakenhet. Gud skulle göra ett större offer senare, till vår frälsning, Jesus Kristus.

⁸ Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom. ^9 (F) Om synd: de tror inte på mig. ^10 (G) Om rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre. ^11 (H) Om dom: denna världens furste är dömd. Joh.16:8-11

I synden finns också oviljan och oförmågan att underordna sig Guds herravälde och framför allt Guds ord, Bibeln. Vi uppskattar mer att vara individuella och ur detta välja vad som passar oss och välja till vår egen fördel.

Som vi läste ovan startade allt detta med syndafallet, när Eva tillät sig luras av ormen. Tyvärr hängde Adam på förräderiet. Vi läste att de handgripligen blev utkastade från Paradiset. De blev aldrig tvingade – utan de valde helt fel väg, sin egen.

Det sorgliga är att de valde att bli sina egna herrar och själva vara sina egna gudar.

Allt har också sin grund i människans falska längtan efter självtillräcklighet. Vi vill själva styra hela skutan. På något sätt fungerar detta en tid, sedan kommer stormen och ensamheten blir mycket påtaglig.

Jesus står där hela tiden och väntar på att vi ska vända oss till Honom. Men det är vårt eget val som gäller, ingen annan kan välja åt oss. Det är också ett samarbete i vår egenrättfärdighet som pressar bort Jesus i våra tankar. ”Bra karl reder sig själv.”

 ^37 (S) På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick!^[g] 38 Den som tror på mig, som Skriften säger^[h], ur hans innersta ska strömmar av levande vatten^[i] flyta fram." ^39 (T) Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Joh.7:37-39

Förutsättningen är alltså vår törst. Valet igen! Äh, jag köper en Ramlösa eller jag törstar efter dig Jesus.

 ^16 (D) Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. ^17 (E) Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. ^18 (F) Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Joh.3:16-17

En av världens mest lästa texter. Den har räddat miljontals människor och lika många har valt bort eller missuppfattat den. När Jesus talade med Nikodemus var Jesu uppdrag inte att döma, utan att frälsa (rädda).

De som hindrar människor från att se och ta emot Jesus är ofta vi som kallar oss ”kristna!” Men det där var väl lite väl hårt! Nej, det är tyvärr sanningen. När vi samtalar med den som inte tror, har vi en benägenhet att lova mer än vad som Bibeln berättar. Ibland ramlar vi in i religiösa mönster och ett högtravande sätt att berätta. Vi blir inte trovärdiga, utan stöter bort människor.

Ibland är vi så dåligt pålästa att vi inte kan svara på de enklaste frågorna. Vi saknar också frimodighet att säga ” jag vet inte ”, men jag ska ta reda på det.

 När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. ^2 (B) Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå^[a] den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. ^3 (C) Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet. Hebr.12:1-3

Vårt uppdrag ligger endast att ”måla Jesus” för den som lyssnar. Alla mina/dina erfarenheter väger lätt. Jag säger inte att vi ska avstå vårt eget vittnesbörd (historia). Det är alltid ett bra komplement, men då utan en massa religiösa ord.

För en tid sedan kom denna tanke flygande:

”Gud gör oss till brev och ger oss ”frimärket - Jesus Kristus.”

Vår tillflykt

 

Vår tillflykt

 

 

Jag läste texterna nedan i morse. Det kändes som om tiden stod stilla, när jag SÅG vad som stod där. Herren är GOD och är en säker tillflyktsplats för alla livets situationer. Han är ALLTID där. Desto oftare vi flyr till Honom, desto mer lär vi känna Honom.

Vi ska också komma ihåg att vi inte bara ska söka Herren i trångmål, utan ständigt leva med Honom i vår vardag. Vi ska undvika att göra ”privata zoner” där vi stänger ute Guds härlighet.

Jesus vill att vi ska dela allt med Honom, stort som smått. Han är vår Herre, Kung, Frälsare och vår VÄN.

Herren är god,
        en tillflykt på nödens dag,
    han känner dem
        som flyr till honom. Nahum.1:7

Därför ska inte de gudlösa
        bestå vid domen,
    inte syndarna
        i de rättfärdigas församling.
⁶ Herren känner
        de rättfärdigas väg,
    men de gudlösas väg
        leder till fördärvet. Ps.1:5-6

Det är bara genom vår bekännelse och vår tro på Jesus som vi kan bli rättfärdiga. Vi kan försöka in i evighetens att nå vår egenrättfärdighet. Vi kan lägga ner hela det projektet, det är lönlöst.

 ¹⁹ Men Guds fasta grund består och har detta sigill^[d]: Herren känner de sina, och: Var och en som åkallar Herrens namn ska hålla sig borta från orättfärdighet. 2Tim2:19

 

 

Han ska döma världen
        med rättfärdighet,
    hålla dom bland folken
        med rättvisa.
¹⁰ Herren är en borg
        för den förtryckte,
    en borg i nödens tider.
¹¹ De som känner ditt namn
        litar på dig,
    för du överger inte dem
        som söker dig, Herre. Ps.9:9-11

Men då talade de som
    vördar Herren med varandra,
        och Herren hörde och lyssnade.
    En minnesbok skrevs inför honom
        för dem som vördar Herren
            och respekterar hans namn.
¹⁷ De ska vara min dyrbara egendom,
    säger Herren Sebaot,
        den dag jag utför mitt verk.
    Jag ska förbarma mig över dem
        så som en man förbarmar sig
            över sin son som tjänar honom. Mal.3:16-17

 

. ¹⁷ Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. ¹⁸ Genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern.

¹⁹ Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. ²⁰ Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. ²¹ I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, ²² och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden. Ef.2:17-22

 

 

 

 

Filippus och den etiopiske hovmannen

 

Filippus och den etiopiske hovmannen

En betraktelse kring Apg.8:26-40

 

Helsingborg 19 februari 2023

 

 

En av de svåraste saker att få i gång är evangelisation/mission i kristenheten. Det finns en hel lista med orsaker, men den ska jag inte gå igenom.

Det finns en annan faktor som har betydelse, vilken jag däremot ska se närmare på och som kanske skulle ta bort många punkter på listan över orsaker till utebliven evangelisation/mission.

Någon kanske undrar över varför jag skriver evangelisation/mission tillsammans som ett begrepp. Jag tror att vi ska försöka att mer koppla samman dessa begrepp. Mission betyder uppdrag och vårt uppdrag som kristna är att sprida Guds ord. Sverige idag är ett multikulturellt land. Vi har under olika perioder haft flyktingströmmar, men aldrig så stora som idag.

Här finns stora möjligheter till att sprida Guds ord, men på ett annat sätt än vad vi är vana vid. Till Sverige kommer människor med en annan religion och med en stark övertygelse i sin religion. Vi är ofta onödigt rädda för ”krockar” när vi ska berätta om Jesus. Min erfarenhet är att det är enklare än man tror att berätta om Jesus för muslimer. De flesta vet vem han är.

Därför ska vi studera ett bra exempel för all evangelisation/mission. Mannen heter Filippus. I kap.6 står det berättat om anledningen till att apostlarna utvalde 7 män, däribland Filippus, till att tjänstgöra vid utdelandet av mat. De valdes ut för de var fyllda med den helige Ande och hade vishet, det var ett villkor för att få tjänsten.

Stefanus, också en av de 7, blir fängslad och sedan stenad till döds på falska anklagelser och i bakgrunden står Saulus och ser på och instämmer i Stefanus dom. Efter Stefanus död utbryter en stor förföljelse av församlingen och många blir utspridda i landet.

Filippus var en av dem som måste fly och han hamnade i Samarien.

 De som nu hade skingrats gick omkring och predikade evangeliet. ⁵ Filippus^[a] kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket. ⁶ Och de höll sig endräktigt till det som Filippus predikade, när de hörde och såg de tecken som han gjorde. ⁷ Ty under höga skrik for orena andar ut ur många människor, och många lama och lytta botades. ⁸ Och det blev stor glädje i den staden. Apg.8:4-7

Guds ord hade framgång och många tog emot Jesus. Förföljelsen i Jerusalem och flykten därifrån gjorde att Guds ord fick en snabb spridning. Inget ont annat än det även har något gott med sig!

Nu ska vi se på hur Filippus fungerar i sitt evangelisation/mission uppdrag.

²⁶ En Herrens ängel talade till Filippus: "Gå vid middagstiden^[c] ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." Apg.8:26

Här är några saker att lägga märke till:

·         En Herrens ängel talade till Filippus

·         Gå vid middagstiden (12:00 ca)

·         Vägen ligger öde

Filippus är fylld av den helige Ande och har vishet och förstår att det är Herrens ängel som talar till honom. Han blir personligen kallad att utföra uppdraget. Därför tvekar han inte trots omständigheterna.

Han skulle gå ut vid middagstid, den hetaste tidpunkten på dagen och vid den tid  de flesta försökte söka skugga. Ängeln säger även att vägen ligger öde! De flesta av oss hade nog haft invändningar mot dessa faktorer. Men inte Filippus, han ger sig i väg.

 ²⁷ Och Filippus stod upp och gick. Och se, då kom en etiopisk hovman^[d] som var eunuck^[e] och hade uppsikt över skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandace.^[f] Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe ²⁸ och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. Apg.8:27-28

Den öde vägen är inte längre öde, utan här kommer ett ekipage med en man som läser ur Jesaja bok. Denne etiopiske man kommer att bli en välsignelse för sitt land och Guds ord kommer att få en ny plats att hamna på. Vi läser vidare!

²⁹ Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den." ³⁰ Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" Apg.8:29-30

Anden talar till Filippus och han lyder. Han skapar också en kontakt genom att ställa en fråga till hovmannen. En enkel fråga, men ändå djupgående som kommer att utvecklas till en givande dialog.

 

³¹ Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom. Apg.8:31

Hovmannen ger respons direkt och ber Filippus hoppa upp i vagnen. En god start till en fruktbärande relation.

³² Skriftstället som han läste var detta:

Liksom ett får som förs bort till att slaktas,
och liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det,
öppnade han inte sin mun.^[g]
33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen.
Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv togs bort från jorden.

³⁴ Hovmannen sade till Filippus: "Jag ber dig, säg mig, vem är det profeten talar om här, om sig själv eller någon annan?"  Apg.8:34

Hovmannens ärlighet och hans längtan att förstå texten ger Filippus nästan ett ”dukat bord” av möjligheter. Ledd av den helige Ande börjar Filippus att berätta om Jesus för hovmannen.

 ³⁵ Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom. Apg.8:35

Processen har börjat, bibelstudiet är i gång. Allt är förberett och allt sker genom den helige Andes vägledning. Filippus är påläst och vet hur han ska berätta på bästa sätt för att ge insikten i Guds ord om vem Jesus är och vad han har gjort för oss alla.

Men, vem är då denne hovman från Etiopien? Vi kan ana att han är en proselyt, en hedning som bejakar judendomen och allt det innebär.

 ³⁶ När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: "Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"^[h] 38 Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom. Apg.8:36-38

Filippus har lyckats med sitt uppdrag beroende på lydnad, lyssnandet och kunskap. Hovmannen blir döpt och en ny lärjunge till Jesus Kristus är född. Jublet i himmelen stiger över ytterligare en medborgare i Guds rike.

 ³⁹ När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer men fortsatte glad sin resa. Apg.8:39

 

 

Här ska vi stanna till och se vad det var som hände där på vägen! Vi kan konstatera att Filippus blev ”borttagen” av den helige Ande. Det verkar som om han inte ens han säga farväl. Hovmannen fortsatte sin resa och var glad. Vad kan vi läsa ut av detta?

Låt mig påminna om en mycket vanlig reaktion efter att vi berättat om Jesus för någon. Vi har bjudit in till hemgruppen eller till någon typ av gudstjänst. Vi står där och väntar, men hon/han kommer inte. Ofta kommer en känsla av besvikelse, tomhet och kanske även frustration!

Den här reaktionen tror jag kommer från den mänskliga naturen! Jag bjöd ju in, vad gjorde jag för fel? Räckte inte min berättelse, missade jag något? Jag har själv brottats med reaktionen både tankemässigt och känslomässigt.

Därför är berättelsen om Filippus och hovmannen en ögonöppnare för något viktigt. Min mentor Sven Reichmann berättade vid ett tillfälle följande:

”Vi kristna ska se oss själva som ett äppelträd, översållade med goda äpplen. Varje gång vi berättat om Jesus lämnar vi ett solvarmt, moget äpple. När den vi pratat med tar emot vår berättelse tar han emot ”äpplet” och går i väg. Vårt jobb är avklarat och nu, berättade Sven, tar den helige Ande över.”

Den här bilden har blivit en ständig följeslagare för mig och den ger en sådan djup frid. Jag kan i viss mån ”släppa” hela situationen och veta att han/hon är i goda händer. Den helige Ande har tagit över och börjat sitt verk.

Har jag då inget ansvar längre? Jo! Vårt största ansvar är att be för personen och välsigna hans/hennes liv.

Om vi bytt adresser eller telefonnummer, avvakta och låt inte skeendet störas. Plötsligt kommer maningen att skicka ett sms eller kontakta, då är tiden mogen. Ligg inte på som en igel utan be om tålamod. Det där äpplet du gav ska tuggas, smältas och göra sitt jobb. Den processen kan vara olika från person till person.

Tålamod är en dyrbar gåva, be om den!

 ¹⁷ Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. ¹⁸ Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. ¹⁹ Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen. ²⁰ Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord^[a] kommer att tro på mig. Joh.17:17-20

Jesus ber för oss och han ber för dem som vi delat Guds ord med. Där vilar en trygghet, förvissning och glädje. Du kommer att få se dem förr eller senare och det beror på att du gjort Guds vilja.

Du har gett en god frukt så att mottagaren kan smaka och se att Gud är god.

 

Den stora skillnaden Senapskornet

 

Den stora skillnaden

Senapskornet

 

^17 (F) Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta hit honom till mig." ¹⁸ Och Jesus talade strängt till den onda anden, och den^[f] for ut ur honom. Från den stunden var pojken botad.

^19 (G) När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" ^20 (H) Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.^[g]"  Matt.17:17-20 

 

Bibeln talar mycket om betydelsen av att tro. Vi läser och missuppfattar ofta hela budskapet om tro. Jag har själv stor erfarenhet av hur det blir när man missuppfattar eller på andra sätt inte kan ta till sig budskapet. För min del blev till slut en prestationsångest, upplevde att jag inte räckte till. Att leva i tro blev som ett krav! Hur kunde det bara bli så fel? Undervisningen, var orsaken, och hur jag tog den till mig. Jag var aldrig angelägen att själv ta reda på vad Bibelns budskap innebar!

När vi läser texten ovan kan se tre olika begrepp vad gäller tro.

·         Otro – jag väljer att inte tro

·         Svag tro – liten tro utifrån senapskornet, men ändå tro

·         Stark tro – en tro utifrån en fördjupad relation

För min del blandade jag ihop begreppen och då blev det ungefär så här: ”Svag tro var det samma som otro och stark tro skulle man ta ut i tro – prestera!” Jag tror inte att min upplevelse var och är ovanlig.

 ^(A) Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om^[a] ting som man inte ser. ² Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. ^3 (B) Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt. Hebr.11:1-3 

Grunden för vår tro ligger i vår relation med Gud som i Jesus Kristus skapat allt, synlig och osynligt. Det som är synligt är lätt att ”förstå” det finns där! Det osynliga är det värre med! Men om vi kopplar ihop synligt osynligt framträder en annan verklighet – och ur detta skapas tro!

Bilden på senapskornet är en underbar bild Jesus gör levande. Bara kornet ner i jorden utvecklas fröet till en stor trädgårdsväxt – som ska användas. Varför inte ett stort pumpafrö eller solrosfrö? Bilden av senapsfröets storlek är poängen!

Hur får vi då en liten eller stor tro? Jag tror att frågan är felställd! Frågans svar blir helt annorlunda när vi upptäcker, att allt bygger på relationen med Jesus.

^14 (H) Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. ^15 (I) Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!” Mark.1:14-15 

Jesus ger oss nyckel i näst text:

^16 (J) När han gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas. De stod och kastade ut nät i sjön, för de var fiskare. ¹⁷ Jesus sade till dem: "Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare." ¹⁸ Genast lämnade de näten och följde honom. Mark.1:16-17

Hemligheten är att följa med Honom, umgås, tala med, lyssna och lära, precis som i alla andra relationer. Här finns möjligheten att bygga upp en levande tro – och den bygger på kvalité! När jag läser texter som beskriver Jesus, upptäcker jag att han inte är så intresserad av kvantitet, utan på kvalité.

Jesus hade de tolv, som han visste skulle föra Hans budskap vidare. Det som blev vändpunkten ser vi i Jesu uppståndelse. Lärjungarna blev helt enkelt överbevisade – Han är Messias. Uppståndelse kraften var så överbevisande att även hans bröder började tro på Jesus.

² Judarnas lövhyddohögtid^[a] närmade sig. ³ Hans bröder sade till honom: "Ge dig av härifrån och gå bort till Judeen, så att dina lärjungar också får se de gärningar du gör. ⁴ Man gör inte saker i hemlighet om man vill bli känd. Om du gör sådana gärningar, visa dig då öppet för världen!" ^5 (A) Inte ens hans bröder trodde på honom. Joh.7:2-5

Svag tro eller lite tro kan begränsa oss, därför är det vår längtan efter gemenskap med Jesus som förändrar allt. Det är Gud som är trons givare och i Jesus Kristus fördjupas vår tro. Vi ska se tron som en gåva från Gud som gjort det möjligt att ha full gemenskap med Hans son, Jesus Kristus. Trohet, tillit och förtröstan där finns ingen plats för egen prestation!