Vem jag är i Kristus

Del 9

Dagens ord: Ef.1:5-6

Tema: Jag är benådad i Kristus

Helsingborg 5 december 2023

Hänvisningstexter: Matt.3:17, Kol.1:13

Dagens text är hämtad från Efesierbrevet, det brev som kallas för ”kyrkobrevet” som kan beskrivas som en ”bruksanvisning” för alla kristna och för församlingens liv.

 ⁵ I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, ⁶ för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. Ef.1:5-6

Paulus skriver ofta om nådens innebörd och hur stor den är för oss. Jag tror vi har svårt att fullt ut förstå nådens djup och hela konsekvens. Men hur det än är så finns den där, och är till för oss att ta emot och leva i.

Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd. (citat från Åklagarmyndigheten)

Det finns alltså ingen möjlighet att få den fulla nåden, den som bara Gud kan ge till oss. Att få nåd verkar inte vara det enklaste enligt svensk lagstiftning. I Guds rike är nåden en bärande faktor.

 ¹⁶ När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. ¹⁷ Och en röst från himlen sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." Matt.3:16-17

Anledningen till att vi överhuvudtaget kan få nåd är Guds kärlek till sin Son, Jesus Kristus. Vi skulle aldrig kunnat få nåd om inte Jesus tog vårt straff. Han gjorde detta möjligt genom sin död på korset, en överenskommelse mellan Fader och Sonen. Detta är evangeliet och det förändras aldrig.

¹³ Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. ¹⁴ I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. ¹⁵ Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Kol.1:13-15

Ofta blir texter bara ord för oss. De finns där, men texten blir inte levande för oss. För att texten ska få liv räcker det inte med ett försanthållande. Den måste drabba oss djup i vårt inre. Jag minns vid ett av de första tillfällena då en text drabbade mig och blev levande.

¹ Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. ² Ty livets Andes lag^[a] har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. ³ Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. ⁴ Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. Rom.8:1-4

Texten ovan hade jag läst ganska många gånger, men den här gången fick den liv. Det var som om den brann och skakade om mig. Det kändes som att komma upp på ett högt berg efter en lång klättring. Där ”uppe” kunde jag se helheten, nu var det inte längre bara ”små” detaljer.

Den förändrade mig, och tog plats i mitt inre och skapade liv. Det var inte längre bokstäver på ett papper. Orden började leva, de som jag bara hållit för sanna tidigare.

Texten vi började med ska även den ha samma påverkan på oss. Men även här händer inget med oss. Varför? Jag tror den helige Ande uppenbarar Guds ord för oss när det är rätt tid. Ofta sker det när vi har hamnat i en situation, händelse men även som en påminnelse.

Vi har en Bibel, Guds uttalade Ord till oss och i denna skrift finns många löften till oss som på ett eller annat sätt berör detta med nåden, Guds kärlek till oss.

⁸⁹ För evigt, Herre,
    står ditt ord fast i himlen. Ps.119:89

¹⁰⁵ Ditt ord är mina fötters lykta
    och ett ljus på min stig. Ps.119:105

¹⁶⁰ Summan av ditt ord är sanning,
    dina rättfärdiga domslut är eviga. Ps.119:160

Vi återgår till ordet ”benådad”. Ett vackert ord som på något vis ”smakar” gott att säga! Det finns många starka ord i Skriften, som har en stark och djup innebörd. Jag tror det är viktigt att närma sig dessa ord som ”nåd” med vördnad och respekt. Men det är lika viktigt att ta reda på vad de betyder och i vilka sammanhang de finns återgivna.

Alla ord i Bibeln är till för vår vandring här på jorden och till vår hjälp. Ibland kan känslan infinna sig att orden är heliga och dolda för att inte förstås. Men det är inte sant. Orden är där, de är Guds ord till oss som vill berätta något för oss.

Ordet ”benådad” föder en tacksamhet och ger oss hopp och tro. Hur illa det än har varit så finns det alltid möjlighet att gå vidare genom att ta del av nåden. Det är en av Guds stora gåvor till oss.

Efter att vi tagit emot nåd kan vår vandring med Jesus fortsätta. Den fulla ryggsäcken är nu tom, men den finns kvar på ryggen! Det gamla är borta och något nytt är här.

Jag återkommer ofta till samtalet Jesus har med Petrus. Det utspelar sig vid stranden efter uppståndelsen. Samtalet bygger på Petrus förnekelse och hur han lovade Jesus att inte överge honom. Som vi vet föll Petrus och nu ska han få full upprättelse av Jesus, det vi kallar nåd. Petrus får tre gånger säga att han har Jesus kär.

Jesus lyfter av Petrus hans synd, förnekelsen, och befriar honom från en tung börda. Jesus hade en förutbestämmelse för Petrus och den längtade Jesus att sätta åter i verket. Hela resultatet se vi när Petrus predikar med stor frimodighet på pingstdagen och ur den predikan föds den första församlingen. Vad var det Jesus sa till Petrus?

 ¹⁶ Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." ¹⁷ Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. ¹⁸ Jag säger dig: Du är Petrus,^[a] och på denna klippa^[b] skall jag bygga min församling, och helvetets^[c] portar skall inte få makt över den. ¹⁹ Jag skall ge dig himmelrikets nycklar.^[d] Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." Matt.16:16-19

Paulus är en annan person som också blev benådad, trots allt ont han hade gjort mot den första församlingen i Jerusalem. Men Jesus ”såg honom” och satte honom in i en helt ny livssituation och livsgärning i Guds rike. Denna benådning gäller fortfarande idag till stor glädje för i kristenheten. Låt oss ta emot den och leva i nåden. Först då kan vi komma till den stora insikten att vi är älskade.

⁷ Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. ⁸ Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus ⁹ och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. ¹⁰ Då känner jag Kristus^[c] och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, ¹¹ i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. Fil.3:7-11

Jag upplever texten som ”benådnings lovsång”. Paulus visste vad han hade, men var övertygad om att han fått något som var mycket bättre; nåd!

²² Hasael, kungen i Aram, hade förtryckt Israel så länge Joahas levde. ²³ Men Herren visade dem nåd och förbarmade sig över dem och vände sig till dem på grund av det förbund som han hade slutit med Abraham, Isak och Jakob. Ty han ville inte fördärva dem och han hade ännu inte kastat bort dem från sitt ansikte. 2Kung.13:22-23

 

Johannes vid graven

Reflektion över Joh.20:8

 

Helsingborg 24 mars 2024

 ⁸ Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. Joh.20:8 

 

Vem är det som texten beskriver? För mig finns det ingen tvekan! Johannes, samme Johannes som skrivit evangeliet. Det finns säkert andra åsikter om vem det är men det får var och en ta ansvar för.

Den här lilla texten beskriver något som blir ett heligt och oförglömligt ögonblick för Johannes. Jag kan riktigt känna hur det rör sig i ande, själ och kropp i Johannes. 

Vad tänkte han på när han stod där och tittade in i graven i som han visste att Jesus blev begravd i! Jag spekulerar lite.

·         Vad har hänt med min Mästare?

·         Var är min Mästare?

·         Påminnelsen om Jesu ord om Hans död och uppståndelse?

·         Hur är detta möjligt?

Det viktigaste som händer där vid öppningen till graven är utan tvekan Johannes val. Där han står, har han många val att göra utifrån hans fria vilja. Men han gör ett livsavgörande val utifrån det han såg – han valde att TRO.

Hans mänskliga tankar berättade att han stod vid korset och han visste att Jesus var död, han var begravd. Han förstod att Jesus med all säkerhet var uppstånden, alltså levde Jesus just nu!

Men vart har han tagit vägen? Av erfarenhet visste Johannes att Jesus inte alltid berättade vart Han gick. Att Han fanns någonstans, det var Johannes övertygad om. Det visste han utifrån det han såg och därför trodde han.

⁹ Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. ¹⁰ Därefter vände lärjungarna tillbaka hem. Joh.20:9–10

Lärjungarna som beskrivs tog beslutet att gå hem och det kanske kan ses som ett manligt beteende. De vände hem till det trygga för att få ordning på alla intryck. Sitta ner och fundera och kanske spekulera lite. Samtidigt fanns en rädsla kvar över vad som skulle hända dem.

¹¹ Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. ¹² Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. Joh.20:11-12

Här har vi en helt annorlunda reaktion och det är Maria Magdalena, som har rollen i denna scen. Hon blev kvar, hon var inte rädd, utan hon ville veta mer om vad som hänt. Joh.20:11-17 är bland de vackraste, mest innerliga och trostärkande berättelserna i Bibeln. Vi lämnar Maria en stund och läser om en annan sekvens på händelsen.

¹³ Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem. ¹⁴ Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. ¹⁵ När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem. Luk.24:13-15

Mitt i allt detta som hänt i Jerusalem, tar två av lärjungarna beslutet att lämna staden och gå i väg till en by utanför staden. När jag läser texten kan jag uppfatta en djup uppgivenhet, suckar och samtidigt deras huvuden fulla av tankar.

Det där kaoset gör att de inte ens noterar att Jesus har börjat gå tillsammans med dem. De är så upptagna av sig själva, att de inte ser Jesus!

Här har vi nu sett och noterat tre helt olika reaktioner på samma händelse. Två av dem påminner om varandra, men det är en som sticker ut helt.

¹² Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. ¹³ Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."  Joh.20:12-13

Maria var kvar vid graven, hon ville veta mer och kunde inte bara släppa alltihop och bara gå hem. Att Jesus var uppstånden, hade inte blivit klart för henne. Hon ställer frågan var de lagt Jesu kropp. Den frågan, berättar att Maria Magdalena inte såg händelsen som att Jesus var uppstånden. Hon hade hört Jesus berätta för henne om att detta skulle hända!

Plötsligt har vi en ny situation och där står Johannes ensam kvar!

 ⁸ Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. Joh.20:8

Som jag skrivit ovan om de fyra punkterna som Johannes tänkte på (spekulation) så fanns det trots allt, något som Johannes såg som de andra inte såg! Vi ska komma ihåg att Jesus och Johannes hade en speciell relation. Det står till och med att Jesus älskade Johannes. Var det något i den speciella relationen som väckte Johannes till att SE annorlunda.

Svaret på det vet vi inte, men jag får en känsla av att så ändå var fallet. Varför är jag så säker? Jag tänker ofta på min frälsningsupplevelse och hur kärleken till Jesus brann i mitt hjärta. Tyvärr blev elden till en liten hög av halvvarm aska.

Men Jesus gav inte upp om mig, trots jag gick i väg i motsatt riktning. Han var hela tiden där och väntade in mig. Till slut fick jag möta Honom igen och vilket underbart möte det blev. Resultatet av vårt möte är allt som jag fått nåden att skriva och mitt liv blev förändrat.

Så var det säkert för Maria Magdalena också. Vi läser lite till om hennes möte med Jesus vid graven,

¹⁴ När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. ¹⁵ Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." ¹⁶ Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" - det betyder lärare. ¹⁷ Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." Joh.20:14-17

Fortfarande tror inte Maria att Jesus är uppstånden. Hon vill bara veta var Hans kropp finns. Men Han som var död står mitt framför henne – livs levande i sin fulla nya härlighet.

Maria är den första människan på jorden som får nåden att möta Jesus Kristus, Messias, den uppståndne världens Frälsare, Förlossare och Upprättare. Maria är också den första att få ett specifikt missionsuppdrag!

Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 

Som kvinna skulle hon gå till dem, som Jesus kallar dem, mina bröder. Kvinnor i denna del av världen hade en låg status. Men genom Jesu väg och Hans undervisning fanns det ingen skillnad på män och kvinnor. Alla var de en avbild av Gud, lika älskade.

Så vad händer?

⁹ Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur. ¹⁰ Hon gick och berättade det för dem som hade varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. Mark.16:9–10

Maria Magdalena kom med underbara nyheter, men lärjungarna var fyllda sorg och de grät. De var säkert också fullt upptagna med sig själva. De kunde helt enkelt inte ta emot något från någon annan.

Nu är det två situationer och två personer som sticker ut i det jag skriver!

·         Johannes – han såg och trodde

·         Maria Magdalena – hon grät, fick möta Jesus igen och SPRANG för att berätta – HAN ÄR UPPSTÅNDEN, HAN LEVER

Utan att överdriva har Maria Magdalena tagit täten, nu är det hon som sticker ut extra mycket i berättelsen. Hon har fått ett ansvar och en kallelse och hon bär denna på ett underbart sätt.

Denna kvinna som var full av demoner, befriad och fullt upprättad av Jesus in i denna tjänst. Hon hade inga goda meriter, men HON ÄLSKADE JESUS OCH JESUS ÄLSKADE MARIA.

(Om ni inte sett scenen i The chosen där Jesus möter Maria och upprättar och befriar henne så gör det. En stark scen)

Fortsätter vi sedan att läsa Johannes evangeliet till slut, kommer vi att se hur det ena efter det andra faller på plats. Sedan kommer den stora final 50 dagar senare vid pingsten och församlingens födelse.

När pingstdagen^[a] hade kommit var de alla samlade. ² Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. ³ Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. ⁴ Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Apg.2:1-4

Om vi läser texten jag skrivit kommer vi att upptäcka att det finns olika reaktioner som vi alla kan ha nytta av att fundera och be över i våra egna liv. Men det överlåter jag till var och en. Be den helige Ande uppenbara saker i ditt liv för att för att du ska släppa taget och gå vidare med Jesus Kristus den uppståndne.

 ³ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt^[a] kan inte se Guds rike." ⁴ Nikodemus sade: "Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?" ⁵ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Joh.3:3-5