11 Ty så hög som himlen är över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
12 Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
13 Som en far förbarmar sig över
barnen,
så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom. Ps.103:11-13
Kung David använder bilden av hur en god far tar ansvar för
sina barn. Vi vet inte hur David var som pappa, men vi vet att han fick många
barn. Någon av dessa barn skulle ärva hans krona för att regera i Israel.
Hans ord påminner oss också om vår himmelske Far, och vi vet
att Gud ÄLSKAR relationer. Ordet ”relationer” framkallar olika bilder i vårt
inre, beroende på hur vi hanterar dessa relationer. Det levandegör även vår
uppväxt, och hur relationerna på jobbet fungerar.
Relationen med vår Far är evig! Den förändras aldrig, Han är
alltid där. Problemet ligger mer på vår sida i hur vi har det med relationen
med Honom. Därför har Gud gett oss en gåva – sin Son, och Han har i sin tur
gett oss den helige Ande – relation.
Gud, vår Far, Jesus, vår Frälsare och den helige Ande, vår
Hjälpare är relation bärare. De har samma målsättning – den eviga relationen
med oss. Vilken underbar kärlek och nåd vi kan få del av om vi vill!
Välsignelsen med levande relationer är att de föder
relationer. När vi får en ny vän, följer hans/hennes vänner med i relationen. Ett
gudomligt sätt att sprida evangeliet på ett enkelt och nära sätt.
Genom hela Bibeln kan vi se att den judiska traditionen
satte familjen på första plats. Den hade en given plats, värdefull och den
skulle vårdas. Allt detta börjar med barnen, precis som David skriver i sin
text ovan.
Jesus säger så här om barnen:
13 Sedan bar man fram barn till Jesus,
för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort
dem. 14 Då
sade Jesus: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket
tillhör sådana." 15 Och han lade
händerna på dem och gick sedan därifrån. Matt.19:13-14
