På mitt eller på Jesu sätt
Helsingborg 26 januari 2020
6 (C) När Jesus var i
Betania[b], i Simon den spetälskes
hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en
alabasterflaska med dyrbar olja[c], och hon hällde ut den över
hans huvud där han låg till bords. 8 När
lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta
slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar
och gett till de fattiga."
10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan?
Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 (D) De fattiga har
ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När
hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning[d]. 13 Jag
säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska
man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne." Matt.26:6-13
Texten berättar något viktigt för oss, som vi bör fundera
över varje dag och när vi tar olika beslut. Anledningen till detta ligger i hur
lärjungarna reagerade på kvinnans kärleks handling och hur Jesus såg på hela
situationen! Här finns den stora skillnaden. Lärjungarna såg hela händelsen på
ett mänskligt sätt, Jesus hade ett annat helhetsperspektiv.
Lärjungarna hade ”kortare tankar – Jesus såg längre och
bortom! Vår mänskliga natur (köttet) ser på olika saker med ett begränsat
synsätt. Vi behöver bli av med detta begränsade synsätt och vi behöver hjälp.
Frågan är då hur vi får denna hjälp och hur vi tillåter denna hjälp.
Vi är alla bekanta med barnens kommentar när vi frågar om vi
kan hjälpa till: ”Kan själv!” Den där kommenteraren bär vi tyvärr med
oss hela livet och är vår största fallgrop. Den har en benägenhet att bli
djupare och djupare, ju äldre vi blir!
11 När jag var barn
talade jag som ett barn,
tänkte som ett barn
och förstod som ett barn.
Men sedan jag blivit vuxen
har jag lagt bort det
barnsliga.
12 (F) Nu ser vi en
gåtfull spegelbild[c],
men då ska vi se
ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag bara till en del,
men då ska jag
känna
fullkomligt,
så som jag själv blivit
fullkomligt känd. 1Kor.13:11-12
Hur hade Paulus kommit till denna gudomliga insikt? Han
kunde jämföra hur han hade det innan och hur hans liv var vid tillfället när
han skriver till korinterna. Han hade tidigare handlat utifrån sina egna
begränsade tankar.
17 Då gick Ananias, och när han kom in
i huset lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder! Herren
Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna
se igen och bli uppfylld av den helige Ande." 18 Genast var det som
om fjäll föll från hans ögon. Han fick tillbaka sin syn, och han reste sig och
blev döpt. 19 Sedan åt han och fick nya krafter. Apg.9:17-19
Ananias var en ansedd lärjunge och Jesus sände honom till
Paulus, trots att Ananias var tveksam till sitt uppdrag. Han visste vem Paulus
var och hur han hade gått fram mot församlingen. Maten var ett hjälpmedel efter
tre dygns fasta. Dopet blev en bekräftelse för en nystart i livet. Men det
viktigaste var att han blev fylld av den helige Ande.
Paulus mänskliga natur (köttet) fick en stjärnsmäll. Paulus blir
totalförvandlad till ande, själ och kropp. Hans liv fick en helt ny inriktning.
Han var inte själv längre, han var i Kristus och den helige Ande hade
intagit honom.
25 Detta har jag sagt er medan jag
ännu är kvar hos er. 26 (Q) Men Hjälparen,
den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt
er.
27 (R) Frid lämnar jag
åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och
tappa inte modet. Joh.14:25-27
Underbara ord från Jesus till lärjungarna och till oss som
vill följa Honom. Orden andas trygghet, omsorg och hopp som skapar tro i våra
hjärtan. Paulus med sin ”kunskap” i Skrifterna kom tidigt till insikten över
dessa ord från Jesus.
19 (J) Jag har genom
lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag är korsfäst med
Kristus, 20 (K) och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i
mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds
Son som har älskat mig och utgett sig för mig. 21 (L) Jag förkastar
inte Guds nåd. För om
rättfärdighet kunde nås genom lagen, då hade Kristus dött förgäves. Gal.2:19-21
Här finns vattendelaren som skiljer den märkliga naturen
(köttet) från den gudomliga vandringen med Jesus. Här har vi möjlighet att göra
de viktiga valen. Jag uttrycker det på följande sätt: ”Ska jag göra detta på
mitt sätt eller ska jag göra på Jesus sätt?” Med den helige Andes
vägledning blir valen inte alls svåra att ta. Varje valsituation, blir ett val i
frid och glädje, även om det kostar allt. Nu har vi också fått möjligheten att
inte lägga skulden på någon annan, utan valet är mitt i Jesus Kristus.
Jag har numera lätt att se i backspegeln och se händelser
där med ett leende. Mina beslut har inte varit befästa och förankrade i den
helige Ande. Besluten har ofta varit för egen vinst och fördel och därför har
resultatet blivit som de blivit. Idag kan jag se på livet på ett helt
annorlunda sätt, och jag har inget som jag kan berömma mig av. Jesus har gjort det
möjligt att ”bolla olika saker” med Honom och livet blir genast lättare att
hantera. Det gäller inte bara för min egen del, utan lika mycket för min
omgivning och mina relationer.
3 (C) Men Herren är trofast. Han ska styrka er och
skydda er från den onde[a]. 4 (D) I Herren har vi
förtroende för er att ni gör och kommer att göra det vi föreskriver er. 5 Må
Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet. 2Tess.5:3-5
Jag tror att v 5 är en nyckelvers bland många på temat uthållighet
och tålamod! Detta är en bristvara för många av oss och i kristenheten.
Allt ska gå med raketfart, tidsscheman ska synkas och svaret på våra böner ska
komma innan de har blivit formulerade. Uthållighet och tålamod var något som
Paulus hade funnit svaret på.
I Kristus kan vi med hela vår varelse bejaka vilans
betydelse och finna ro och tillförsikt. Den mänskliga naturen (köttet) ser bara
i en riktning, men den gudomliga ser bortom allt.
Därför är det av stor vikt att tänka utifrån och handla på
Jesu sätt och hans ord till oss. Vi bevarar oss själva från att bära en stor
börda och många besvikelser genom att leva i Kristus. Det kan kännas som en
enkel slogan att följa Jesus men det är allt annat än en slogan. Det är den
stora skillnaden mellan kortsiktighet och en bestående glädje, trots allt som
vi möter i livet.
6 (F) Men nu har
Timoteus kommit tillbaka[c] från er med goda
nyheter om er tro och kärlek. Han har berättat hur ni ständigt tänker på oss
med glädje och längtar efter att få träffa oss, liksom vi längtar efter er. 7 Så
har vi genom er tro fått nytt mod när det gäller er, bröder, mitt i alla våra
svårigheter och lidanden. 8 Nu lever vi, när ni
står fasta i Herren. 9 Hur kan vi tacka Gud
nog för er, för all den glädje som ni är för oss inför vår Gud? 10 (G) Natt och dag
ber vi med stor iver om att få se era ansikten och hjälpa er med det som
brister i er tro. 1Tess.3:6-10
Gemenskapens sammanhållning i tro är något som Paulus om och
om igen påminde om. Anledningen till det var alla villolärare som ville smyga
sig in med alla deras destruktiva osanningar. För oss idag gäller samma fenomen
och det är för att vi ska splittras i vår trosgemenskap. Det finns bara en
säker grund och det är Guds ord; dessa sanningar står sig i all evighet.
Förutsättningen är att vi fortsätter att förlita oss på Herren och inte på vår
mänskliga natur (köttet).
Alla beslut som vi tar i Herren kommer att ha evighetsvärde
och blir därmed bestående. När vi använder backspegeln och ser resultaten av
dessa beslut, fylls vi av tro och insikt. Det blir en helt annorlunda bild om
vi ser genom vår mänskliga naturs (köttet) backspegel.
14 Därför böjer jag mina knän inför
Fadern, 15 han från vilken allt som kallas far[d] i himlen och på jorden
har sitt namn. 16 (M) Jag ber att han
i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin
Ande, 17 (N) att Kristus
genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i
kärleken. 18 (O) Då ska ni
tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och
djupet[e] 19 (P) och lära känna
Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.
Ef.3:14-19
Paulus pekar på det och Jesus undervisar om det, att vi ska
fästa blicken på Honom istället för att se bort från Honom. Jesus såg helt
annorlunda på alabasterflaskan och innehållet än vad hans lärjungar gjorde. Vi
kan konstatera att lärjungarnas tankar om att ge pengarna till de fattiga inte
var fel. Problemet var att de inte kunde se det längre perspektivet.
Här finns vår livsuppgift och den är, att be Jesus, att han
hjälper oss genom den helige Ande, att se, lyssna och tala enligt hans vilja.
Vår egen vilja är urstark och behöver underordna sig Guds ord.
Jesus säger också att det som kvinnan i texten gör, ska hela
världen tala och komma ihåg. Då tror jag att vi är vid summeringen vid av min
text idag!
Om vi gör valet att säga och göra som Guds ord säger, kommer
världen att börja fundera och det finns möjlighet till samtal.
5 (D) I forna
generationer var den inte känd för människor så som den nu har uppenbarats
genom Anden för hans heliga apostlar och profeter: 6 (E) att hedningarna har samma arv
som vi, tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom
evangeliet. 7 (F) Detta
evangelium har jag blivit satt att tjäna med den gåva och nåd som Gud har gett
mig genom sin mäktiga kraft. Ef.3:5-7
Våga säga, göra och tänka som Jesus Kristus.
