Del 30 2Tess.2:16-17

 

Paulus och de 45 bönerna i hans brev

Del 30

Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig. Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.

Låt oss lära av honom!

¹⁶ Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, ¹⁷ uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. 2Tess.2:16-17

När jag läser Paulus brev och speciellt hans böner, måste jag stanna till och se texten och låta den helige Ande uppenbara den för mig. Trots kan det vara svårt att se hela sammanhanget. Paulus vill att hans längtan ska bli vår längtan till förändring, uppmuntran och förmaning!

Därför tänker jag ”plocka isär” dagens bön för att den ska sjunka djupt ner i min ande. Anledningen till att jag gör det, är att här finns så mycket att få klarhet i genom hans bön till tessalonikerna och till oss.

·         Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader

·         Som har älskat oss

·         Och i sin nåd

·         Gett oss evig tröst

·         Och gott hopp

·         Uppmuntra era hjärtan

·         Och styrka er till allt gott i ord och handling

När jag ser bönen i punkter inser jag hur mycket som ryms i bönen. Paulus verkar inte anstränga sig, utan det ”flyter fram” ur hans inre. Han är ett föredöme vad gäller bön. Det kan vi urskilja i hur han ber korta, och även långa böner med kraft.

För Paulus är det själva bönen som bär honom genom glädjeämnen, sorg, förtvivlan och allt annat som mötte honom. På något sätt är han som en profet hämtat från Gamla Testamentet, men ändå inte.

Paulus är fylld av den helige Ande. Det var även GT.s profeter, men de hade inte möjlighet att ge vidare på samma sätt som Paulus. Skillnaden ligger i att den helige Ande var ”isolerad” till profeten. För vår och Paulus tid innebär det ett annat förhållande. Den helige Ande bor i alla pånyttfödda kristna.

 När pingstdagen^[a] hade kommit var de alla samlade. ² Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. ³ Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. ⁴ Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Apg.2:1-4

Pingstens under i den helige Ande blev utgjuten över alla. Anden kunde spridas, och då först i Jerusalem, precis som Jesu sa till sina lärjungar. Dock fanns det och det finns ett villkor!

 ¹⁸ Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. ¹⁹ Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn ²⁰ och lär dem att hålla^[b] allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut." Matt.28:18-20

Paulus tog fast på Jesu ord och det resulterade i att den då kända världen fick del av Guds ord. Något som är ovanligt är att Paulus var bärare” av alla tjänstegåvorna givna av Gud.

 ¹⁰ Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt. ¹¹ Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. ¹² De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, ¹³ tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus. Ef.4:10-13

Här kan vi tydligt se skillnaden på GTs profeter och Nya Testamentets profeter. Här finns inget om profetskola eller om att lära in hur vi ska flöda i dessa gåvor. Jesu ger genom den helige Ande gåvan till oss, utan prestation.

Skriften säger också att Gud älskade oss redan innan vi fanns till. Utifrån den kunskapen om oss vet Han var Hans gåvor ska placeras. Det sker genom vårt gensvar till Jesus Kristus, vår Herre.

Jesus längtar efter att vi ska ta emot gåvorna för att bygga upp Kristi kropp, församlingen!

Varför är det så viktigt? Paulus visste att det skulle bli många församlingar, då och nu. För att församlingarna skulle ”överleva” visste Paulus, att om herden skulle driva allt, skulle herden till slut tröttna själsligt, andligt och fysiskt.

Han insåg tidigt att det behövdes ett team, som var villiga att ta ansvar, inte i sig själva, utan i den helige Andes kraft och i alla de givna gåvor som ska finnas i församlingen. Det finns många ”trötta” präster och pastorer och det beror ofta på att de inte upptäckt gåvorna hos församlingens medlemmar.

Finns gåvorna, finns möjligheten att dela upp uppgifter och ansvar.

·        Det verkan som om jag begivit mig in på ett sidospår till dagens bönetext. Jag har avsiktligt gjort så för att kunna anknyta till sista punkten: ” Och styrka er till allt gott i ord och handling.”

Paulus avslutar bönen med dess ord och för mig verkar det som ett viktigt avslut. Här skriver Paulus något som vi behöver stanna till vid.

Ofta presenterar vi olika moment med en många ord som vi hoppas ska landa hos den som lyssnar. Det kan också vara så att vi gör en massa handlingar och hoppas att de ska ”synas” för dem som betraktar oss.

Paulus vill att vi ska få styrkan i att uttala ord och tillsammans med orden förverkliga dem i vår handlande. Orden och handlingen skapar en bärande enhet och som kommer att ge frukt. Förutsättningen finns då att koppla ihop till de andra punkterna för att ha frid i Kristus.

 ¹⁹ Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, ²⁰ och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Gal.2:19-20

Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
² Om jag sitter eller står, vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
³ Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.
⁴ Innan ett ord är på min tunga,
    vet du, Herre, allt om det.
⁵ Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
⁶ En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den. Ps.139:1-6

Överallt i vår värld finns det människor som ber om olika saker just nu. Gud har i sitt Ord lovat att lyssna på alla våra böner. Han längtar också efter att vi ska be efter Hans vilja och vad som är Guds vilja hittar vi i Hans ord.

Paulus hade stor insikt i detta med bön och utifrån det hade han en stor frimodighet i  bönen. Fick Paulus svar på alla sina böner? Det vet vi inget om, men det finns ett ställe där Paulus nämner ett uteblivit bönesvar.

^7 (E) Och för att jag inte ska förhäva mig efter dessa väldiga uppenbarelser har jag fått en tagg i köttet^[b], en ängel från Satan som ska slå mig så att jag inte förhäver mig. ^8 (F) Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, ^9 (G) men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet."  2Kor.12:7-9

Taggen blev han aldrig av med, men han fick ett annat underbart svar och det kan vi läsa i vers 9. Vilket underbart svar som berättar att: ”min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet”.