Paulus första brev till Korint Del 2

 

Paulus första brev till Korint

Reflektioner/tankar kring brev 1

1Kor. 1:18-31

Helsingborg 4 april 2022

 

 

 ²⁰   Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer^[o]? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? 1Kor.1:20

Starka ord från Paulus om världens vishet. Låt oss se närmare på vad som är Paulus tankar kring förstånd, vishet och klokskap mm. I nästa vers påtalar Paulus att det finns en sorts vishet i världen, men som är begränsad av människans förstånd och med den kan vi aldrig få den rätta kontakten med Gud.

För att bli accepterad, respekterad och lyssnad till krävs idag många ingredienser som alla bygger på kunskap. För att komma med en åsikt ska den vara underbyggd och bevisad och det är i sig bra.

Paulus hade kommit till den antika kunskapens högborg, Korint som gick att jämföras med Aten. Här var det huvudet och dess inlärda kunskap som skapade debatter och här fick alla en möjlighet att lyssna. Att ”pröva” deras budskap var inte alltid populärt. Vi kan kalla det en spegelbild av vårt nuvarande kulturella ”klimat!”

I denna kulturella och sekulariserade miljön hamnade Paulus med sitt annorlunda budskap. För korinterna var talet om korset lika främmande som för judarna.

³⁰ Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, ³¹ för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren^[q]. 1Kor.1:30-31

Det var inte bara budskapet om korset som var stötande för de som lyssnade utan hela berättelsen om evangeliet och framför allt i konsekvensen i efterföljelse. I Korint var det ”föreläsaren” som sökte berömmelse. Paulus menade att han inte var där för ”egen del” utan det var Jesus som var hans uppdragsgivare.

Jesus var huvudpersonen för Paulus i hans framställning av frälsningens välsignelse. Paulus var helt bortkopplad för egen del från att bli ”berömd och accepterade”. Alltså, han hade inga egna syften utan hans kallelse stod fast. Detta blev för mycket för korinterna och hade därför svårt att ta emot budskapet om Jesus Kristus och då som korsfäst.

De förnäma och ståndsmässiga lyssnade men med stor skeptism. Däremot de enkla, fattiga och förvisade tog emot budskapet med stor glädje i sin bristfällighet. Dessa vågade gå mot strömmen. Varför? Det gemensamma för dem alla var att de inte hade något att förlora i fråga om ställning eller anseende i samhället.

Visst känner vi igen mönstret även från vårt kulturella samhällssyn.

Till sist……

Bibeln kan till det yttre se ut som vilken bok som helst. Den har en pärm med blad med text på vit eller gulnat papper, beroende på hur flitigt använd den är. Men där stannar jämförelse och det ska vi titta på i nästa avsnitt.

 

²¹ När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. ²² Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, ²³ men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. ^[p] 24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. ²⁵ Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. 1Kor.1:21-25