Rom.10:12-21

 

Romarbrevet

Textavsnitt: Rom.10:12-21

Del 2

Helsingborg 24 mars 2021

 

Nyckelvers i avsnittet: V17

Vi kan notera att Paulus för ett parallellt resonemang i dagens avsnitt. Han jämför juden och hedningen(greken) om vilka fördelar och nackdelar som de har. Paulus visar på deras olika förutsättningar.

  ^12 (I) Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. ^13 (J) Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. ^[e]deras trosliv. Rom.10:12-13

 

Samtidigt poängterar han att förutsättningarna är de samma angående frälsningen. Båda behöver ropa efter Jesus, och där finns ingen och kommer aldrig att finnas andra förutsättningar. Själva filtret är vår åkallan, ropet efter Jesus.

 ^14 (K) Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? V14

Här finns en klar logik. För att ropa till Jesus, måste någon berätta att Han finns, men i det osynliga.

 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om^[a] ting som man inte ser. ² Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. ^3 (B) Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt. Hebr.11:1-3

 Då blir det genast lite knepigare. Det måste alltså finnas en evangeliebärare som kommer med sanningens ord, evangeliet om Jesus Kristus.

 ¹⁵ Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet! ^[f]

^16 (L) Men alla ville inte rätta sig efter evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan? ^[g Rom.10:15-16

Paulus beskriver denna ständiga valsituation som vi alla hamnar i, mer eller mindre. Ska vi verkligen följa Jesus helt och fullt? Är det värt att offra allt annat och lämna världen för ett liv med Jesus. Var och en har ett fritt val till detta. För min del finns inga alternativ – jag vill följa Jesus, leva med Honom, dö och uppstå tillsammans med Honom.

Nyckelvers

 ^17 (M) Alltså kommer tron av predikan^[h] och predikan genom Kristi ord. Rom.10:17

Läs sakta och låt innebörden sakta sjunka in ditt innersta.

Här ligger ett stort ansvar hos alla förkunnare. Det handlar alltså INTE om känslor utan att ge ut evangeliet på ett sådant sätt att det skapar tro i våra hjärtan. Guds ord är den enda vägen för att vi kristna, ska kunna leva ett rikt välsignat liv.

Det duger inte med moraliska uppmaningar eller politiska rättvisekrav. Bara Guds rena ord kan förändra en människa till tro. Det duger inte hellre att riva ut sidor i Bibeln för att anpassa oss till världen. Vi ÄR INTE sända till att anpassa evangeliet efter den tid vi lever i.

 ²⁰ Och Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig. ²¹ Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk^[k]. Rom.10:20-21

Vi kan utan vidare sätta in församlingen/kristenheten så som den ser ut idag. Vi har facit hur det gick för Israel. Orden är riktade lika mycket till oss. Vi är idag ett trotsigt och olydigt folk som vill gå vår egen väg. Israel fick bittert erfara detta! Låt oss vända tillbaka till Ordet. NU.

Någon har sagt att år 2021 kommer vara året där ”svärdet” kommer gå rätt igenom kristenheten i Sverige. Vi är där nu, urskiljning är på gång. Det är bara du och jag som kan göra valet!

Jag har gjort mitt val att leva nära Jesus och lyssna till den helige Ande.

Till sist några ord från Hebreerbrevet.

 När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. ^2 (B) Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå^[a] den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. ^3 (C) Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet. Hebr.12:1-3

Vi har en stor överstepräst som även har barmhärtighet om vi går fel. I Kristus finns förlåtelse. Den livslånga processen i omvändelsens glädje är en del av evangeliet. Jag är inte längre en fattig syndare utan genom Guds nåd en ny skapelse i Kristus. Det är den levande bekännelsen.

Rom.10:1-11 Del 1

  

Romarbrevet

Textavsnitt: Rom.10:1-11

Del1

 

Helsingborg 23 mars 2021

Nyckelvers v.3

 ^3 (C) De känner inte rättfärdigheten från Gud utan försöker upprätta sin egen rättfärdighet, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud. Rom.10:3

Den fariseiska tankegången var att Gud skapat människan till frihet, för att själv göra sin val. De menade att då väljer vi det goda och därför ska de kunna uppfylla hela morallagen och alla dess krav.

Vi påminns onekligen om den idag humanistiska tanken att människan är god och att vi bara skall få undervisning och information.

Det är nog bara de själva som kan skriva under att detta är något som fungerar i verkligheten.

Paulus menade redan då att detta var en omöjlighet. Han kallade detta för egenrättfärdighet byggd på diverse handlingar och gärningar – den mänskliga naturen.

Vad är det då Paulus vill att Israels folk ska se och förstå? Han visar på evangeliets betydelse som han predikar.

⁸ Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar Rom.10:8

Rättfärdighet enligt evangeliet genom tro – Abrahams arv till oss alla, inklusive oss hedningar som har Jesus i våra hjärtan.

. ^9 (G) För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren^[c] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Rom.10:9

Munnens bekännelse, att Jesus är Herre, Kung och vår Mästare. Hjärtats fulla tro över Uppståndelse, som leder oss in i frälsningen.

¹⁰ Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Rom.10:10

Munnen och hjärtat måste var enhetliga och helt överens. Här finns ingen konkurrens utan frid och glädje.

^11 (H) Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam. ^[Rom.10:11

Vi är friköpta, betalningen är given genom Jesu dyrbara blod. Detta är evangelium!

Nu är det tyvärr lätt att hamna i skammens skuggsida. Genom att ta del av liberalteologisk undervisning och bejaka den, så revolterar vi medvetet mot Gud. Problemen kommer att hopa sig och Guds frid finns inte längre där. Fariséerna blev ofta påminda om detta genom Jesu ord till dem. Men de lyssnade inte!

Vad är då det stora problemet. Det finns några grundläggande delar i Bibeln som vi aldrig kan plocka bort. Jungfrufödelsen, inkarnationen, Jesu död på korset, uppståndelsen och att Bibeln, Skriften, är inandad av Gud.

Tar vi avstånd från något av dessa grundpelare är det tveksamt om vi är Guds barn. Frälsningen bygger på att tro på grundpelarna och vår vandring med Jesus.

 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande irrläror. De ska förneka den Herre^[a] som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig. ^2 (B) Många ska följa dem i deras lössläppthet, och för deras skull kommer sanningens väg att bli hånad. ^3 (C) I sin girighet kommer de att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte. 2Petr.2:1-3

Vi avslutar med några verser från Psaltaren

^(P) Hur stor är inte din godhet,
    som du sparar åt dem
        som vördar dig
    och visar i människors åsyn
        mot dem som flyr till dig! Ps.31:20

^(T) Älska Herren,
        alla ni hans trogna!
    Herren bevarar de trofasta,
        men den som handlar i högmod
            straffar han strängt.
^25 (U) Var starka och modiga i era hjärtan,
    alla ni som hoppas på Herren! Ps.31:24-25

 

Läs gärna hela Psalm 31.

 

 

Rom.9:30-33 Del 25

 

Romarbrevet

Textavsnitt: 9:30-33                             

 

Helsingborg 22 mars 2021

 

Nyckelvers v30

Detta 4 verser korta avsnitt, har en mycket klargörande betydelse. Här ser vi skillnaden mellan judens och hedningens situation. Det är också meningen, att vi kristna ska fyllas av tacksamhet, utifrån evangeliet.

^30 (R) Vad ska vi då säga? Jo, att hedningarna som inte strävade efter rättfärdighet vann rättfärdighet, den rättfärdighet som kommer av tro. Rom.9:30

Återigen den påtagliga skillnaden mellan egenrättfärdighet och rättfärdighet genom tro på Jesus Kristus. Vi fick det av nåd, genom att vi inte strävade i egen kraft, efter rättfärdighet.

 ^31 (S) Israel däremot, som strävade efter en lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen. Rom.9:31

Israels folk har en annan måttstock utifrån lagen, och det gärningarna. Risken är uppenbar att detta blir till ”berömmelse” och inte genom nåd. Lagen kräver av oss, och det föder gärningar för att stilla samvetet. Att berömma sig betyder egenrättfärdighet.

 ^32 (T) Varför? För att de inte sökte rättfärdigheten genom tro, utan genom gärningar. De snubblade på stötestenen, Rom.9:32

Paulus går rakt på sak, som han brukar göra, men alltid i Sanningen. Israels folk har valt att göra Jesus till stötesten, som de ständigt snubblar på.

^33 (U) så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom ska inte stå där med skam^[n]. Rom.9:33

Gud visste detta redan från början.

^14 (I) Han ska vara en helgedom. Men för Israels båda hus ska han vara en stötesten och en klippa till fall^[g], och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. ^15 (J) Många av dem ska snubbla, falla och krossas, snärjas och fångas. Jes.8:14-15

^(J) Därför säger Herren Gud så:
    Se, jag har lagt
        en grundsten i Sion,
    en beprövad sten,
        en dyrbar hörnsten,
            en fast grundval.
    Den som tror på den
        behöver inte fly^[e].^[f]
17 Och jag ska låta
    rätten vara mätsnöret
        och rättfärdigheten sänklodet.
    Hagel ska slå ner lögnens tillflykt,
        vatten ska skölja bort gömstället. Jes.28:16-17

När vi läser Jesaja ord kan vi notera att Gud visste att många skulle stöta bort Jesus och ännu fler skulle ta emot Jesus i sitt hjärta. Det fria valet som gavs till oss alla blir till fall eller upprättelse.

Nu ska vi kristna inte slå oss på bröstet och tycka att vi är bättre än alla andra. Paulus vet, Petrus vet, Johannes vet och Gud vet att vi har samma benägenhet att krångla till det för oss.

Nästan varje dag kan vi läsa i kristen press om hur samfund, församlingar och enskilda andliga ledare drar sig bort från Guds ord. De river bokstavligt ut sidor ur Bibeln. Anledningen till detta är att anpassa sig efter världen och försöka göra evangeliet urvattnat, utan kraft.

Att de bara vågar. Jag tänker på domen över detta sätt att handha Bibeln, Guds rena ord till oss.

¹⁴ Detta skriver jag till dig i hopp om att snart kunna komma till dig. ¹⁵ Men om jag dröjer vill jag att du ska veta hur man bör bete sig i Guds hus, som är den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval. ^16 (J) Och erkänt stor är gudsfruktans hemlighet:

Han^[f] blev uppenbarad i köttet,
    bevisad rättfärdig genom Anden,
        sedd av änglarna^[g],
predikad bland folken,
    trodd i världen,
        upptagen i härligheten. 1Tim.3:14-16

 Men genom vår Gud fick vi mod att predika Guds evangelium för er trots hård kamp. ^3 (C) Vår predikan kommer inte ur villfarelse, orena motiv eller dolda avsikter. ^4 (D) Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet och därför talar vi som vi gör, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar våra hjärtan. 1Tess.2:2-4

 

 

Rom.9:10-29 Del 24

 

Romarbrevet

Textavsnitt: Rom.9:10-29

 

Helsingborg 21 mars 2021

 

Jag tänker ibland över hur svårt det är att göra val och framför allt att göra de rätta valen. När vi ställs inför olika val brukar vi rådfråga någon som är mer kunnig. Det kan handla om bil, dator eller något annat avancerat.

När Gud gör sina val vet Han redan både början och slutet, Alfa och Omega. Därför är Guds val alltid de rätta och dem ska vi också följa.

I vår postmoderna tid är valen som jag gör alltid de rätta – utifrån mig och jag ändrar mig inte, uttrycker den postmoderna människan. Detta är en mycket tragisk utveckling. Att lyssna till någon annan är inte ok, menar man.

^14 (J) Vad ska vi då säga? Finns det orättfärdighet hos Gud? Verkligen inte! ¹⁵ Han säger till Mose: Jag ska vara nådig mot den jag är nådig mot och förbarma mig över den jag förbarmar mig över.^[f] 16 (K) Det beror alltså inte på människans vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. Rom.9:14-16 

Guds val är gjorda i barmhärtighet, annars hade det varit ute med oss. Vi strävar efter mycket som inte har med hur Gud ser på det, samtidigt gör vi hela tiden felaktiga val genom vår egen vilja.

 ^18 (L) Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och förhärdar vem han vill.

¹⁹ Nu säger du kanske till mig: Varför klandrar han oss då? Vem kan stå emot hans vilja? ^20 (M) Du människa, vem är då du som ifrågasätter Gud? Det som formas kan väl inte säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan? Rom.9:18-20

Jag tror ifrågasättandet har en god sida som Gud uppskattar, men ifrågasättandet har också en mörk sida när den styrs av egosidan. Det finns risk att den onde får ett insteg och det slutar alltid illa. Återigen, det som passar mig är det rätta! En farlig väg med många stup.

^21 (N) Har inte krukmakaren den rätten över leran att av samma klump göra ett kärl för hedrande ändamål och ett annat för mindre hedrande?

^22 (O) Men tänk om Gud, trots att han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, ändå med stort tålamod har burit^[h] vredens kärl som var färdiga att förstöras? ²³ Och om han gjorde det för att uppenbara sin rika härlighet på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten? Rom.9:21-23

Här återkopplar Paulus till Jeremia 18:6. Om vi är villiga att omformas av Guds hand i kärlek kommer våra liv att förändras och till det bättre. Om inte, kommer det ständigt vara en strid och till vilken nytta? Vi är mer formbara än vi tror, och Gud vill aldrig göra oss till någon som vi inte är. Detta är barmhärtighet.

²⁷ Men Jesaja utropar om Israel: Även om Israels barn vore talrika som havets sand, ska bara en rest bli frälst. ²⁸ Snabbt och slutgiltigt ska Herren hålla räkenskap på jorden.^[k] 29 (Q) Jesaja har också förutsagt: Hade inte Herren Sebaot^[l] lämnat kvar några ättlingar åt oss, då hade vi blivit som Sodom, vi hade liknat Gomorra.^[m] Rom.9:27-29

Paulus refererar till Jesaja. Där gör Jesaja en summering av Israels vandring med Gud. Det är inte det lättaste att förstå denna dystra summering. Frågan hänger i luften: ”Varför så få?

Detta vill Paulus att vi Jesu efterföljare ska se tydligt och klart och ställa samma fråga! Varför är vi så få egentligen? Jag tror att den frågan har många svar, men jag tillåter mig att svara på en stor orsak. Splittringen! Vi har idag massor av olika läror och trosinriktningar som aldrig kan förenas, det bara splittrar.

För att få en bättre samlande faktor, är det viktigt, att det är evangeliet som i första hand predikas och fullt ut. Här finns inga tveksamheter, evangeliet är grundstenen för alla kristna och det bär ända in i evigheten.

 ^16 (K) Att jag predikar evangeliet är inget jag ska ha beröm för, det är ett måste för mig. Ve mig om jag inte predikar evangeliet! ¹⁷ Gör jag det frivilligt har jag lön, men gör jag det för att jag måste är det ett förvaltarskap som anförtrotts mig. ¹⁸ Vad är då min lön? Jo, att som förkunnare få lägga fram evangeliet utan ersättning och inte utnyttja den rättighet som evangeliet ger mig. 1Kor.9:16-18

Guds ord för alltid till seger. Tack Jesus.

Rom.9:1-9Del 23

 

Romarbrevet

Textavsnitt: Rom.9:1-9

 

Helsingborg 20 mars 2021

 

Här har vi en text med många ”bottnar” och nyanser. Bara den helige Ande kan leda oss in de tankar Paulus har i texten. Varför? Det är den helige Ande som uppenbarat det för honom. Paulus är djupt bekymrad över Israels folk och det grundar sig på att de inte vill ta emot Jesus som sin Frälsare.

 ^4 (D) De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. ^5 (E) De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen. Rom.9:4-5

^6 (F) Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel^[a] är nämligen inte Israel, ^7 (G) och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas. Rom.9:6-7

Vad menar Paulus med detta påstående? Det låter nästan som en anklagelse. Här måste vi återigen gå tillbaka till Israels historia. Det finns två personer som Paulus vill att vi ska se tillbaka på. Åsyftandet gäller Ismael och Esau, kontra Isak och Jakobs söner. Detta trots att de är avkomlingar av Abraham! Hur vi än ser på detta så är de inte löftets barn. Detta är också orsaken till den ständiga konflikten i Mellanöstern.

. ⁹ Detta ord var nämligen ett löftesord: Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sara ha en son. ^[c] Rom.9:9

Nu vill Paulus att vi ska sätta fokus på en annan ”konflikt” denna mellan judar och Jesu efterföljare. Det är något Paulus ständigt återkommer till och som han sörjer. Problemet är enligt Paulus den stora skillnaden på att söka rättfärdighet enligt lagen. Gärningarna kan aldrig mätta sig med nåden. Som Jesu efterföljare lever vi i nåden och Bekännelsen av evangeliet.

Samtidigt måste vi i detta se upp så att vi inte hamnar i ”diket” genom egenrättfärdighet och självsäkerhet. Det finns bland oss kristna en tendens att återfalla till att leva efter lagen, en moralkristendom, som inte bär frukt. Tyvärr finns detta i alla kristna sammanhang.

Evangeliet är vår frihet i ansvar, mognad och självständighet i att själv KUNNA avgöra vad som är rätt och fel, sant och lögn.

^11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, ^12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp ^13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.

^14 (K) Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. ^15 (L) Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. ^16 (M) Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek. Ef.4:11-16

 

Vill avsluta dagen med några rader från Psaltaren.

^(J) Himlen ska glädjas
        och jorden fröjda sig,
    havet ska brusa
        med allt som fyller det.
^12 (K) Marken ska jubla
        med allt som den bär,
    skogens alla träd
        ska ropa av fröjd
^13 (L) inför Herren, för han kommer,
        han kommer för att döma jorden.
    Han ska döma världen
        med rättfärdighet
    och folken med sin trofasthet. Ps.96:11-13

 

 

  

 

Jesus och den romerske officeren

 Idag gör jag paus med Romarbrevet. Detta blev så angeläget med Jesus och den romerske officeren.

Jesus och den romerska officeren

Matt.8:5-13

En berättelse om tro

 

Helsingborg 14 maj 2022

¹³ Till officeren sade Jesus: "Gå. Så som du trott ska det ske för dig." Och i samma stund blev hans tjänare frisk. Matt.8:13

 

Vi har följt ett intressant samtal mellan Jesus och den romerske officeren. Men vad är det som imponerar på Jesus? Det finns många olika aspekter och dessa ska vi tillsammans se närmare på, för här finns några nycklar för vårt liv med Jesus.

·         Jesus älskar alla människor

·         Jesus dog inte bara för det judiska folket, utan för oss alla

För att förstå hela sammanhanget så måste vi påminnas om att en jude ogärna samtalade med en hedning (en ogudaktig person). Han höll en sorts distans för att inte ”besmittas”. Sedan fanns det gudfruktiga människor som levde som ”judar” men de var inte omskurna, men ändå accepterade i gemenskapen.

För judarna blir situationen helt absurd när de ser att Jesus samtalar med en romersk officer – en representant för ockupationen och allt annat ont.

För Jesus är den romerske officeren, även han en Guds skapelse och avbild. Jesus gör ingen som helst skillnad på människor. Men, säger du, och tänker på en annan text – den kananeiska kvinnan och smulorna på golvet. (Mark.7:24-30)

På ett sätt har vi en likvärdig situation med kvinnan och Jesus, och Jesus samtal med den romerske officeren. Det går att sammanfatta med ett ord – TRO!

Den gemensamma nämnaren är alltså TRO, men det finns ytterligare en faktor och det är ORDETS betydelse. Båda har stor förståelse av ORDETS auktoritet.

Notera att det inte handlar om auktoritär makt, utan delegerad makt från någon som har den slutgiltiga makten. Här finns en grundläggande skillnad, som kan vara hårfin. Samtidigt ger dessa helt olika resultat.

·         Officerens ord

⁸ Officeren svarade och sa: Herre, jag är inte värdig att du går in under mitt tak, men säg endast ett ord, så blir min tjänare frisk. ⁹ För även jag är en människa som står under andras befäl, och jag har soldater under mig själv, och jag säger till den ene: Gå, och han går, och till den andre: Kom, och han kommer, och till min tjänare: Gör det, och han gör så. Matt.8:8-9 Ref bibeln.

 

Officeren har ”greppat” något väsentligt som har den största betydelse, ORDET. Han menar att om Jesus ”bara” säger något i situationen, kommer Jesu ord att förändra.

 ³ Gud sa: Varde ljus! Och det blev ljus. 1Mos.1:3 Ref bibeln

Genom hela Skriften kan vi se hur Gud uttalar dessa ord. Gud skapade något ur ingenting med att ”uttala” något i ORD. Varför är detta så viktigt? Jo, för att våra egna ord, hur de än låter, skapar i både gott och ont.

Officeren hade TRO till Jesus och han hade TRO till Hans ord. Han visste att, om Jesus sa något, så blev det som Jesus sa i sina ORD. Att han visste hur processen fungerade genom att han själv hade människor ”under sitt befäl” och de gjorde som han sa de skulle göra.

Han kunde använda den ena verkligheten för att se den andra verkligheten. Det rådde inget tvivel på att så här fungerade det. Orsaken var också att han var trygg i hur auktoritet fungerade.

·         Jesu respons

⁴⁴ Hur kan ni tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som bara kommer från Gud? ⁴⁵ Tro inte att jag ska anklaga er inför Fadern. Det finns en som anklagar er, nämligen Mose, den som ni förlitar er på. ⁴⁶ För om ni trodde Mose, så skulle ni trott mig, för om mig har han skrivit. ⁴⁷ Men om ni inte tror hans Skrifter, hur ska ni då tro mina ord? Joh.5:44-47 Ref Bibeln

Här har vi ett annat samtal på samma ämne ”ORDET”. Denna gång med motsträviga judar (skriftlärda) som borde veta mer än den romerske officeren.

Vi vet inte hur länge Jesus vandrat runt och undervisat när han träffar officeren, men har onekligen många erfarenheter som han nu jämför med vad officeren säger till honom.

Jesus ger respons på ”bekännelsen” som officeren gör och den bygger på TRO. Är det något som han själv har byggt upp eller bygger det på relationen med Jesus? Jag är fast övertygad om att VI INTE kan ”bygga upp en tro,” utan allt bygger på själva RELATIONEN med Jesus. Att det är så kan vi tydligt se i texterna ovan.

Jag levde många år i Trosrörelsen – det var bra att undervisning om tro kom till vårt land. Problemet var att rörelsen hade för många ”olika budskap” om vad tro innebar. Jag har lämnat det och upptäckt att tro är något helt annorlunda.

Bibelns ord till oss är att TRON ÄR EN GÅVA. En gåva fungerar utifrån att man tar emot och tackar, förvaltar och lever i Kristus.

¹⁰ När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sa till dem som följde honom: Sannerligen säger jag er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stor tro. ¹¹ Men jag säger er, att många ska komma från öster och väster och sitta till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. ¹² Men rikets barn ska bli utkastade i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan. Matt.8:10-12 Ref Bibeln

·         Jesus förlänger sitt budskap

Det går inte att missa att Jesus imponeras eller berörs djup att officerens ord. Samtidigt som han berömmer honom sänder Jesus en brinnande fackla till Israels folk och till alla oss kristna IDAG.

Det som Jesus säger i verserna ovan är en profetia om Israel och till alla oss kristna. Jesus visste att Israels folk skulle svika, förakta och förneka honom. De hade alla Skrifterna och de visste att Jesus skulle komma en dag. Men Han kom på ett sätt som inte passade i deras ”mönster” eller ”box!”

¹⁷ Men om några av grenarna har brutits bort, och du som är ett vilt olivträd har blivit inympad bland dem och har fått del av olivträdets rot och fetma, ¹⁸ så förhäv dig inte över grenarna. Men om du förhäver dig så vet att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig. Rom.11:17-18 Ref Bibeln

Paulus skriver om olivträdet (Israel) och om de inympade grenarna (vi kristna idag). Budskapet är att Gud håller sitt löfte med Israel, men tack vare Jesus har också vi tillträde till samma välsignelse. Inte heller i detta kan vi berömma oss av något, utan allt beskrivs som en GÅVA till oss.

 

 ¹³ Sedan sa Jesus till officeren: Gå, och så som du trodde, ska det ske dig. Och i samma stund blev hans tjänare frisk. Matt.8:13

 

·         Mötet och dess avslutning

Varje gång vi har ett möte med Jesus sker det en förändring i en människas liv. Den som tror och tar emot får en annorlunda ny start i livet. Notera att jag skriver START! Det börjar här och hur det slutar vet vi inte, annat än att Jesus är densamme igår, idag och i all evighet. MEN hur är det med oss efter några dagar efter STARTEN?

Vi får ingen garantisedel som vi bara går och bär i fickan, utan det är efter starten allt börjar för oss i efterföljelse. Här krävs nyfikenhet, viljebeslut, beslutsamhet och tålamod. Hur får vi då dessa nämnda faktorer.

⁸ Min Fader blir förhärligad genom att ni bär rik frukt och ni ska vara mina lärjungar. ⁹ Såsom Fadern har älskat mig, så har också jag älskat er. Förbli i min kärlek. ¹⁰ Om ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och är kvar i hans kärlek. Joh.15:8-10

Jesus nämner orden förbli i mig 11 gånger i Joh.15. Här finns en av nycklarna till ett härligt liv med Jesus – förbli i Honom.

Jag tror att den romerske officeren FÖRBLEV i Jesus resten av livet och att han även spred budskapet till sin omgivning.

 

Del 2

 Här kommer Del 2 Rom.8:26-39

 ^32 (AB) Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom? V.32

 

Denna vers har något som vi alla behöver – hoppet som sammankopplas med ett livgivande löfte, som aldrig kan brytas. Orden är berikade med så mycket nåd och glädje. Allt bygger på att Gud lät offra sin Son. Genom denna gärning kan vi alla få frid och förlåtelse.

Låt inget ”skymma denna vers” utan be att den för evigt blir levande i den helige Ande. Vi behöver hoppet för att tron ska bli levande och verksam – gåvan från Gud. Sanningen är den att Gud vill ge oss allt och vi har det redan i Kristus.

^33 (AC) Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. V.33

Här läser vi om en stor hemlighet och den blir en uppenbarelse för alla Kristi efterföljare/lärjungar. Vi är utvalda av Gud och kallade in i Hans rike – och Han har personligen utvalt hos till att vara Hans barn. Är vi perfekta då? Nej sannerligen inte! Men vi är älskade av Honom. Hans rättvisa råder och därför är det bara Gud som kan frikänna oss.

Världen kan anklaga oss för hur mycket som helst. Finns det fog för en anklagelse, då är det i ett annat läge, vad gäller världens anklagelser mot oss. Gud har fortfarande kallat oss, oberoende på hur mycket ilska som riktas mot oss.

Hela tiden gäller samma förhållande i att vi lever i Kristus, Han son.

 ^5 (D) I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut,^[a] 6 (E) till ära och pris för den nåd som han har skänkt oss i den Älskade. Ef.1:5-6

Gud ser på oss genom Jesus Kristus och Jesus manar hela tiden gott för oss!

^34 (AD) Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. Rom.8:34

Vi behöver ställa den frågan till oss själva: ”Vem är det som fördömer?” Vad vi kan se i texten är det inte Gud, Jesus gör det inte och inte den helige Ande, vår Hjälpare! Jag, du och vi tillsammans fördömer oss själva och även andra. Vem vädjar för oss? Det finns bara en och det är Jesus Kristus. Vi mår bra av att se detta i sin helhet, för då finns det en möjlighet till förändring. Frihet!

Utifrån Jesus död som möjliggjorde att vi skulle få liv, har Han sin fulla rätt att vädja för oss. Vi kan tryggt vila i denna förvissning, om att vi alltid kan komma till Jesus. Han överger oss aldrig eller lämnar oss i sticket – utan talar alltid gott för oss.

Alla typer av fördömelse kommer från mörkrets rike, vilket skapar frestelser och onödiga prövningar. ”Gud hjälp oss att bara lyssna till Din röst!”

 ³⁵ Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? V.35

Paulus ställer en grundläggande fråga till oss alla: ”Vem kan skilja oss från Kristi kärlek?” Vi hoppar till vid frågan! Tankarna far hit och ditt och de stannar i konstaterandet att det är bara jag som kan ta beslutet att inte ta emot Kristi kärlek! Älska Jesus eller inte, där finns själva valet. Jesus kommer aldrig någonsin att ”ta bort” sin kärlek till mig. Det är bara jag som kan säga upp kontakten.

Men Jesus stannar kvar trots mitt beslut och väntar tills jag kommer tillbaka och ber om nåd över min synd i att ha lämnat Honom. Alltså; det är bara jag som överger. Jesus lämnar inte mig!

Paulus tar upp några exempel som är påståenden. Alla är lika verkliga för oss var och en. Men Paulus undervisning vill visa på en trofast relation med Jesus förändrar allt. Jag kan ”skylla på olika faktorer” och efter en tid upptäcka att Jesus var där hela tiden och ville hjälpa mig igenom svårigheten.

Hans frid och kärlek var där precis hela tiden. Svaret är alltså: ”Nej, inget, absolut inget kan ta bort Jesu kärlek.” Amen.

 ^36 (AE) Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår. Rom.8:36

Paulus refererar till Ps.44:23:

^(M) Nej, för din skull
        dödas vi dagen lång,
    vi räknas som slaktfår.

Paulus vill att vi ska se att det är för vår skull! Han har blicken på Jesus och inte på sig själv. Allt utgår från ett offer för och till Gud. Här finns ingen plats för att ”berömma sig av sina egna gärningar.” Allt är till Guds ära och enbart till Hans syften.

^(C) Det var inte med sitt svärd
        som de intog landet,
    inte deras egen arm
        som frälste dem.
    Nej, det var din högra hand,
        din arm och ditt ansiktes ljus,
            för du älskade dem. Ps.44:4

Detta innebär att vi prövas av Gud, för i prövningens ögonblick, kan vi upptäcka om vi litar på Honom. Gud vill att vi ska stå fasta i Hans ord.

^37 (AF) Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. Rom.8:37

Mycket av tillvaron kretsar kring olika former av ”segrar.” Ibland är det fotboll, debatter och många andra former där det finns en vinnare och en förlorare. Paulus beskriver en helt annorlunda seger! Den seger som Jesus vann på korset, för att vi också skulle kunna leva i Hans seger.

Idag görs det många olika försök att ogiltigförklara korset och uppståndelsens stora segrar. Men Sanningen står fortfarande fast som berget och ingen är kapabel att flytta på den.

Det är genom Jesu kärlek till oss som denna seger blev möjlig. Frivilligt tog Han på sig all vår bråte. Det som vi bör undvika är att börja leta upp bråten igen. De är borta, den är förlåten och kommer så att för evigt vara.

 ^38 (AG) För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, ³⁹ höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. Rom.8:38-39

Att börja kommentera verserna ovan är ingen idé. Gör jag det så tar jag bara bort välsignelsen i dem.

Här finns svaret på all längtan efter trosvisshet och frälsningsvisshet. Paulus lovsjunger i verserna. Hans beskrivning är mer än all vacker poesi vi kan tänka oss. Orden är inte Paulus egna utan inspirerade av Gud till honom. Verserna beskriver hur vår seger vinns genom Guds stora kärlek till oss.

Vi kan aldrig prestera detta i oss själv, utan det är något som vi bara kan ta emot. Allt är en gåva till oss! Inget skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek. Allt har sitt ursprung i Jesu villighet att offra sig själv för att vi skulle få Hans liv i oss.

När vi bekänner Jesus som Herre i våra liv, befriade från vårt ego, kan Jesu kärlek strömma fritt in i våra liv.

Tack Jesus