Paulus och
de 45 bönerna i hans brev
Del 21
Bibelställe
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser
honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig.
Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.
Låt
oss lära av honom!
Tacksägelse och bön
3 Vi tackar alltid Gud,
vår Herre Jesu Kristi Fader, när vi ber för er. 4 Vi
har hört om er tro i Kristus Jesus och om den kärlek ni har till alla de
heliga, 5 på grund av hoppet som är förvarat åt er
i himlen. Om detta hopp har ni redan hört i det sanna budskapet, det
evangelium 6 som har kommit till er och finns i
hela världen och växer och bär frukt. Så har det också gjort hos er från den
dag ni fick höra det och lärde känna Guds nåd sådan den verkligen är. 7 Det
har ni fått lära er av Epafras,[a] vår käre medarbetare, som troget
tjänar Kristus i vårt ställe. 8 Han har berättat
för oss om er kärlek i Anden.
9 Från den dag vi hörde om
det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön
är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och
insikt, 10 så
att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla
slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. 11 Hans
härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga
och tåliga i allt. 12 Med glädje skall ni då tacka
Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset.
I Sonens rike
13 Han har frälst oss från
mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. 14 I
honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Kol.1:3-14
Texten ovan är innehållsrik och har mycket
att lära oss. Jag har fastnat för de fyra första orden i v3. ”Vi
tackar alltid Gud.”
Anledningen till att jag fastnade här, är
att Paulus berättar om att de är fler som tackar och ber. Han vill visa på att
de är ett team av bedjare som har samma målsättning. Vad kan vi lära av det?
Gemenskapen med andra föder en stark känsla av tillhörighet med Jesus och då
blir bönen stark.
Vill samtidigt säga att enskild bön i
”kammaren” också är stark och har stor betydelse. Det ena tar inte ut det
andra, utan de kompletterar varandra. Vad vi kan läsa oss till, bad Paulus
själv ofta ensam i sin kammare.
Precis som vi gör så gladde sig Paulus
över att det var många samlade och bönen flödade i glädje. Men vad bad de om?
”Vår bön är att ni skall
uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt,” (delar
av vers 9)
·
Kunskap om
hans vilja
·
Andlig
vishet
·
Insikt
På dessa 3 punkter
vilar mycket av vår vandring med Jesus och alla 3 punkterna är sammankopplade
till en bärande enhet. Varför är dessa punkter viktiga? Vi får svaret i v 10:
, 10 så
att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla
slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud.
Vi kan kalla detta en
resultatanalys av vad som händer när vi följer de tre punkterna ovan. Vi
behöver kunskap, vishet och insikt för att fullt ut förstå evangeliet och leva
enligt det samma!
För egen del finns det
inget som är så välsignat som när jag läser en bibeltext och Ordet uppenbarats
för mig. Det blir alldeles varmt inom mig och mungiporna drar upp kinderna i
ett stort leende och från läpparna kommer orden; TACK helige Ande.
Paulus blir som ett
föredöme även på detta område. Han visste vilket liv han hade tidigare och hur
uppenbarelsen av Jesus förändrade honom. Han kunde alltid referera till sitt
gamla liv och det nya livet i Kristus.
19 Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för
att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, 20 och
nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i
min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig
för mig. Gal.2:19-20
17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny
skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. 18 Allt
kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss
försoningens tjänst. 19 Ty Gud var i Kristus och
försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras
överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. 20 Vi
är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å
Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 21 Den som
inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i
honom skulle stå rättfärdiga inför Gud. 2Kor.5:17-21
Vi får aldrig glömma
att ALLA böner är av stor betydelse. Det är inte antal ord som är av betydelse
utan vad som finns i vår innersta längtan. Gud hör alla böner hur obetydliga
den än är. Gud ser till vår längtan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar