Livets källa

   

Livets källa

 

Ps.27:1, Jes.9:2, Jer.2:13, 17:13. Joh.1:4

Ty hos dig är livets källa,
    i ditt ljus ser vi ljus. Ps.36:10

 

Människors ord har en tendens att bli enbart plattityder utan mening och innehåll. När jag däremot läser den korta versen från Psaltaren i Gamla Testamentet, händer något i mig. Mitt inre ”förstår” att orden är skapande. Orden har liv och skapar hopp och de är utandade av Gud.

Alla ”stora ord” från politiker, makthavare, filosofer faller till marken som vissna löv på hösten och förvandlas till intet.

Jag har personligen fått göra upptäckten av Ordets betydelse. Jag känner så väl igen mig i Petrus, en av lärjungarna. Han var den ”naturlige ledaren” med massor av idéer och uppslag. Han var en riktig skrävlare. När det sedan drog ihop sig till skarpt läge föll han.

⁷⁵ Då kom Petrus ihåg de ord som Jesus hade sagt: "Innan tuppen gal ska du förneka mig tre gånger." Och han gick ut och grät bittert. Matt.26:75

Petrus hade säkert läst versen ovan många gånger, men ur ett religiöst perspektiv. Han tolkade den ur det mänskliga inomvärldsliga. Han hade ingen möjlighet att omfamna orden och göra dem till sina egna! Han saknade den helige Andes uppenbarelse över ordens betydelse.

För att förtydliga detta måste jag använda en bild! Det finns många som kallar sig ”finsmakare.” Det gemensamma med dessa är att de kan urskilja smaker som vi andra inte kan urskilja. När de beskriver en smak i kaffe, te, vin eller maträtter blir beskrivningen som poesi. De beskriver något som vi andra inte har upplevt eller kunnat urskilja.

Samma upplevelse, förståelse och samförstånd inträffar när jag träffar någon som också älskar Guds ord. Det skapar frimodighet i samtalet som för oss framåt till samma glädje. Det finns ett syskonskap och en möjlighet till en gemensam vandring, vi bor i Guds rike, tillsammans i evighet.

Denna gemenskap i glädje med Guds ord är något vi alla kristna vill dela med alla människor. Gud har gett oss välsignelsen av en egen vilja och i den finns även våra val. Herren tvingar aldrig någon in i Hans rike, valet är alltid bara vårt!

Om vi återgår till versen vi började med.

Jesus lyser fram så tydligt i hela versen, trots de få orden. Texten vittnar om att Jesus är livets källa och genom hans ljus får vi också del av det eviga ljuset. Förutsättningen för att få uppleva allt detta är bekännelsen, om att Jesus är min Herre, alltid är vårt eget val.

Vi ska se hur sammanhanget ser ut i texten, där versen är så central.

^(D) Herre, till himlen räcker din nåd,
    din trofasthet ända till skyarna.
^7 (E) Din rättfärdighet
        är som väldiga berg,
    dina domar
        som det stora havsdjupet.
    Både människor och djur
        räddar du, Herre.
^8 (F) Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!
    Människors barn har sin tillflykt
        i dina vingars skugga.
^9 (G) De mättas av rika gåvor i ditt hus,
    av din ljuvlighets ström
        ger du dem att dricka.
^10 (H) Hos dig är livets källa,
    i ditt ljus ser vi ljus.

¹¹ Låt din nåd bli kvar
        över dem som känner dig,
    din rättfärdighet över dem
        som har ärliga hjärtan.
¹² Låt inte de stoltas fot
        trampa på mig
    eller de gudlösas hand
        driva bort mig.

^13 (I) Där ligger förbrytarna fallna,
    nerslagna så att de inte kan resa sig. Ps.36:6-13

 

 

David skriver i vers 8: ”Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!” Min fråga är: ”Är vi alltid medvetna om vad Guds nåd innebär?” Som svar kan jag säga, att jag har fått del av Hans nåd. Samtidigt har jag svårt att omfatta att Gud kan vara så god genom att ge nåden till oss. Men jag behöver inte alltid förstå allt fullt ut, utan det viktigaste är att ta emot den i frimodighet.

Paulus är kanske den i Nya Testamentet som ”brottas” mest av alla med olika frågor med stor intensitet i olika ämnen. Han vänder och vrider på olika frågeställningar. Vi ska komma ihåg att han var skriftlärd och mycket kunnig i dessa. Trots detta ”brottas” han, och han längtar efter att finna svaren. Samtidigt vet jag att Herren vill ge oss insikt i olika trosfrågor i vandringen med honom.

^21 (K) Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, ^22 (L) en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för alla som tror. Här finns ingen skillnad. ^23 (M) Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, ^24 (N) och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. ^25 (O) Honom har Gud ställt fram som en nådastolgenom tron på hans blod. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han i sitt tålamod hade lämnat de tidigare begångna synderna ostraffade. ²⁶ I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.  Rom3:21-26

Romarbrevet har beskrivits som en bergsbestigning, från kap1 till kap 7 och Romarbrevet 8 är toppen på berget. Härifrån kan vi se att Jesus Kristus är källan till allt liv och i honom finns allt ljus. Genom hela Romarbrevet träder Jesus fram och vi kommer till insikt om vilken gåva han är till oss. Paulus vill också göra oss uppmärksamma på att Moseböckerna är en parallell till Romarbrevet. Varför?

Romarbrevet vill visa på omöjligheten av att hålla lagen. Därför kom Jesus till oss för att visa på en helt annan väg. Jesus visar att han ÄR livets Källa och allt ljus vi behöver på vår väg kommer från honom. Det finns INGEN ANNAN VÄG som är framkomlig. Jesus ÄR FULLSTÄNDIG och FULLKOMLIG.

⁵ Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" ^6 (C) Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. ⁷ Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far. Nu känner ni honom och har sett honom." Joh.14:5-7

Tomas framställs ofta som en misslyckad lärjunge som saknade tro. Jag kan inte hålla med om den bilden av honom. Han var kanske den mest ärlige av alla lärjungarna. Han VÅGADE ställa de olika frågorna, kanske obekväma, men de frågor som vi inte alla gånger våga ställa.

Om vi läser frågan, inser vi vidden av svaret Jesus ger honom. Samma sak hände efter uppståndelsen, han ville se hålen och såret. Här kan vi om igen se nåden i att ge Tomas det svar han behövde för den fortsatta vandringen med Jesus.

Vad bygger dagens förkunnelse/undervisning på som förmedlas från alla talarstolar i våra kyrkor idag?

Är det:

·         Mänskliga tankar

·         Religiösa filosofier

·         Ämnen som är ”inne” just nu

Eller bygger förkunnelsen på ”Tomas frågeställningar” där vederbörande struntar i alla innetrender, utan frågan är född ur en kamp tillsammans med den helige Ande, för att få svaren. Samtidigt har vi ett stort ansvar att själva söka efter svaren på våra egna frågor. Det är ingen mänsklig rättighet att få alla svar i Guds ord. Gud har i sin NÅD gett oss den helige Ande till vår hjälp i livets alla förhållande.

Det räcker inte med talang för att en hockeyspelare ska lyckas. Det krävs massor av träning för att lyckas. Allt sammanfaller i att vara trogen sitt uppdrag!

Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. ^2 (B)Livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. ^3 (C) Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden. ^4 (D) Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.Rom.8.1:4

Paulus ända uppdrag var att predika Kristus och honom som korsfäst. Han var så välsignat övertygad om detta budskap var svaret på alla frågorna. Jag tror att han också hade läst Davids vers i Ps 36. Allt träder fram på ett gudomligt sätt i den versen.

Ty hos dig är livets källa,
    i ditt ljus ser vi ljus. Ps.36:10

 

 

 

 

 

 

 

 

Kasta er bekymmer

 

Kasta alla era bekymmer

 

Utgår från 1Petr5:7 och följer hänvisningsverserna.

 

Helsingborg 14 juli 2021

 

 

 ^6 (F) Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. ^7 (G) Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.  1Petr.5:6-7

 

Vår glädje att referera till bibeltexter är ett signum för oss kristna. Det är en stor välsignelse att det finns bibelverser till alla livets dagar och tillfällen. Men, det finns alltid ett men. Har vi låtit den helige Ande uppenbara texten för oss, har vi läst texten innan och efter. Min fråga är: ”Har vi sammanhanget” helt klart för oss?

Kan man då inte dela en bibelvers till någon utan dessa förutsättningar? Givetvis, Guds ord är Guds ord. Min tanke är att om vi ser och lyssnar får texten ännu större verkan och då till stor välsignelse.

Gud älskar relationer, Han är relationernas Gud. Att Jesus kom till jorden från sin härlighet har ett syfte och det är att visa på vem Gud är och hur en sann relation fungerar.

Paulus skriver:

^17 (L) Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. ^18 (M) Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. ^19 (N) Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord. 2Kor.5:17

En underbar text över relationernas härlighet. Allt blir en verklighet när vår relation med Jesus är levande och ständigt närvarande i den helige Ande.

 

Låt oss titta närmare på Petrus ord till oss i 1Petr.5:6–7

Avsnittet som bibelversen är hämtad ifrån har rubriken ”förmaningar” och avslutas med vers 7 om att kasta våra bekymmer. Petrus är i texten inne på relationer både vad gäller med Gud och människor. Ett samlingsord för hela textavsnittet finner vi i ödmjuka er!

Ödmjukhet^[1] är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar. (Wikipedia)

 

Detta är en Guds gåva. Att ödmjukt se bort från sig själv för att kunna se verkligheten med Guds ögon är att leva i lärjungaskapet.

För att få hela bilden ska vi följa v7 och hänvisningsverserna.

^(K) Kasta din börda på Herren,
        han ska ta hand om dig.
    Han låter aldrig
        den rättfärdige vackla.Ps.55:23

^(C) Anförtro din väg åt Herren
        och lita på honom.
    Han ska göra det.
^6 (D) Han ska låta din rättfärdighet
        gå fram som ljuset,
    din rätt som middagssolen. Ps.37:5

^[b]Min hjälp kommer från Herren,
    som har gjort himmel och jord.
^3 [c]Inte låter han din fot vackla,
    inte slumrar han som bevarar dig.
⁴ Nej, han som bevarar Israel,
    han slumrar inte, han sover inte. Ps.121:3

Hos Gud är min frälsning
        och min ära,
    i Gud är min starka klippa,
        min tillflykt.
^9 (F) Lita alltid på honom, du folk,
    utgjut era hjärtan för honom.
        Gud är vår tillflykt. Sela Ps.62:9

Om inte Herren bygger huset
    bygger arbetarna förgäves.
Om inte Herren vaktar staden
    vakar väktaren förgäves.
^2 [b]Förgäves går ni tidigt upp
    och sent till vila,
        ni som äter mödans bröd.
    Detsamma ger han sina vänner
        när de sover.^[c] Ps.127:1

 ⁷ Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud som ger växten. ^8 (F) Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. ^9 (G) Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad. 1Kor.3:7

^25 (I) Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? ^26 (J) Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? ²⁷ Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln^[j] till sin livslängd? Matt.6:25

^6 (F) Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. ^7 (G) Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Fil.4:6

 ^5 (E) Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig. ^[c] 6 Därför kan vi frimodigt säga:

Herren är min hjälpare,
    jag ska inte vara rädd.
Vad kan en människa göra mig? Hebr.13:5-6

 

När vi har frid med Gud, har vi också frid med oss själv. Samspelet som kommer i rörelse gör att vi lättare kan närma oss andra människor och lyssna in vad Gud vill säga i samtalet.

Relationen med Gud och att vi har fått lära känna Honom gör också att det är ”lättare” att kasta våra bekymmer på Honom. Vi känner mottagaren och är trygga i relationen. Givetvis, som jag skrivit ovan, kan vi oberoende av situationen med frimodighet kasta bekymmer till Gud.

2 Och anpassa er inte efter den här världen✱, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. Rom.12:2

 

 

Bollmottagare!

 

Bollmottagare!

 

^24 (N) Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem liknar alltså en klok man som byggde sitt hus på klippan. ²⁵ Regnet öste ner, floden kom och vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det föll inte, för det var grundat på klippan. Matt.7:24-25

 

En bra bollmottagare är en nyckelspelare i alla bollsporter. Han tar emot bollen, skaffar sig en överblick och skickar bollen till den spelare som har den bästa positionen. En bollmottagare ska känna sina medspelare utifrån de roller de är tilldelade. Bollmottagaren har alltid god balans och ser hela tiden möjligheter.

Det här är en bild vi kan överföra till ”församlingslivet.” Ledarskapet ska vara en bra mottagare av Guds ord och ta del av medlemmarnas samtal. Hur då? En god ledare rör sig bland människor, lyssnar mycket och fångar olika signaler. Ledarskapets absolut viktigaste uppgift är att skapa närhet och mognad i församlingen.

I församlingens mognadsprocess syns tydligt vilka som har gåvor som ledarskapet kan vägleda in i någon form av tjänst. Detta kallar vi lärjungaskap! Ledaren fångar upp Guds ord, ger vidare och uppmuntrar. Bollmottagare och bollfördelare.

Men frågan är om det finns tid, kraft, uthållighet och motivation till detta gedigna arbete.

^6 (E) Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning.^[c] 7 (F) Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. ^8 (G) Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangeliet genom Guds kraft. 2Tim.1:6-8 

I Paulus omsorg och uppmuntran till Timoteus lyser en stor kärlek igenom. Paulus vet som ledare att det är viktigt att gåvorna fungerar och är i full kraft. Han visste av egen erfarenhet hur allt blev trovärdigt när gåvorna fungerade i församlingarna.

Jag har sagt det tidigare och säger det igen! Det är förödande med församlingar som har mottot att ”volym” är det avgörande för församlingen. Alla medlemmar som kommer behöver tid, undervisning och omtanke. Detta kräver massor av tid. Herden klarar inte detta ensam, han måste ha möjlighet att fördela bollar.

Man har inte börjat detta arbete i tid och lyssnat in; ”var finns Guds gåvor i församlingen?” Vi människor är unika och reagerar olika på detta med gåvor! En del ”kräver” gåvor, andra är tveksamma utifrån falsk ödmjukhet. Men det finns även hos den enskilde en längtan att flöda i gåvan.

^4 (D) Detta säger jag för att ingen ska bedra er med övertalningsknep. ^5 (E) För även om jag inte är hos er kroppsligen, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning och fasthet i tron på Kristus. ^6 (F) Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom, ^7 (G) rotade och uppbyggda i honom och grundade i tron i enlighet med den undervisning ni fått. Och låt er tacksamhet flöda över. Kol.2:4-7

Evangelium betyder glädjebudskap! Därför skriver Paulus att vi ska flöda över i tacksamhet, inte över Paulus, utan över det budskap han för fram till oss; Jesus Kristus. I tacksamheten kommer allt det andra hamna på rätt plats och som förmerar sig till omgivningen. Tacksamheten är det största vittnesbörd vi kan ge våra syskon och även till världen. Bollmottagare som blir bollfördelare!

Den allvarsamma ”kyrkans” bärare behöver komma tillbaka till tacksamheten för att bli trovärdig. Evangeliet kan vara ett allvarligt budskap med frälsning, omvändelse och pånyttfödelse, men alltid förmedlat i kärlek och sanning. Blir det bara ett allmänt kärleksbudskap har det ingen bärkraft. Likadant med bara sanningen som kan bli onödigt hårt och kantigt.

^6 (F) Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid ditt ord. ⁷ Nu har de förstått att allt som du gett mig kommer från dig, ^8 (G) för jag har gett dem de ord som du gav till mig. De har tagit emot dem och verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. Joh.17:6-8 

Jesus är alltså den sanna ”bollmottagaren” genom att han lyssnar på Fadern och ger det vidare. Jesus har alltid ”bollen i rörelse.” Sedan blir det vår tur att bli mottagare av bollen, Hans eviga Ord, som Jesus vill att vi ska skicka vidare i hans förberedda gärningar. Här finns ingen prestation, utan bara ett utgivande och då utifrån vår unika personlighet.

^24 (S) Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse. ^25 (T) Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig. Men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. ^26 (U) Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem."  Joh17:24-26

Här presenterar Jesus sitt kärleksbudskap mellan honom och sin Fader. Detta budskap bär upp hela skapelsen och det är här vi kommer in. Vi har varit med hela tiden i Guds tanke om oss. Han vet både vår dåtid, nutid och framtid.

Därför kan det bli lite tokigt när vi ber om att komma in i hans plan. Vi är ständigt i hans plan, problemet är att vi har en benägenhet att krångla till saker för oss. Här kommer ordet ”tro” igen och sanningen om ”barnaskapet!” Allt sammanförs i detta med tro, barnaskap och rättfärdighet. Hur då? När vi upptäcker och förstår ordens betydelse upptäcker vi att gemenskapen med Fadern är hela grunden till vår evighetsplan.

Får man skicka tillbaka bollen till Jesus om vi inte förstår något som kommer med bollen? Ja, verkligen och det fina är att vi får tillbaka en riktig ”smörpassning” som Du/jag lätt kan skicka vidare. Samspel är förutsättningen till framgång i en ”match!”

Frimodigheten har stor lön genom att våga skicka ”bollar” till Jesus!

 ^21 (T) Mina älskade, om hjärtat inte fördömer oss har vi frimodighet inför Gud, ^22 (U) och vad vi än ber om, det får vi av honom eftersom vi håller hans bud och gör det som gläder honom. ^23 (V) Och detta är hans bud: att vi ska tro på hans Sons namn, Jesus Kristus, och älska varandra så som han befallt oss. ^24 (W) Den som håller fast vid hans bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gett oss. 1Joh.3:21-24 

Vad är då dessa bud som Johannes skriver om?

³⁴ Fariseerna hörde att Jesus hade gjort saddukeerna^[g] svarslösa och samlades runt honom. ^35 (K) En av dem, en laglärd, ville pröva honom och frågade: ³⁶ "Mästare, vilket är det stör-sta budet i lagen?" ³⁷ Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.^[h] 38 Det är det största och första budet. ^39 (L) Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.^[i] 40 (M) På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."  Matt.22:34-40

Jesus sammanfattar och preciserar hela Gamla Testamentes undervisning och tillägger ”Du ska älska din nästa som dig själv.” Det sista kan låta lite svårt, men det beror på att vi lägger till saker som Jesus inte säger i sitt svar till den laglärde. Jesus säger ingenting om att vi älska det min nästa gör! Vi ska älska honom/henne som person och se det bästa i var och en, inte deras handlingar. Där kommer bönen in i att be att även handlingarna hamnar i Guds vilja.

^15 (O) Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid ni är kallade till i en och samma kropp. Och var tacksamma. ^16 (P) Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan.^[e] 17 (Q) Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom. Kol.3:15-17 

 

 

Anledningen till att Paulus skriver brevet till Kolosse, en stad i nuvarande sydvästra Turkiet, var att det smugit sig in villolärare. De hade ett annat budskap som skapade förvirring. Paulus ville återigen påminna om att Kristus är grunden. Den grunden började villolärarna att försöka rasera. Denna varning är lika aktuell idag. Dessa villolärare är med i motståndarlaget och ditt ska vi inte passa några bollar.

När Jesus skickar bollen till oss, vill han att vi är noggranna i passningsgivandet. Hur då? Varje felaktig passning öppnar för att bli överspelad. Vi ska vårda bollen och skicka den vidare till rätt medspelare för att få bollen i mål!

^(K) Min son,
        ta vara på vad jag säger,
    vänd ditt öra till mina ord.
^21 (L) Låt dem inte vika från din blick,
        bevara dem i ditt hjärtas djup,
²² för de är liv för den som finner dem
    och läkedom för hela hans kropp.
²³ Mer än allt som ska bevaras,
        bevara ditt hjärta^[b],
    för därifrån utgår livet.
²⁴ Gör dig fri från munnens falskhet,
    låt läpparnas svek
        vara fjärran från dig.
²⁵ Låt dina ögon se rakt fram,
    rikta din blick rakt framför dig.
^26 (M) Tänk på^[c] stigen
        där din fot går fram,
    låt alla dina vägar vara rätta.
^27 (N) Vik inte av åt höger eller vänster,
    håll din fot borta från det onda.  Ords.4:20-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ärvd eller vald tro

 

Ärvd eller vald tro

⁹ Nästa dag, medan de ännu var på väg och närmade sig staden, gick Petrus upp på taket för att be. Det var vid sjätte timmen^[d]. ¹⁰ Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten kom han i hänryckning. ^11 (C) Han såg himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, ¹² och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. ¹³ Och en röst kom till honom: "Res dig, Petrus, slakta och ät!" ^14 (D) Petrus svarade: "Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent." ^15 (E) Då sade en röst för andra gången till honom: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent." ¹⁶ Detta hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen.  Apg.10:9-16 

Här träffar vi Petrus uppe på taket. Han håller på att förbereda sin middag. Snart kommer han att få uppleva något som han inte kunnat drömma om. Det kommer en duk med djur, även orena och rösten säger till honom att slakta och ät. Petrus svarar med att ropa nej, nej, aldrig har jag ätit något orent. Rösten kommer tillbaka en andra gång och säger: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.

För oss ”hedningar” verkar detta aningen obegripligt! För att förstå detta måste vi bege oss in och kolla den judiska traditionen på 100-talet. Här fanns en tydlig uppdelning på orent och rent, dom och vi! Men först ska vi punktera en föreställning om att detta handlar om judisk mattradition. Budskapet Petrus får handlar om människor!

Petrus hade blivit lärd sedan barnsben att oren mat och hedningar skulle man undvika. De betraktades som ”dom” och detta satt mycket djup i Petrus och hos alla judar. Det låg i Petrus ”arv.” För Petrus betydde det något tryggt och välbekant. Han visste hur han skulle förhålla sig. För honom var det bara ” att undvika” kontakter med oren mat och hedningarna som också betraktades orena.

Låt oss tillsammans bege oss upp på taket med Petrus. Det som sker här uppe är en mental revolution. Precis allt blir vänts upp och ner. Jag misstänker att det råder total kaos i hans inre och alla tvivel, ligger som en tung filt över honom. Första tanken är säkert: ” Är detta verkligen från Gud?” Stackars Petrus, nu befinner han sig i en brottningskamp.

Hela hans judiska tradition håller på att trasas sönder och de inommänskliga tankarna far åt alla håll och kanter.

¹⁷ Medan Petrus undrade inom sig vad synen kunde betyda, stod männen som Cornelius hade sänt vid porten. De hade frågat sig fram till Simons hus, ¹⁸ och nu ropade de och frågade om Simon som kallas Petrus var där som gäst. ¹⁹ Petrus funderade fortfarande över synen när Anden sade till honom: "Se, tre män söker dig. ²⁰ Gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har sänt dem." Apg.10:17-20 

Petrus blir bryskt avbruten i sina tankar när han hör någon ropa hans namn på gatan nedanför. Han hör även en annan röst och det är den helige Andes varma röst som manar honom till att INTE tveka! Uppmaningen att inte tveka, har en stark innebörd för Petrus i hans fortsatta tros vandring och i evangeliets tjänst.

” Det är jag som har sänt dem,” säger den helige Ande. Genom Petrus ”nya” känslighet kan han inte annat än lyda och gå ner på gatan!

²¹ Petrus gick ner till männen och sade: "Jag är den ni söker. Av vilken orsak har ni kommit hit?" ^22 (F) De svarade: "Officeren Cornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud och har gott anseende hos hela det judiska folket. Han har fått en uppenbarelse av en helig ängel att han ska skicka efter dig och höra vad du har att säga." ²³ Då bad Petrus dem stiga in och tog emot dem som gäster. Apg.10:21-23 

På väg ner för trappan förändras Petrus. Han går med frimodighet ner och börjar prata med männen som är hedningar. Han inte bara öppnar dörren och välkomnar dem, han har även öppnat sitt hjärta för dem. Petrus har återigen tillåtit den helige Ande förändra honom. Petrus har mognat, han är fri och självständig!

Petrus kommer sedan hem till Cornelius, den italiska officeren, en representant för den romerska ockupationen och hedning. Petrus predikar och Anden faller över alla de samlade i Cornelius hem.

⁴⁴ Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. ⁴⁵ De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, ^46 (R) eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud.

^47 (S) Då sade Petrus: "Ingen kan väl hindra att de döps med vatten, när de har fått den helige Ande precis som vi?" ⁴⁸ Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar. Apg.10:44-48

Apostlagärningarnas 10e kapitel är en milstolpe. Här startar något som vi fortfarande idag får del av; Guds rikes utbredning. Samtidigt kan vi konstatera att sekulariseringen växer sig starkare främst i Europa. Det land som sänt ut flest missionärer är det mest sekulariserade idag. Jag menar Sverige! I vårt land har gudstjänstbesöken halverats under en 20 årsperiod. Svenska kyrkan tappar fler och fler medlemmar. Frikyrkor tvingas läggs ner. En dyster sammanfattning.

Tänk inte på det som har hänt,
        bry er inte om det som var förr.
^19 (N) Se, jag gör något nytt.
    Redan nu visar det sig.
        Märker ni det inte?
    Jag ska göra en väg i vildmarken
        och strömmar i öknen.
²⁰ Markens djur ska ära mig,
        schakaler och strutsar,
    för jag förser vildmarken med vatten
        och öknen med strömmar,
    så att mitt folk, mina utvalda,
        kan dricka.
²¹ Det folk som jag format åt mig
        ska höja mitt lov.  Jes.43:18-21 

Jag började med rubriken ”ärvd eller vald tro,” och frågan kommer nu: ” Vad menar jag!” Mina tankar går till Sebastian Stakset! Han var i det totala mörkret och har nu kommit in Guds stora kärlek. Han samlar massor av människor och många blir frälsta. Många fängelsen får besök av honom och de ”tuffaste och hårdaste” möter Jesus. Varför? Han har en berättelse från verkligheten som berör och som människor känner igen. Det hela beror på att Sebastian har ett då och ett nu!

Ska då alla bli knarkare, alkoholister, prostituerade eller hamna på skuggsidan för att kunna få ett möte med Jesus. NEJ, verkligen inte. Det jag vill sätta fokus på, är att det finns en stor risk för den som har en ärvd tro att fastnar i väl inkörda hjulspår! Där finns en falsk trygghet som bejakar det välbekanta. Det fasta mönstret kan bli en fälla att inte SE, det som Jesus har på sitt hjärta. Jesus älskar den med en ärvd tro!

^12 (D) Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. ^13 (E) Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat^[f] för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.  Hebr.4:12-13

Petrus hade en ärvd tro och även ärvda traditioner, men där uppe på taket blev han ”prövad” och fick göra ett val. Han gjorde ett livsavgörande val genom att lyda den varma men bestämda maningen från den helige Ande. Han hade full frihet att säga nej! Han valde att säga sitt ja, trots allt det som låg i hans ärvda tradition. Vi hamnar ofta i valsituationer som kan illustreras med att vi har våra ben i var sin båt. Spagat blir resultatet! Förr eller senare måste vi välja båt!

Den som väljer att tro på Jesus och som har ytterst lite med sig av kristna erfarenheter kan ha ett försprång. Samtidigt är det lättare att tappa fotfäste när det kommer svårigheter. På samma gång vet jag att det som jag hade, inte var något att ha och leva för. Jag tror också att den som väljer att tro, har lättare att ta emot Guds ord.

Det räcker inte att

vara nyfiken på Jesus, han längtar efter vår omvändelse. Här finns ytterligare en fördel för den som väljer att leva med Jesus; omvändelsen! Den som har ärvt sin tro lever i ett sorts ingenmansland. ”Jag har alltid trott på Jesus, vad ska jag omvända mig ifrån?” Detta är en förrädisk tanke!

³⁶ En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. ³⁷ Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam ³⁸ och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. ³⁹ Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska." Luk.7:36-39 

Här har vi farisén som delar måltid med Jesus. Han har inte Jesu ögon, utan har ser allt genom lagen, traditionen och alla tillägg i Torah. Han har en benägenhet att jämföra. Jesus känner i sig hur hans tankar går och berättar en liknelse.

⁴⁰ Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det." – ⁴¹ "Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer^[h], den andre femtio. ⁴² När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer nu att älska honom mest?" ⁴³ Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, antar jag." Jesus sade: "Du har rätt." Luk.7:40-43 

Farisén VISSTE men det räckte inte till handling, utan hans fördomar tog överhanden! Synderskan däremot brydde sig inte om ordväxlingen utan fortsatte att uttrycka sin kärlek till Jesus. Hon visste om sitt ”gamla liv” och ville berätta för Jesus om hur TACKSAM hon var. Hon hade fått ett nytt liv. Farisén var fast i sina regler och traditioner.

Jag tror att vi hittat nyckelordet och det är TACKSAMHET. Så fort jag har ett då och  får ett nu, fylls mitt liv av TACKSAMHET. Det blir en riktad uppmärksamhet på Jesus som jag inte vill vara utan! Det är Jesus som är orsaken till mitt nya liv och då vill jag ständigt fästa blicken på honom med TACKSAMHET.

^48 (K) Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." ⁴⁹ Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är han som till och med förlåter synder?" ⁵⁰ Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." Luk.7:48-50

Herden

  

Den rätte herden

¹¹ För så säger Herren Gud: Jag ska själv söka upp mina får och ta mig an dem. ^12 (E) Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får som varit skingrade, så ska också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag. ¹³ Jag ska föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet. ^14 (F) På goda betesmarker ska jag föra dem i bet, på Israels höga berg ska de få sina betesmarker. Där ska de vila sig på goda betesmarker, och de ska ha rikligt med bete på Israels berg. ¹⁵ Jag ska själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren Gud. ^16 (G) De förlorade ska jag söka upp, de som gått vilse ska jag föra tillbaka, de sårade ska jag förbinda, och de svaga ska jag stärka. Men de feta och de starka ska jag förgöra^[b]. Jag ska ta hand om dem med rättvisa.  Hes.34:11-16

·         De förlorade ska jag söka upp

·         De som gått vilse ska jag föra tillbaka

·         De sårade ska jag förbinda

·         De svaga ska jag stärka

·         Men de feta och de starka ska jag förgöra.

·         Jag ska ta hand om dem med rättvisa

^14 (G) Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, ¹⁵ liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. ^16 (H) Jag har också andra får som inte hör till den här fållan^[b]. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde. ¹⁷ Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. ^18 (I) Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta tillbaka det. Det budet har jag fått av min Far."  Joh.10:14-18

Herdens uppdrag beskrivs i texterna ovan. Som jag ser det, råder det ingen oklarhet i vad som förväntas av herden. Hesekiel profeterar om Jesus och Jesus refererar till Hesekiel.

När vi studerar Bibeln kan vi upptäcka många texter som beskriver herdens uppdrag. Det finns olika sorters herdar. En del kan vara bra och andra mycket dåliga. För att lyckas med fårskötsel krävdes en god herde.  Fåren levde ett riskfyllt liv med många faror. En egenskap som är gemensam för alla får är deras egensinnighet. De valde ofta fel vägar och vandrade därför ofta vilse.

Alla liknelser i Bibeln om får i är också en berättelse om oss människor. I alla liknelserna vill de som berättar att vi ska se likheterna mellan får och människor.

Herden har alltså ett uppdrag att skydda och vårda fåren och föra dem på gott bete. Att söka efter friskt vatten ingår i uppdraget för fårens bästa. Om vi nu överför hela tanken till att handla om oss människor, kommer det upp många frågor. Det är min tanke att försöka beröra lite av detta idag!

Herden är en av tjänstegåvorna i Guds rike. Han kan vara pastor eller präst. Hans uppdrag är att se till att vi tillsammans har det bra. Hans uppdrag är inte att vara alla tjänstegåvorna i en person. Är han herde, är det även hans uppdrag att finna apostelns, profetens, lärarens och evangelistens gåva ibland sina får.

Herden första uppdrag är alltså att umgås med dem som är givna till honom. När herden umgås med sina ”får” lär han känna dem på djupet. Ur denna relation kan en mängd gåvor upptäckas och uppmuntras.

^11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, ^12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp ^13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.  Ef.4:11-13

Nu kommer den viktigaste frågan till oss får i skocken. Hur ska vi förhålla oss till herden? Problemet i kristenheten idag kan uttryckas med ordet ”konsumtion!” Vi kommer till herdens gemenskap med förväntningar på honom och att vi ska få olika saker. Vi behöver se det från ett annat håll och det är att ”ge,” istället för att få.

Vers 13 är en av församlingens eller Kristi kropps viktigaste verser. Däri ligger hela innebörden av lärjungaskapet. Det är inte tjänstegåvorna som ska bygga Kristi kropp, utan det är vi alla som tillsammans ska gå in i lärjungaskapet. För att detta ska kunna fungera behöver vi undervisning som leder till mognad och självständighet. Ska vi då alla bli ”friseglare?”

Så står det inte i texten och det är inget att sträva efter, utan vi ska gemensamt fungera i Kristi kropp. Den som är mogen och självständig kan lättare böja sig under en auktoritet som kommer i Guds kärlek och sanning.

Det är här vi kan mötas i en ande av ödmjukhet och ömsesidig respekt för varandra. Det finns inga tävlingar eller rangordningar i Guds rike. I köttet kan vi inte se eller ta emot detta. Jaget vill inte underordna sig utan reser ragg. Den som lever i mognad och självständighet bryr sig inte om köttet Han/hon vet att jaget leder rakt in i fördärvet.

Nu tänker jag beröra olika beskrivningar av en herde. Om jag söker på ”herde” får jag 66 träffar i Svenska folkbibeln. Där finns olika beskrivningar och Herrens tilltal är alltid med skärpa i texterna. Herden har ett stort ansvar!

Det är först i Nya testamentet som det blir riktigt klart vem herden är och hur hans ska fungera. GT är det profetior, men i NT träder han fram; Jesus Kristus! Med sitt eget exempel visar Jesus oss hur en herde ska fungera. NT visar också att herden väljer ut sina får (lärjungarna) och visar oss hur han ska undervisa, förmana och upprätta dem.

^31 (P) Jesus sade till de judar som hade kommit till tro på honom: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. ³² Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria."  Joh.8:31-32

 

 ^7 (F) Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det. ^8 (G) Min Far förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.

⁹ Så som Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. ^10 (H) Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Fars bud och är kvar i hans kärlek. ^11 (I) Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och för att er glädje ska bli fullkomlig.  Joh.15:7-11 

Det finns ett samspel mellan Jesus och Fadern. Jesus berättar och undervisar om detta om och om igen. Han vill sätta fokus på detta faktum för att vi ska inse betydelsen av Guds ord i allt ledarskap och lärjungaskap. För att allt ska fungera i Guds rike är det Jesu ord vi ska följa!

En herde enligt Guds vilja ska fungera utifrån vad Guds ord säger, till herden. Den helige Ande är den Hjälpare herden måste vara beroende av. Här finns ingen plats för egna mänskliga tolkningar, utan Guds ord räcker. För vår mänskliga natur kan detta på många sätt stora hinder i vägen. Vi tror att vi kan ”tolka Ordet” utifrån vårt förstånd.

^12 (D) Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. ^13 (E) Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat^[f] för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.  Hebr.4:12-13

En herdes viktigaste uppgift är att lyssna till Herren genom den helige Ande för att livet ska pulsera bland fåren. När fåren får det som de behöver föds många lamm! En osäker herde sköter inte fåren och därför föds inte lamm!

 ⁴ Och jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad betyder dessa, min herre?” ⁵ Ängeln som talade med mig svarade: ”Förstår du inte vad de betyder?” ”Nej, min herre”, sade jag. ^6 (B) Då sade han till mig:

”Här är Herrens ord till Serubbabel^[a]:
    Varken genom styrka eller makt,
        utan genom min Ande,
    säger Herren Sebaot.  Sak.4:4-6 

Alla herdar som tillbringat tid ute i öknen, av olika skäl, har fått något som inte går att läsa sig till. De har blivit gripna av ödmjukhet, och den upptäckten resulterar i att de vågar bekänna sin svaghet. Plötsligt blir allt mycket lättare att hantera! Hur? Allt hänger inte på mig som budbärare, utan på Honom som sänder budet. Här öppnas möjlighet till ett samspel som är fruktbärande för evigheten!

^11 (J) I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin viljas beslut, ¹² för att vi som först har satt vårt hopp till Kristus ska bli till hans ära och pris. ¹³ I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill. ^14 (K) Anden är ett förskott som garanterar vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris.  Ef.1:11-14

Min bön och min längtan är att vi alla ska ta emot den helige Ande. Här finns räddningen för allt Guds folk. Bejakar vi Andens ledning kan vi gå i förberedda gärningar. Lägg märke till förberedda! Detta innebär, att det inte är något vi i oss själva tänkt ut! Det är Guds förberedda gärningar och de leder alltid till en säker målgång. Vi går bara med Herren och följer Honom. I Kristus finns ingen plats för tvekan eller osäkerhet.

^20 (P) Den kraften lät han verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, ^21 (Q) högt över alla härskare, makter, krafter och herradömen och alla namn som kan nämnas, inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. ^22 (R) Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han till församlingen^[c] 23 (S) som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.  Ef.1:20-23

Våga vara stilla och lyssna! Ge inte upp! Den gode herden ropar på Dig. Han längtar efter att du ska vilja bli Hans.