Ärvd eller vald tro
9 Nästa dag, medan de ännu var på väg
och närmade sig staden, gick Petrus upp på taket för att be. Det var vid sjätte
timmen[d]. 10 Han
blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten
kom han i hänryckning. 11 (C) Han såg himlen
öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn
sänktes den ner till jorden, 12 och i den fanns
jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. 13 Och
en röst kom till honom: "Res dig, Petrus, slakta och ät!" 14 (D) Petrus svarade: "Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något
oheligt eller orent." 15 (E) Då sade en röst för andra gången till honom: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent." 16 Detta
hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen. Apg.10:9-16
Här träffar vi Petrus uppe på taket. Han håller på att
förbereda sin middag. Snart kommer han att få uppleva något som han inte kunnat
drömma om. Det kommer en duk med djur, även orena och rösten säger till honom
att slakta och ät. Petrus svarar med att ropa nej, nej, aldrig har
jag ätit något orent. Rösten kommer tillbaka en andra gång och säger: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla
orent.
För oss ”hedningar” verkar detta aningen obegripligt! För
att förstå detta måste vi bege oss in och kolla den judiska traditionen på
100-talet. Här fanns en tydlig uppdelning på orent och rent, dom och vi! Men
först ska vi punktera en föreställning om att detta handlar om judisk
mattradition. Budskapet Petrus får handlar om människor!
Petrus hade blivit lärd sedan barnsben att oren mat och
hedningar skulle man undvika. De betraktades som ”dom” och detta satt mycket
djup i Petrus och hos alla judar. Det låg i Petrus ”arv.” För Petrus betydde
det något tryggt och välbekant. Han visste hur han skulle förhålla sig. För honom
var det bara ” att undvika” kontakter med oren mat och hedningarna som också
betraktades orena.
Låt oss tillsammans bege oss upp på taket med Petrus. Det
som sker här uppe är en mental revolution. Precis allt blir vänts upp och ner.
Jag misstänker att det råder total kaos i hans inre och alla tvivel, ligger som
en tung filt över honom. Första tanken är säkert: ” Är detta verkligen från Gud?” Stackars
Petrus, nu befinner han sig i en brottningskamp.
Hela hans judiska tradition håller på att trasas sönder och
de inommänskliga tankarna far åt alla håll och kanter.
17 Medan Petrus undrade inom sig vad
synen kunde betyda, stod männen som Cornelius hade sänt vid porten. De hade
frågat sig fram till Simons hus, 18 och nu ropade
de och frågade om Simon som kallas Petrus var där som gäst. 19 Petrus
funderade fortfarande över synen när Anden sade till honom: "Se, tre män
söker dig. 20 Gå ner och följ med dem utan att
tveka, för det är jag som har sänt dem." Apg.10:17-20
Petrus blir bryskt avbruten i sina tankar när han hör någon
ropa hans namn på gatan nedanför. Han hör även en annan röst och det är den
helige Andes varma röst som manar honom till att INTE tveka! Uppmaningen att
inte tveka, har en stark innebörd för Petrus i hans fortsatta tros vandring och
i evangeliets tjänst.
” Det är jag som har sänt dem,” säger den helige Ande. Genom
Petrus ”nya” känslighet kan han inte annat än lyda och gå ner på gatan!
21 Petrus gick ner till männen och
sade: "Jag är den ni söker. Av vilken orsak har ni kommit hit?" 22 (F) De svarade:
"Officeren Cornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud och har gott
anseende hos hela det judiska folket. Han har fått en uppenbarelse av en helig
ängel att han ska skicka efter dig och höra vad du har att säga." 23 Då
bad Petrus dem stiga in och tog emot dem som gäster. Apg.10:21-23
På väg ner för trappan förändras Petrus. Han går med
frimodighet ner och börjar prata med männen som är hedningar. Han inte bara
öppnar dörren och välkomnar dem, han har även öppnat sitt hjärta för dem.
Petrus har återigen tillåtit den helige Ande förändra honom. Petrus har
mognat, han är fri och självständig!
Petrus kommer sedan hem till Cornelius, den italiska
officeren, en representant för den romerska ockupationen och hedning. Petrus
predikar och Anden faller över alla de samlade i Cornelius hem.
44 Medan Petrus ännu talade föll
den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 De
troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes
gåva blev utgjuten också över hedningarna, 46 (R) eftersom de
hörde hur de talade i tungor och prisade Gud.
47 (S) Då sade Petrus: "Ingen kan
väl hindra att de döps med vatten, när de har fått den helige Ande precis som
vi?" 48 Och han befallde att de skulle döpas i
Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar. Apg.10:44-48
Apostlagärningarnas 10e kapitel är en milstolpe. Här startar
något som vi fortfarande idag får del av; Guds rikes utbredning. Samtidigt kan
vi konstatera att sekulariseringen växer sig starkare främst i Europa. Det land
som sänt ut flest missionärer är det mest sekulariserade idag. Jag menar
Sverige! I vårt land har gudstjänstbesöken halverats under en 20 årsperiod.
Svenska kyrkan tappar fler och fler medlemmar. Frikyrkor tvingas läggs ner. En
dyster sammanfattning.
Tänk
inte på det som har hänt,
bry er inte om det som var
förr.
19 (N) Se,
jag gör något nytt.
Redan nu visar det sig.
Märker ni det inte?
Jag ska göra en väg i vildmarken
och strömmar i öknen.
20 Markens djur ska ära mig,
schakaler och strutsar,
för jag förser vildmarken med vatten
och öknen med strömmar,
så
att mitt folk, mina utvalda,
kan dricka.
21 Det folk som jag format åt mig
ska höja mitt lov. Jes.43:18-21
Jag började med rubriken ”ärvd eller vald tro,” och
frågan kommer nu: ” Vad menar jag!” Mina tankar går till Sebastian
Stakset! Han var i det totala mörkret och har nu kommit in Guds stora kärlek.
Han samlar massor av människor och många blir frälsta. Många fängelsen får
besök av honom och de ”tuffaste och hårdaste” möter Jesus. Varför? Han har en
berättelse från verkligheten som berör och som människor känner igen. Det hela
beror på att Sebastian har ett då och ett nu!
Ska då alla bli knarkare, alkoholister, prostituerade eller
hamna på skuggsidan för att kunna få ett möte med Jesus. NEJ, verkligen inte.
Det jag vill sätta fokus på, är att det finns en stor risk för den som har en
ärvd tro att fastnar i väl inkörda hjulspår! Där finns en falsk
trygghet som bejakar det välbekanta. Det fasta mönstret kan bli en fälla att
inte SE, det som Jesus har på sitt hjärta. Jesus älskar den med en ärvd tro!
12 (D) Guds ord är
levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger
tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt
och tankar. 13 (E) Inget skapat är
dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat[f] för hans ögon. Och
inför honom måste vi stå till svars. Hebr.4:12-13
Petrus hade en ärvd tro och även ärvda traditioner, men där
uppe på taket blev han ”prövad” och fick göra ett val. Han gjorde ett
livsavgörande val genom att lyda den varma men bestämda maningen från den
helige Ande. Han hade full frihet att säga nej! Han valde att säga sitt ja,
trots allt det som låg i hans ärvda tradition. Vi hamnar ofta i valsituationer
som kan illustreras med att vi har våra ben i var sin båt. Spagat blir
resultatet! Förr eller senare måste vi välja båt!
Den som väljer att tro på Jesus och som har ytterst lite med
sig av kristna erfarenheter kan ha ett försprång. Samtidigt är det
lättare att tappa fotfäste när det kommer svårigheter. På samma gång vet jag
att det som jag hade, inte var något att ha och leva för. Jag tror också att
den som väljer att tro, har lättare att ta emot Guds ord.
Det räcker inte att
36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på
en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. 37 Nu
fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg
till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam 38 och
ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter
med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter
och smorde dem med sin balsam. 39 Farisén
som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där
varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom,
att hon är en synderska." Luk.7:36-39
Här har vi farisén som delar måltid med Jesus. Han har inte
Jesu ögon, utan har ser allt genom lagen, traditionen och alla tillägg i Torah.
Han har en benägenhet att jämföra. Jesus känner i sig hur hans tankar går och
berättar en liknelse.
40 Då sade Jesus till honom:
"Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg
det." – 41 "Två personer stod i skuld
till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer[h], den andre femtio. 42 När
de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer
nu att älska honom mest?" 43 Simon svarade:
"Den som fick mest efterskänkt, antar jag." Jesus sade: "Du har rätt." Luk.7:40-43
Farisén VISSTE men det räckte inte till handling, utan hans
fördomar tog överhanden! Synderskan däremot brydde sig inte om ordväxlingen
utan fortsatte att uttrycka sin kärlek till Jesus. Hon visste om sitt ”gamla
liv” och ville berätta för Jesus om hur TACKSAM hon var. Hon hade fått ett nytt
liv. Farisén var fast i sina regler och traditioner.
Jag tror att vi hittat nyckelordet och det är TACKSAMHET. Så
fort jag har ett då och får ett nu,
fylls mitt liv av TACKSAMHET. Det blir en riktad uppmärksamhet på Jesus som jag
inte vill vara utan! Det är Jesus som är orsaken till mitt nya liv och då vill
jag ständigt fästa blicken på honom med TACKSAMHET.
48 (K) Sedan sade han
till henne: "Dina synder är förlåtna." 49 Då
började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är han som till och med
förlåter synder?" 50 Men Jesus sade till
kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." Luk.7:48-50
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar