Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig Betraktelse utifrån Joh.7:1-24

 

Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig

Betraktelse utifrån Joh.7:1–24

 

Helsingborg 7 januari 2023

 

 

Här är en text som det inte predikas ofta över. Däremot förekommer texten i andra sammanhang. Den används ofta i debattartiklar och diskussioner på sociala media. När vi läser eller hör diskussionerna är det oftast ”lärorna” som berörs.

Jag vet inte hur du reagerar över alla dessa debattartiklar, men för egen del måste jag medge att jag är ganska uttråkad efter att ha läst dem. Alla ordväxlingar när det gäller lärorna är inte till välsignelse. Det blir bara att någon vill ”tydliggöra” sin lärosats.

¹⁴ När halva högtiden redan var förbi, gick Jesus upp till tempelplatsen och började undervisa. ¹⁵ Judarna blev förvånade och sade: "Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?"^[c] 16 Jesus svarade: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. ¹⁷ Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. ¹⁸ Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom. Joh.7:14-18

Här proklamerar Jesus något som vi alla borde lära oss. Han säger till oss att det som han lär ut och som han vill att vi ska följa inte är hans egen utan något helt annorlunda! Han pekar inte bara med handen utan med hela sitt liv, att han lär ut bara det som Fadern säger till honom!

Jesus var helt beroende av sin Fader och den helige Ande under sin vandring på jorden. Han var 100% människa, men även 100% Gud. Ibland missar vi att Jesus gick runt såsom en människa. Han kunde bara vara på en plats, precis som en vanlig människa. Jesus gjorde detta val tillsammans med Gud och den helige Ande.

Jesus förtydligar:

 

⁵ Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? ⁶ Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan fyllda av sorg. ⁷ Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er.  Joh.16:5-7

Det Jesus säger här är att den helige Ande som hela tiden varit med honom nu kommer att kunna bli var och ens ständiga följeslagare – Jesu närvaro i oss. Förutsättningen är att vi överlämnar oss helt och fullt till Jesus och bekänner honom som vår Herre.

Jag läser gärna John Stott och orsaken är att han så starkt poängterar att vår första kallelse är att vi tillhör Jesus, men för att det ska kunna bli möjligt är att vi överlämnar oss till Honom.

Vi har alla bagage med oss beroende på vilken bakgrund vi har. Vad är det för bagage vi kommer till honom med? Jag tror och vet att det finns mycket bråte och då både sådant vi gillar och ogillar. Men en av de tyngsta är våra egna hopsnickrade läror!

För att se detta, låt mig ta ett exempel från Nya Testamentet och det är Paulus som säger följande:

⁶ Eftersom Paulus visste att en del av dem var sadduceer och en annan del fariseer, ropade han i Rådet: "Bröder, jag är farisé och son till fariseer. Och när jag nu står inför rätta, är det på grund av hoppet om de dödas uppståndelse." ⁷ Då han sade det, utbröt en strid mellan fariseerna och sadduceerna,^[b] och de församlade delade sig i två läger. ⁸ - Sadduceerna förnekar nämligen att det finns någon uppståndelse eller några änglar eller andar, medan fariseerna bekänner sig till allt detta. - ⁹ Det blev ett väldigt skrikande, och några skriftlärda som hörde till fariseernas parti reste sig och protesterade högljutt: "Vi finner inget ont hos den här mannen. Tänk om en ande eller en ängel verkligen har talat med honom." ¹⁰ Striden blev nu så häftig att befälhavaren fruktade att de skulle slita Paulus i stycken, och han gav order om att vaktstyrkan skulle gå ner och rycka bort honom från dem och föra honom till fästningen. Apg.23:6-10

Det bildades två läger, står det i texten. Vi kan lika gärna kalla det för två helt olika läror och dessa två kom alltid i strid med varandra. Här tänker jag stanna till lite och ge några exempel på det aktuella läget i kristenheten. Men först, vad handlade fariséns och sadducéns strid om?

 

I korta drag kan vi säga följande om farisén

·         De var män som tröttnade på Israels dåliga sätt att efterleva lagen. De bildade en grupp där renlärigheten och de dödas uppståndelse var det centrala. Detta i sin begynnelse var till en välsignelse tills de började överdriva i läran. De skapade en onödiga börda för människor genom detaljrikedomen i lagarna.

Följande gällde för sadducén

·         Det allra heligaste var templet och de trodde inte på de dödas uppståndelse.

Upplägget i de två lärorna var och blev en ständig strid i försvar av läran.

Hur vet vi då att Jesus kom med den välsignade läran?

Vi kan läsa om när Jesus blev döpt i Jordan floden och höra Gud, vår Fars bekräftelse av honom:

 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. ¹⁰ Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. ¹¹ Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje."^[c] Mark.1:9-11

De här verserna är viktiga! Här ser vi den totala enigheten som vi finner i Fadern, Sonen och den helige Ande; treenigheten. Ordet manifesteras för oss i Faderns kärlek till Sonen och hur den helige Ande kommer till Jesus som en duva.

Om vi återvänder till ”kyrkans värld,” eller om vi benämner det församlingen, behöver vi inte lång tid på oss för att konstatera att det finns lika många riktningar i läror som taggar på en igelkott. Lärorna spretar åt alla håll och kanter. Varje lära har sin inriktning och har fullt fokus på att detta är den enda sanna läran.

Jag minns på 80, 90, 2000-talet när man träffade någon med en kristen tro. Då var det viktigt med varudeklarationen, alltså vilket samfund eller församling man tillhörde. Anledningen till denna fråga var att försäkra sig om att det inte var en ”Livetsordare” de hade framför sig. Mycket tragiskt och även världsligt beteende.

Men frågan kvarstår om hur vi ska förhålla oss till lärorna?

Det finns säkert ett flertal svar på det! Jag tänker inrikta mig på att leda oss in på vad Jesus undervisade om.  Hur det än är, Han är vår lärare i livets alla omständigheter. Han är den ende som kan ge oss svar på alla våra frågor, hur knepiga de än kan vara.

Frågan är då hur vi ska gå till väga?

 

För mig känns det ganska enkelt! Vi börjar på nytt att läsa evangelierna och då fästa blicken extra mycket på Johannes evangelium. Beroende av vilken översättning vi har ska vi alltid stanna till extra vid Jesu ord:

·         Amen amen säger jag er

·         Jag säger er Sanningen

Sedan har vi Joh.5:19-24

¹⁹ Jesus svarade dem: "Amen, amen säger jag er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra. Ty vad Fadern gör, det gör Sonen.

 ²⁰ Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och större gärningar än dessa skall han visa honom, så att ni kommer att häpna.

 ²¹ Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill.

 ²² Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 

²³ för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

²⁴ Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet. 

Jag har avsiktligt separerat verserna för att de ska framträdda tydligare och samtidigt blir det lättare att stanna till i texten. Jag tror inte att vi behöver mer lära än dessa ord sagda av Jesus till sin samtid. Texten är lika aktuell idag som den var för 2000 år sedan.

Med Jesu egna ord har vi lättare att navigera i denna trasiga värld och söka oss in i Guds rike där friden alltid finns för oss alla. Sedan finns en fråga som vi ska ha i förundran, förväntan och det är att fråga: Vem är du Jesus? För när vi ställer den frågan från hjärtats längtan kommer svaret till oss i frid och till glädje.

Till sist!

²⁷ Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill." ²⁸ De frågade honom: "Vad skall vi göra för att utföra Guds gärningar?" ²⁹ Jesus svarade: "Detta är Guds gärning, att ni tror på den som han har sänt."  Joh.6:27-29