Paulus och
de 45 bönerna i hans brev
Del 34
Bibelställe 1Tim.2:1–4
Vi kanske inte alltid tänker på vilken bönemänniska aposteln Paulus var. Vi ser
honom ofta som aposteln som alltid förmedlade evangeliet var han än befann sig.
Men förutsättningen för att detta skulle fungera var hans rika böneliv.
Låt
oss lära av honom!
Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan,
förbön och tacksägelse för alla människor, 2 för kungar och alla i
ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt
gudfruktigt och värdigt. 3 Sådant
är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill
att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. 1Tim.2:1–4
Utan att överdriva kommer frågan ganska ofta bland oss
kristna: ” Vad innebär det kristna livet egentligen?” Vi brottas med frågan och
på något sätt gör vi den till något komplicerat! Vi ”brottas”, men hur är vår
brottningskamp? Är det en ensam kamp, eller med en uppslagen bibel? Frågan
kanske måste ställas om till en bön.
Bibeltexten ovan är svaret på mångas frågor i kampen om vad
det kristna livet innebär. De flesta av breven Paulus skriver är till
församlingar. Men de två breven till Timoteus är personliga brev. Jag tror att
det är viktigt att vi läser dessa brev extra noga.
Vad jag förstår hade Paulus en speciell relation till
Timoteus. Han betraktade honom som sin ”son.”
Vad är det då Paulus skriver till sin ”son” i bibeltexten
ovan? Jag vill gärna benämna texten som BASIC; grundläggande över hur vi ska leva
det kristna livet. Vi ser lite närmare på texten tillsammans!
·
Först av allt, tre ord med stor
tyngd, en uppmaning, påminnelse och en förmaning till oss att vi ska be,
åkalla och vara i förbön och tacksägelse för alla människor.
Redan här kan det skapas ”gnissel nr1l” över att vi ska be
för alla människor. Det finns inga undantag, alla människor. Den
mänskliga naturens tankar skenar iväg och bilder på människor passerar i vårt
inre.
Ett personligt exempel!
Jag hade en arbetskamrat och han och jag gick inte riktigt
ihop. Det blev krockar hela tiden. Ofta kom jag hem och klagade och till slut
sa Monica: ”Be för honom!” Hmm, blev svaret men till slut började jag be för
honom. Vad hände? Jo, han förändrades inte mycket, men min attityd till honom
blev förändrad. En fin relation skapades.
·
Vi ska be för kungar och alla i ledande
ställning!
Här infinner sig ”gnissel nr 2” och här blir det återigen
ansikten som dyker upp, även här, utifrån vår mänskliga natur och hur vi
bedömer dessa människor. Men Paulus ser alla människor som Guds skapelse och så
ska också vi se på dem. Han ger också svaret på varför i v3
·
Sådant är rätt och behagar Gud!
Att börja protestera mot ett sådant påstående eller
förmaning är lönlöst. Vi kan läsa vidare i texten och se varför!
·
Som vill att alla människor skall bli
frälsta!
Varje dag behöver vi ha detta som en postitlapp, synlig, på
en bra plats. Vår mission är att vara föredömen, inte för att bli beundrade,
utan för att avvika från mängden. Nu kom ”gnissel nr3”! Avvika från mängden är
inte alltid det enklaste, beroende på att vi inte vill avvika. Vi har en
benägenhet att vilja smyga in i mängden.
4 Johannes Döparen trädde fram i öknen
och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Och
hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina
synder och döptes av honom i floden Jordan. 6 Johannes
var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av
gräshoppor och vildhonung. 7 Han förkunnade:
"Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att
böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. [b] 8 Jag
döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande." Mark.1:4-8
Jag tror inte att vi alla ska avvika så radikalt som
Johannes Döparen gjorde när han predikade omvändelse vid Jordans strand. Men vi
kan lära av honom.
·
Och komma till insikt om sanningen!
Alla människor uppskattar inte sanningen. Det beror ofta på
att när sanningen förmedlas blir allt väldigt närgånget och skapar tankar som
man inte kan hantera.
För oss som vill leva med Jesus är sanningen det som bär
oss, orsaken till detta är att Jesus är Sanningen. Hans sanning
förvandlar oss.
Vi har gått igenom bibeltexten och kommit fram till att det
finns tre ”gnissel” och alla dessa härstammar från den mänskliga naturen. Dessa
tre sätter käppar i hjulen och gör att vi stannar upp och inte kommer vidare i
vårt kristna liv. Hur hanterar vi detta på bästa sätt?
19 Ty jag har genom lagen dött
bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, 20 och
nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu
lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. 21 Jag
förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade
Kristus dött förgäves. Gal.2:19-21
I Galaterbrevet, ett av Paulus viktigaste brev, är han är
tydlig med att inte förvanska Guds ord och betonar hur viktigt det är att följa
evangeliet. Här berättar Paulus också om betydelsen av att dö bort från sitt
”jag” och i stället låta Kristus leva i oss!
Vi ska påminna
varandra om att detta INTE är en quick fix utan en ständigt pågående process, som
jag säger ja eller nej till. Vi har den fria viljan att välja. Samtidigt är
Paulus noga med att berätta att detta är enda vägen till ett fungerade kristet
liv.
Handen
på hjärtat, visst är det hit vi innerst inne vill komma; att alltid vara i Guds
närvaro!
19 Jesus svarade dem: "Amen, amen
säger jag er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern
göra. Ty vad Fadern gör, det
gör Sonen. Joh.5:19
Relation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar