Jag vill

 

Jag vill

Psalm 9 av David

 

Gud har ”utrustat” oss med en fri vilja. Innebörden av denna fria vilja är, att Gud ger oss rätt att säga ja och nej. Han ger oss även rätten att välja väg, med Honom eller utan Honom. Vad den fria viljan har för betydelse i våra liv kan vi lätt se om vi kikar i ”backspegeln.”

Många beslut har blivit bra och många fler beslut har inte blivit till glädje och välsignelse. Nu ska vi inte titta för mycket i backspegeln, för då är risken stor att vi kör i diket. Har vi väl hamnat där är det lätt att bli kvar!

Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta,
    jag vill förkunna alla dina under.
³ Jag vill glädja mig och jubla i dig,
    jag vill lovsjunga ditt namn,
        du den Högste. Ps.9:2-3 

Kung David, fåraherden, stridsmannen, lovsångaren och ledaren, ledd av Herren. Samtidigt var han en mördare och otrogen. Han bekände och blev upprättad, förlåten och blev en ny människa. Han var den kung som förenade Nord och Syd riket – ett enat Israel.

Psalm 9 är en av hans många lovsånger som sjöngs i templet. Alla vi som älskar lovsång, har säkert önskat att få vara med! Temat för Psalm 9 är tacksamhet för seger över fiender. David hade många fiender, men han visste att segern fanns hos Herren, och ingen annanstans.

I vers 2 och 3 uttrycker David något viktigt – jag vill.

1.    Jag vill tacka Herren

2.    Jag vill förkunna/berätta

3.    Jag vill glädja mig och jubla i dig

4.    Jag vill lovsjunga ditt namn

David bars inte i första hand av en förväntan, utan han hade bestämt sig och i det beslutet fanns, att han ville.

När jag läser verserna ruskas jag om och de får mig att tänka efter extra mycket. Var har jag min egen vilja? Uttrycker denna vilja att vilja rätt beslut? Vill jag utifrån att någon annan vill eller kan jag helt styra min egen vilja till rätt beslut?

Ofta hamnar vi i situationer där vi viker oss för andras vilja och hamnar i den där bekanta ”återvändsgränden.” Varför sa jag ja till att göra detta, som jag innerst inne inte ville!

Vi återgår till de fyra punkterna där David sjunger om att vilja. Vad var orsaken till att David hade denna starka vilja att tacka, förkunna, glädjas och lovsjunga?

Relationen! Han hade en levande relation med Gud och i den fanns tillit, trofasthet och trohet. David hade sedan barnsben levt tillsammans med Gud i utsatthet och i segrar. Genom hela Davids livshistoria har Gud varit i centrum. Han insåg att han var en liten människa, men Gud var stor, ja, större än allt annat. Davids relation med Gud var levande och den bar igenom.

Gud, du är min Gud.
        Tidigt^[b] söker jag dig.
    Min själ törstar efter dig,
        min kropp längtar efter dig
    i^[c] ett torrt och törstigt^[d] land
        utan vatten.
³ Så söker jag dig^[e] i helgedomen
    för att se din makt och härlighet.
⁴ Din nåd är bättre än liv,
    därför ska mina läppar prisa dig.
⁵ Jag ska lova dig så länge jag lever,
    i ditt namn ska jag lyfta
        mina händer. Ps.63:2-5

En annan som kämpade med viljan var Paulus.

¹⁴ Vi vet att lagen är andlig. Men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. ¹⁵ Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. ¹⁶ Och om jag nu gör det jag inte vill, då erkänner jag att lagen är god.

¹⁷ Men då är det inte längre jag^[d] som gör det, utan synden som bor i mig. ¹⁸ Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det goda. ¹⁹ Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. ²⁰ Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig. Rom.7:14-20

Paulus gör också en personlig reflektion över viljan.

Jesus säger följande angående Guds vilja.

³⁵ Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta. ³⁶ Men som jag sagt er: Ni har sett mig och tror ändå inte. ³⁷ Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. ³⁸ Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. ³⁹ Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. ⁴⁰ Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen." Joh.6:35-40

Nu har vi läst om David och även tagit del av Paulus tankar, nu kommer vi till själva kärnan; Jesu egna ord till oss. Jesus säger: ”Ja, detta är min Fars vilja..”

Precis som alltid har Jesus svaren på våra frågor. Här träder det fram igen: Relationen. Det finns ingen tvekan om att budskapet till oss är att när vi är i Jesu närvaro kommer allt att hamna på rätt plats. Kanske inte så som vi har tänkt att det skulle se ut, men som var det bästa för oss, enligt det eviga perspektivet.

Vi har alla erfarenheter av olika relationer, bra och dåliga. Det finns många som lever ett liv med brutna relationer, som skapat bitterhet, ensamhet och förlorad livsglädje.

Relationen med Jesus är helt annorlunda än alla andra relationer. Han överger oss aldrig. Vi överger Honom ofta, men Han finns alltid där i närheten och längtar efter förnyad kontakt.

Den som vill läsa om hur relationer fungerar ska läsa Ruts bok.

Åter tillbaka till David och Psalm 9 och viljans betydelse. Hur mycket Gud än vill med oss kan vi aldrig få det, om vi inte själva vill. Han talar till oss på olika sätt och vi har möjligheten att ge gensvar närsomhelst och varsomhelst. Utan vårt ja från vårt hjärta kan aldrig någon relation skapas. Tyvärr.

Frågan är då hur gör vi för att komma in i Guds vilja? Hur gör vi med vår egen vilja?

¹⁷ Men om vi som söker rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, står Kristus då i syndens tjänst? Verkligen inte! ¹⁸ Bara om jag bygger upp igen det jag rev ner gör jag mig till överträdare. ¹⁹ Jag har genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, ²⁰ och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig. ²¹ Jag förkastar inte Guds nåd. För om rättfärdighet kunde nås genom lagen, då hade Kristus dött förgäves. Gal.2:17-21

Vårt ego måste dö för att Jesu liv ska kunna ta över och leva i oss. Det finns ingen annan väg. Sanningen kommer att leda oss fram till Jesu härlighet. Men då har ju min egen vilja blivit förpassad från mig! Nej, den ”sam- vetar” tillsammans den helige Ande och allt får ett helt nytt perspektiv I stället för oro infinner sig Guds frid och då vill jag inget annat än att leva i Guds vilja, och livet får en ny mening. Aldrig mer ensam, alltid buren.

 En psalm av David.

Herren är min herde,
    mig ska inget fattas.
² Han låter mig vila på gröna ängar,
    han för mig till vatten
        där jag finner ro.
³ Han ger liv åt^[a] min själ,
    han leder mig på rätta vägar
        för sitt namns skull.

⁴ Även om jag vandrar
    i dödsskuggans dal
        fruktar jag inget ont,
    för du är med mig.
        Din käpp och stav^[b],
            de tröstar mig.
⁵ Du dukar för mig ett bord
        i mina fienders åsyn,
    du smörjer mitt huvud med olja^[c]
        och låter min bägare flöda över.
⁶ Ja, godhet och nåd ska följa mig
        i alla mina livsdagar,
    och jag ska bo i^[d] Herrens hus
        för alltid. Ps.23:1-6