Era namn är skrivna i himmelen

 

 

 ²⁰ Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen."

²¹ I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olärda och små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. ²² Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för."

Verserna tidigare berättar om när lärjungarna återkommer efter sitt missionsuppdrag. De är fulla av glädje och pratar säkert i munnen på varandra i ivern att få berätta för sin rabbi Jesus vad som hänt. Svaret de får utifrån deras berättelser kan verka lite överraskande.

¹⁷ De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." ¹⁸ Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. ¹⁹ Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er.

Hade vi varit med hade vi säkert reagerat på denna ”välkommen hemhälsning”. Sedan kommer Jesu verkliga hälsning och löfte till sina lärjungar och detta löfte gäller även oss idag. Vi är skrivna i himmelens bok, en förseglad bok!

²⁰ Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen."

Jag tror att de här orden för evigt stannade kvar i lärjungarnas tankar. I vers 20 finns hopp, massor av hopp och en stor dos av tröst inför kommande prövningar som lärjungarna skulle få utstå. Orden fanns där, oberoende på hur omständigheterna såg ut.

Precis samma gäller för oss idag! När vi sagt ja till Jesus så är vi skrivna i himmelens bok och det finns INTE någon som kan förändra denna sanning. Evangeliets nav, Jesu egna ord om vår kommande framtid.

¹⁵ Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. ^[e] Omvänd er och tro evangelium!" Mark.1:15

 

Gud förblir i honom

 

Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom. ¹⁷ I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen. 1Joh.4:16-17

Rubriken på texten ovan finns i ett avsnitt med följande rubrik: Guds kärlek och vår. Här finns mycket uppmuntran och även förmaning.

Gud har satt ”ribban” på vad ”sann kärlek” innebär genom sin Son, Jesus Kristus. Det vilar en trygghet i vetskapen om att Jesus bor i oss genom den helige Ande. Allt Jesus säger och gör blir som ett riktmärke – här ÄR vägen, vandra på den tillsammans med mig. Riktmärket visar också vart vi kan få svar på alla våra funderingar

Vår kärlek, hur yttrar den sig? Mycket av det som Johannes skriver i sitt evangelium och i sina brev kretsar kring kärleken till våra syskon. Han menar att det starkaste tecken på kärlek är detta att älska våra syskon och anledningen till det är följande:

-       Världen har ingen förmåga till att förändra denna uppenbara kärlek. Vittnesbördet skapar frågor som de inte har svar på.

Svaret har vi i v18:

  ¹⁸ Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. 

Vem av oss kämpar inte med rädsla periodvis. Jesus är KÄRLEKEN personifierad och hos Honom fanns ingen rädsla. Jesu kärlek var och är fullkomlig! Vad är skillnaden på vår kärlek och Jesu kärlek? All rädsla är kopplad till någon form av straff och den tanken på straff fanns eller finns inte hos Jesus.

Däremot kämpar vi ofta med strafftankar och dessa tankar skapar rädsla. Vad är då medicinen mot dessa destruktiva tankar? Allt utgår från att lära känna Guds kärlek och att VÅGA tro på den. Det är bara Guds kärlek som kan förvandla oss och denna kärlek visas genom Jesus Kristus.

¹⁹ Vi älskar därför att han först har älskat oss. 

Här har vi svaret och grunden till hur och varför vi kan älska oss själva, våra syskon! Han har älskat oss FÖRST. Vi behöver komma till denna djupa insikt för att bli förlösta in i kärlekens centrum. Där finner vi också den gudomliga frid som är sammanbunden med Jesu kärlek till oss.