Att växa till i kunskapen om Gud

 

Betraktelse över Paulus text i Kol.1:9–23

Helsingborg 9 november 2025

Det finns så mycket i denna text som alltid är lika aktuellt. Här lyser Paulus kärlek till Jesus igenom överallt. Vi vet vem Paulus var innan och vem han blev efter mötet med Jesus på Damaskusvägen – ett livsförvandlande ögonblick som har inneburit stor glädje även för oss.

⁹ Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, ¹⁰ så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud.

-       Paulus har fått goda nyheter sända till honom om att det går bra för församlingen och undervisningen bär god frukt. Han påminner också om att fortsätta på den inslagna vägen. Han vet ur lätt det är att hamna i olika diken och vilken förödande konsekvens det för med sig.

-       Hans bön är att de ska uppfyllas av kunskap om Guds vilja och då med andlig vishet och insikt. Detta kommer ge dem ett värdigt liv i Herren, som behagar Honom. Det kommer då att innebära god frukt och goda gärningar.

-       Församlingen kommer att växa till i kunskapen om Gud

 ¹¹ Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. ¹² Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset.

-       Paulus vet betydelsen av uthållighet och att vara tåliga i alla sorters motgångar. Den kraften finns inte i oss själva utan vi får den i Hans härlighets makt, det är den som ger oss styrka och kraft.

-       Paulus vill också att vi ska se hur glädjen är en viktig ingrediens i våra liv med Jesus. Den kommer inte per automatik utan genom insikt och erfarenheter tillsammansmed Jesus. Här finns också arvet – att leva i ljuset.

I Sonens rike

¹³ Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. ¹⁴ I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder.

-       Här har vi två verser fulla av information om HUR, VAR OCH NÄR. Jesus har frälst oss bort från mörkrets domäner in i Hans Son rike – det vi kallar Guds rike. Här är vi nu friköpta, förlåtna och livet med Jesus träder fram mer och mer. Aldrig ensam.

 ¹⁵ Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. ¹⁶ Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. ¹⁷ Han är till före allting, och allt består genom honom. 

-       Ofta när Paulus undervisar i sina brev återkommer han till själva begynnelsen där allt startade. När jag läser verserna ovan fylls mitt inre med tacksamhet. Varför? Vi har en stor Gud som skapat. Han har inte bara gjort det för egen del utan för att vi ska kunna leva. Jesus är själva centrum och visar oss vägen i livets olika krokigheter som vi själva skapat.

¹⁸ Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste.

-       Här kan vi se hur prioriteringen ser ut, Jesus är den främste, Jesus är begynnelsen – startern! Paulus vill också pränta in i oss att Jesus är huvudet för sin kropp, det som vi kallar församlingen. Idag är det tyvärr alldeles för ”personfixarede” vad gäller församlingarnas liv. Dessa personer har inte auktoriteten, den är tagen, inte given i Kristus. Jesus är den som har all makt och den ger Han vidare till sina tjänare som lever i ödmjukhet.

 ¹⁹ Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom ²⁰ och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen. ²¹ Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, ²² också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, ²³ om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.

 

Ditt amen har KRAFT

 

Ditt Amen har KRAFT

 

"Ty hur många löften Gud än har gett, så är de i Kristus 'ja'. Och genom honom sägs 'amen' av oss, till Guds ära." (2 Korintierbrevet 1:20)

"Amen."

Vi viskar det ofta utan att tänka. Men detta lilla ord är laddat med evig tyngd.

På hebreiska betyder ”Amen” fast, trofast, sann.

Du säger: ”Låt det vara. Jag tror. Jag håller med om himlen.”

Den tidiga kyrkan såg Amen som mer än en avslutning. Det var ett heligt eko .

Den kopplade jordens tro till himmelens verklighet.

Jag minns att jag sa Amen över löften jag knappt kunde tro på då.

Men Gud var trofast. Om och om igen hedrade Han det Amen som viskades i svaghet.

”Jag brukade avsluta mina böner med 'Amen' som en rutin. Men nu, varje gång jag säger det, känns det som att jag trycker på 'Skicka' rakt till himlen – övertygad om att min Fader tar emot det.”

🧡 Förhasta inte ditt Amen idag. Säg det med tro. Säg det med frimodighet. Säg det med glädje.

Dagens mirakeltanke: När du säger ”Amen” säger hela himlen: ”Vi har hört dig.”

Du är ett mirakel!

 

 

Relationen med vår himmelske Far är evig

 

¹¹ Ty så hög som himlen är över jorden,

så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
¹² Så långt som öster är från väster
    låter han våra överträdelser vara från oss.
¹³ Som en far förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom. Ps.103:11-13

Kung David använder bilden av hur en god far tar ansvar för sina barn. Vi vet inte hur David var som pappa, men vi vet att han fick många barn. Någon av dessa barn skulle ärva hans krona för att regera i Israel.

Hans ord påminner oss också om vår himmelske Far, och vi vet att Gud ÄLSKAR relationer. Ordet ”relationer” framkallar olika bilder i vårt inre, beroende på hur vi hanterar dessa relationer. Det levandegör även vår uppväxt, och hur relationerna på jobbet fungerar.

Relationen med vår Far är evig! Den förändras aldrig, Han är alltid där. Problemet ligger mer på vår sida i hur vi har det med relationen med Honom. Därför har Gud gett oss en gåva – sin Son, och Han har i sin tur gett oss den helige Ande – relation.

Gud, vår Far, Jesus, vår Frälsare och den helige Ande, vår Hjälpare är relation bärare. De har samma målsättning – den eviga relationen med oss. Vilken underbar kärlek och nåd vi kan få del av om vi vill!

Välsignelsen med levande relationer är att de föder relationer. När vi får en ny vän, följer hans/hennes vänner med i relationen. Ett gudomligt sätt att sprida evangeliet på ett enkelt och nära sätt.

Genom hela Bibeln kan vi se att den judiska traditionen satte familjen på första plats. Den hade en given plats, värdefull och den skulle vårdas. Allt detta börjar med barnen, precis som David skriver i sin text ovan.

Jesus säger så här om barnen:

¹³ Sedan bar man fram barn till Jesus, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort dem. ¹⁴ Då sade Jesus: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana." ¹⁵ Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån. Matt.19:13-14

Tron ÄR en övertygelse om.......

 

 

”Tron är en övertygelse om det vi hoppas, en visshet om det som ännu inte kan ses”. Hebr 11:1

 Tro, ett värdeladdat ord! När jag tänker på ordet tro så är det massor av tankar som virvlar runt i huvudet. Mycket är positivt. Tyvärr finns det en hel del negativa saker också. Jag minns när jag skulle ta ut saker i tro, att den onde skulle kämpas ner. Hade jag tillräckligt med tro, skulle allt vika. Ledordet var prestation och åter prestation. Det gick aldrig att vila, bara kämpa och strida i anden. Men tack Gode Gud, har jag fått lämna den perioden bakom mig!

 Hur gick det till?

 Bön, god undervisning, bön och genom att läsa vad som står i Guds Ord och ännu mer bön. En dag stod allt bara så klart. Allt handlar om en gåva, något som är givet till oss och att ta emot. Jag tror att alla vet hur det är med gåvor, det är lätt att ge men svårt att ta emot. Jag fick ta ett beslut, att ta emot denna gåva, trons gåva.

 ”Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse. Det GAMLA är borta, och något NYTT har börjat”. 2 Kor 5:17

 Att få lämna det gamla är stort men att få gå in i det nya är mycket större. Det nya är att upptäcka att allt handlar om gåvor från Gud. Plötsligt finns den där, tacksamheten. När tacksamheten finns kan jag ta emot allt från Honom och bara leva i tro på Honom. När tron finns på Honom blir plötsligt inget omöjligt längre. Det är inte jag som ska utföra något, utan Gud genom mig. Vilken underbar skillnad och vilken ofattbar frihet.

 Det hebreiska ordet TRO har många olika betydelser. Hebreiskan är ett rikare språk än svenskan. Tro kan bl.a översättas med ”att sitta på Guds arm”. Barnaskapet, att sitta tryggt i pappas famn. Detta är verkligen en gåva, helt prestationsfritt. Bara att ta emot och glädjas i tacksamhet.

 Kommer ihåg när våra barn var små. Det kunde vara många bollar i luften. Då var det bästa sättet att ha någon av barnen på höften och samtidigt röra runt i grytorna. Trygghet för barn och förälder och härlig gemenskap. Denna gemenskap skapade också en nyfikenhet. Vad gör mamma och pappa med dom där grytorna?

 Att sitta på Guds höft och med hans arm tryggt runt mig skapar en tro. Det blir som med grytorna. Jag ser vad pappa gör, då föds min längtan efter att få göra så som Han gör.

 

 

” Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre”. 1 Kor 1:9

 

 

 

 

 

Bibelcitat från Nu Bibeln 2017

Den överflödande nåden

 

Del 2 Den överflödande nåden Ef.1:7-10

Detta är verkligen ett mäktigt avsnitt. I Efesierbrevet 1:7–10 öppnar Paulus nästan himlen framför oss och visar vad Gud redan har gjort genom Kristus — inte bara för några få, utan för alla som tillhör honom.

Det är en text fylld av kraft därför att allt utgår från vad Gud har gjort, inte vad människan försöker åstadkomma.

“I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, på grund av den rika nåd…”

Här finns tre starka grundpelare för oss idag:

 

-       1. Friköpta — vi tillhör inte längre mörkret

Paulus använder ett ord som handlar om att bli fri från slaveri. Synd, skuld, skam och bundenhet får inte längre sista ordet över människan i Kristus.

Det betyder inte att kampen försvinner, men identiteten förändras.

En kristen lever inte för att bli accepterad av Gud — utan från att redan vara älskad och friköpt.

Det ger vila men också kraft.

 

-       2. Förlåtelsen är rik — inte knapp

Paulus talar om “den rika nåden”. Gud ger inte nåd motvilligt eller i små portioner. Många troende lever fortfarande som om Gud bara tolererar dem.

Men evangeliet säger något större:

v  förlåtelsen är fullständig,

v  nåden är överflödande,

Kristi verk räcker.

Detta behöver predikas tydligt idag eftersom många människor bär på ständig självanklagelse och andlig trötthet.

 

-       3. Gud håller på att sammanfatta allt i Kristus

Vers 10 är enorm:

“att sammanfatta allt i Kristus, allt i himlen och på jorden.”

Paulus visar att historien inte är kaos utan går mot ett mål.

Jesus är inte bara personlig Frälsare — han är hela skapelsens Herre.

I en tid av oro, splittring och förvirring är detta ett hoppfullt budskap: Gud har inte tappat kontrollen. Hans plan står fast.

Det betyder också att församlingen idag måste hålla Kristus i centrum. Inte aktiviteter, inte människor, inte trender — utan Jesus själv.

Vad säger texten till oss praktiskt?

-       Lev inte kvar i det Gud redan förlåtit.

-       Bygg identiteten på nåden, inte prestationen.

-       Påminn varandra om hoppet i Kristus.

-       Våga tro att Gud fortfarande fullföljer sin plan.

-       Lyft blicken från omständigheterna till Jesus.

Paulus skriver inte detta som teori. Han skriver för att församlingen ska leva stark, trygg och fylld av tillbedjan mitt i en mörk värld.

 

Och där finns verkligen kraft — fortfarande idag.

 

När de rättfärdiga ropar hör Herren

 

¹⁸ När de rättfärdiga ropar hör Herren,
han räddar dem ur all nöd.
¹⁹ Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta
och frälsar dem som har en bedrövad ande.
²⁰ Den rättfärdige måste lida mycket,
    men Herren räddar honom ur allt. Ps.34:18-20

Psaltaren är en mångsidig bok Den är tröstande, den ger hopp och den förmedlar tro till oss. Boken är skriven av olika författare och de har det gemensamt, sin gudsfruktan och stora tillit till Herren.

Vi behöver de här texterna i livets olika passager som en motvikt till allt som vill tynga ner oss. De finstämda och enkla texterna gör att vi kan identifiera oss med dem.

Texten ovan är en sådan text, skriven av kung David, där han levandegör Guds omsorg och omtanke. Verserna är också löftesrika. Förutsättningen för att budskapet ska bli levande för oss är att vi tror vad texten säger till oss.

Ibland kan jag drabbas av tanken att de är bara ”vackra ord” till oss och det är sant, de är vackra. Problemet med den tanken är att de INTE blir levande genom att bara vara ”vackra ord”?

Orden finns inte där på det tunna bibelpappret av en tillfällighet – de har ett djupgående syfte med oss. Det finns lika mycket kraft i Psaltarens ord som i Jesu egna ord! Vi ska läsa Psaltaren i tacksamhet över dem som gått före oss.

Jesus har gett oss gåvan, den helige Ande, för att vi ska kunna ”se” texternas betydelse. När vi låter Anden leda oss när vi läser Bibeln kommer vi närmare vår himmelske Far och får ta del av Hans omsorg.

Paulus skriver:

²⁶ Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, ²⁷ och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill. Rom.8”6-27

Psaltaren är en lovsångsbok, men även en bönebok, som gäller även i vår tid idag. Låt oss leva med den och utforska den i Andens kraft.

Att vi ska bli frälsta genom Honom

 ¹⁷ Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. ¹⁸ Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Joh.3:17-18

När vi pratar/vittnar om Jesus bland människor hamnar samtalet för eller senare runt alla de under som skedde när Han gick här på jorden. Vi gläds över att prata/vittna om allt Han gjorde och ibland blir det en sorts rangordning av undrens dignitet.

Texten ovan vill visa på det absolut största av alla under – FRÄLSNINGEN. Att få gå IFRÅN ett trasigt eller tragiskt liv, rakt in i Jesu stora välkomnande famn. Här finns vad vi hela livet letat efter, källan som ständigt strömmar av levande kärlek – bara för mig.

Det ÄR Guds avsikt och längtan framför allt att ALLA människor ska bli frälsta. Däremot blir inte alla frälsta, trots att Gud på alla sätt visar sin kärlek. Det är så också vad gäller äktenskap, alla gifter sig inte trots möjligheten.

Gud älskar förbund och frälsningen är det största, därefter kommer äktenskapet. Guds förbund med oss borgar för trygghet och allt som Han har för oss. Jesus Kristus gjorde detta fullt möjligt för oss och det var Hans plan för sitt liv – utgivandet.

Under våra liv utan Gud söker vi olika trygghetsfaktorer, avtal, försäkringar, investeringar och för att bygga upp ett fungerande liv. Ofta kommer vi på att det ändå inte fungerar som vi tänkte.

¹⁶ Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. ¹⁷ Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Joh.3:16-17

Ända sedan syndafallet har Gud sin plan klar för att återfå relationen med oss och det var genom Hans son. Det fanns inte i Hans tanke att över ge oss, Gud älskar relationer.

Jesus säger följande till sina lärjungar:

¹⁵ Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. ¹⁶ Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. ¹⁷ Och det befaller jag er att ni skall älska varandra. Joh.15:15-17

När vi får det där ”efterlängtade” livet blir allting annorlunda. Det blir nya perspektiv och livet får ny inriktning. Det handlar inte uteslutande bara om mig, utan det jag fått vill jag ge vidare. Våra tankar, livsmönster och mycket annat förändras.

Låt det nya Livet flöda och vandra i Hans fotspår.