Frid – en betraktelse
Del 5
Vänd dig bort från det onda och gör det goda, sök friden och
jaga efter den.
(Ps 34:15)
Stor frid äger de som älskar din undervisning, ingenting kan
få dem på fall.
(Ps 119:165)
Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid, i frid, ty
på dig förtröstar han.
(Jes 26:3)
Jag vill skapa lovsång på deras läppar, fullkomlig frid både
för den som är fjärran och den som är nära, säger HERREN. Jag skall bota
honom. Men de ogudaktiga är som ett upprört hav, ett som inte kan vara
stilla, ett hav vars vågor rör upp dy och orenlighet. Det finns ingen frid
för de ogudaktiga, säger min Gud.
(Jes 57:19-21)
Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.
(Matt 5:9)
Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte
ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var
inte modlösa.
(Joh 14:27)
Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid
med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.
(Rom 5:1)
Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era
hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
(Fil 4:7)
Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev
kallade till i en enda kropp, och var tacksamma.
(Kol 3:15)
Frid är en gåva från Gud!
Friden i Gud kan bara hittas i mötet mellan den troende och
Jesus Kristus. I Bibeln är ”shalom” (hebreiska) bland annat fullheten och
friden som kommer som ett resultat av att man är i linje med Guds löften och
syften till och med oss.
Rättfärdighet och frid är
”besläktade” med varandra. Det ena ger så att säga det andra. Ofta finns ordet
”frid” med när rättfärdigheten nämns i Bibeln. Rättfärdighet kan förklaras med
att ha det rätt ställt med Gud – att leva i Herren.
När jag var nyfrälst och ofta läste Bibeln fastnade jag ibland
i sammanhang där friden nämndes i olika texter. Ordet berörde mig, för jag hade
levt mycket med ofrid i mitt inre. För mig blev friden personifierad med Jesus,
men också allt det han sa och undervisade om.
Men om man nu inte känner att friden har tagit sin boning i
mitt/ditt innersta, hur kommer man dit? Först och främst det finns inga
genvägar i Guds rike och inte heller till Hans frid.
17 Alltså, om någon är i Kristus
är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. 2Kor.5:17
Förutsättningen för all frid är att vara i Kristus. Vägen
dit kan vi läsa följande:
3 Jesus svarade: "Amen,
amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt[a] kan inte se Guds
rike." 4 Nikodemus sade: "Hur kan en
människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och
födas en gång till?" 5 Jesus svarade:
"Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan
inte komma in i Guds rike. 6 Det som är fött av
köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Joh.3:3-6
Pånyttfödelsen och omvändelsen är själva starten till det
nya livet i Honom. Den helige Ande intar den plats där mitt/ditt kött – den
mänskliga naturen regerat tidigare.
Jesus säger följande:
13 Gå in genom den trånga porten. Ty
den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många
som går fram på den. 14 Och den port är trång, och
den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. Matt.7:13-14
Paulus är inne på en tanke:
7 Men allt det som var en vinst för
mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja,
jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer
värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat
allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus 9 och
bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen,
utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom
tron. Fil.3:7-9
Gud kommer att visa dig/mig vad det är som vi behöver lämna
över till Honom, för att få del av det som Han längtar efter att ge oss i stället
– det saliga bytet.
Ordet frid kan man med glädje låta ”rulla runt” i munnen och
sedan låta ordet ramla ner i ”magen” in i vårt innersta. Där kan det fortsätta
att göra nytta. ”Frid med Gud” är ett tillstånd i nuet och som ska påverka vår
själ. Det är den plats där det oftast saknas frid.
Kung David skriver:
Så länge jag teg
förtvinade mina ben vid min ständiga klagan.
4 Dag och natt var din hand tung över mig,
min livskraft försvann som av sommarhetta. Sela.
5 Då uppenbarade jag min synd för dig,
jag dolde inte min missgärning.
Jag sade: "Jag vill bekänna mina överträdelser
för Herren."
Då förlät du mig min syndaskuld. Sela. Ps.32:3-5
Det finns många idag som blandar ihop fred och frid. Den som
talar om fred är ofta en agitator. Han eller hon berättar vad andra ska
göra utifrån hur de ser på den aktuella situationen. Sällan är de på den
plats där freden saknas.
Frid däremot strävar efter närvaro, närhet och ofta kommer
den genom det stilla livet. Vi ska inte heller jämställa det som är fridfullt
med FRID. Det fridfulla KAN vara skapat, men Guds frid är en gåva.
När stunder av frid drabbar oss kan vi förnimma Guds
närvaro. Bön kan vara ett sådant tillfälle när vi har överlämnat något i vår
bön till Jesus och det svåra plötsligt bara lämnar oss.
7 Många säger: "Vem kan låta oss
se det goda?"
Herre, låt ditt ansiktes ljus lysa över oss!
8 Du har skänkt mitt hjärta glädje,
mer än då man får säd och vin i mängd.
9 I frid kan jag lägga mig ner och sova,
ty du, Herre, du låter mig bo i trygghet. Ps.4:7-9
2 Öppna portarna,
så att ett rättfärdigt folk får tåga in,
ett folk som förblir troget.
3 Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid,
i frid, ty på dig förtröstar han.
4 Förtrösta på Herren till evig tid,
ty Herren Herren är en evig klippa. Jes.26:2-4
22 Andens frukt däremot är kärlek,
glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet,
mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. [c] 24 De
som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och
begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då
även följa Anden. 26 Låt oss inte söka tom ära,
inte utmana varandra och inte avundas varandra. Gal.5:22-26
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar