Våga vara stilla

fredag 8 oktober 2021

Trots allt detta

Fikonträdet blomstrar inte mer,
        och vinstocken ger ingen skörd.
    Olivträdets frukt slår fel,
        och fälten ger ingen föda.
    Fåren rycks bort ur fållorna,
        och ingen boskap finns i stallen.
¹⁸Men jag vill jubla i Herren
    och glädja mig i min frälsnings Gud.

¹⁹Herren Gud är min styrka.
    Han gör mina fötter som hjortens
        och låter mig gå fram
            över mina höjder. Hab.3:17-19

Profeten Habackuk namn betyder ”omfamning eller trädgårdsväxt” på hebreiska. Han var profet i Juda 640-609 f. Kr. Han går i dialog med Gud och undrar över Guds rättvisa. Han får en uppenbarelse över att Guds dom ska komma genom Babels ogudaktiga kaldéer.

Verserna ovan blir en sorts sammanfattning, där han börjar se livets viktigaste uppenbarelse. Han säger: ”Herren Gud är min styrka.” Samtidigt gör han ett krasst konstaterande över att allt det materiella har gått helt på tok! Det blir inga fikon, inga vinklasar och ingen olivolja. Även fåren är borta och stallet är tomt på all boskap.

Mitt i denna bedrövelse utropar han: ”Herren Gud är min styrka.” Det är lätt att vi uppfattar det som någon sorts självtröst i hopplösheten. Han säger även: ” Han gör mina fötter som hjortens och låter mig gå fram över mina höjder.”

Innan dessa ord utbrister han: ” Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i min frälsnings Gud.”

Trots allt som hänt, har Habackuk sin grundtrygghet i Herren. Det verkar som om omständigheterna inte påverkar honom, utan han har all sin glädje i Herren.

På modernt språk skulle vi kunna kalla hans situation som en total konkurs eller bankrutt. Rent materiellt är han totalt utblottad. Genom tryggheten i tilliten till Herren vågar han tala ut inför Herren utan fruktan.

Vi ska ta och läsa några olika ställen i boken och försöka sätta in dem i ett perspektiv för vår egen tid. Här finns mycket att lära och förstå av Herrens vishet.

Habackuk är profet, Herrens profet och utvald av Herren. Profetens uppgift är att höra från Herren och förmedla detta till folket. Profetens ord var inte alltid uppskattade av folket. Oftast brydde sig inte profeten om folkets ohörsamhet. Hans uppdrag innebar endast att varna och berätta Herrens ord. Han hade gjort sitt, nu var det folkets egna val som gällde.

Finns det starka profetröster i Sverige idag? Både ja och nej. Problemet är att vi har svårt att ta profetrösterna i på allvar! Tankarna kretsar kring följande:

· Har han något att säga? Han kommer inte från oss!

· Är det inte han som springer runt i alla församlingarna i stan?

· Har du sett hans kläder?

Frågorna är säkert ännu fler, men grunden är trots allt, tvivel, otro, misstro, jämförelse och ohörsamhet. Förhållandet är precis det samma som i Israel på profeternas tid. För hur ofta hamna de inte i brunnen för att bli tystade?

Jag ska stå på min vaktpost

        och ställa mig i tornet.
    Jag vill spana för att se
        vad han ska tala till mig,
    vilket svar jag ska få
        på min klagan. Hab.2:1

Profeten Habackuk ville befinna sig på rätt plats, vid rätt tillfälle och alltid vara beredd på att höra från Herren. Hans val att alltid vara disponibel, är för honom att bekänna sin trohet, tillit och trofasthet till Herren. Hans uppdrag är bara att höra Herrens röst.

Tillbaka till texten vi började med!

När jag läser om texten smittas jag av den tillit Habackuk har inför Herren. Det finns en så stark förtrolighet och trygghet. Han säger vidare en sak som är grunden i kristen tro. Låt oss läsa!

Se, hans själ är uppblåst
        och oärlig i honom.
    Men den rättfärdige ska leva
        genom sin tro. Hab.2:4

Dessa fantastiska ord som vi återkommer till ofta. ”Men den rättfärdige ska leva genom sin tro.” Jag uppfattar att vi ofta använder versen, men tyvärr inser vi kanske inte vad den betyder. Hur kan jag säga så? Jo, jag har missförstått den många gånger!

Men varför säger jag då att andra gjort som jag? Idag när jag äntligen har fått nåden att förstå versen, kan jag dra mig till minnes hur alltför många bara ”rycker versen ur sitt sammanhang.”

Låt oss gå igenom versen och kolla vad som egentligen står i den. Först och främst finns ordet genom vilket vi ofta bortser ifrån. Hur då? Vi har en benägenhet att bara läsa versen utan att se vad det står!

Låt mig få göra en parafrasering av versen och montera om den lite.

”Genom sin tro (det vill säga trohet, tillit och trofasthet till Herren) ska den rättfärdige ( den som är tillgänglig för ständig påverkan av Herren) leva. Det handlar överhuvudtaget inte om mig och mina gärningar eller min uppblåsta tro, utan mitt beroende av Herren.

57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. Joh.6:57

9 Jag är porten. Den som går in genom mig ska bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd. Joh.10:9-10

5 Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" 6Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far. Nu känner ni honom och har sett honom." Joh.14:5-7

Här är tre olika bibelställen med samma budskap och nyckelordet är genom. Det är bara genom Fadern som vi kan få möjligheten att leva i Kristus. Allt annat är helt meningslös och utan kraft.

Detta är Habackuk mycket medveten om och lever följaktligen efter sin bekännelse utifrån rättfärdighet av tro. Därför kan han fästa blicken på eländet och trots detta veta att det finns en utväg. Han ser inte med mänskliga ögon utan de ögon Herren har utrustat honom med, Herrens helt unika glasögon som ser det vi inte alltid ser.

Det finns även en stor välsignad vila i att läsa Habackuk. I texten kan vi förnimma Herrens närvaro och kärlek. Habackuk blir inte rädd utan inväntar nästa tilltal från Herren.

Jag har varit en mycket rädd liten man, präglad av fruktan och oro. Fråga Monica! När jag fick uppleva vetekornets lag och döden där i jorden, förändrades allt till det bättre. Jag kan ta till mig Jesus underbara ord på ett annat sätt!

( Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." Matt 28:20

Här hade jag ett problem! Tidens slut! Det lätt mycket obehagligt och att allt skulle sluta en dag. Men tack och lov att den känslan har lämnat mig.

Det var en lite parantes men ack så viktig.

Nu tillbaka till Habackuk igen och hans ord som inte bara är till Juda utan även till oss!)

Habackuk nämner tre olika träd, som är starka symboler för Israel. Fikonträdet, vinstocken och olivträdet. Det finns fyra till men vi kan ta det vid ett annat tillfälle. Habackuk prioriterar dessa tre. Fikonträdet berättar om maten, vinstocken om alla festligheter och olivträdet som ger olja till att smörja kungar, profeter och präster med.

Jag tror att allt pekar mot Uppenbarelseboken!

¹⁸ Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva^[^d^] att smörja dina ögon med så att du kan se.

¹⁹Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! ²⁰Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.

²¹Den som segrar ska jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Far på hans tron. ²²Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!

Herren har allt i sin hand och han vill bara att vi ska inse detta. Han tillåter oss att gå iväg på många omvägar men Hans tålmodighet är större än vår vilsenhet. Jesus uppmuntrar oss att ivrig vända om från att bara se på fikonen, vindruvorna och oliverna. Allt detta har inget värde på slutet, utan det som har något värde är hur vi har det med Herren.

¹²Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus. ¹³Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför ¹⁴och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. Fil.3:12-14

Vi är korsfästa med Kristus, vi har i dopet uppstått med honom. Vi är i himlen tillsammans med honom. Det är vår kropp, anden och själ som är kvar här nere. Låt oss då göra som Habackuk!

Jag ska stå på min vaktpost

        och ställa mig i tornet.
    Jag vill spana för att se
        vad han ska tala till mig,
    vilket svar jag ska få
        på min klagan. Hab.2:1

lördag 18 september 2021

Frid med Gud

När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. ²⁽^B⁾ Genom honom har vi också tillträde^[^a^] till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss^[^b^] i hoppet om Guds härlighet. ³⁽^C⁾ Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, ⁴⁽^D⁾ tålamodet fasthet och fastheten hopp. ⁵⁽^E⁾ Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss. Rom.5:1-5

Tänk, vi har möjlighet att få frid med Gud! Den frid som bara Gud kan ge! Då kan vi gå vidare i livet och ge friden vidare, förvandlade.

Jag minns när jag var nyfrälst, att det var många frågor och tankar som vandrade runt i mitt inre. Men det som var verkligt stort för mig var att Gud kunde, ville och skulle ge mig hans sorts frid. Det underbara var att det inte bara gällde en viss stund utan för alltid. Periodvis uppfattade och upplevde jag verkligen Guds stora frid i mitt hjärta. Men sedan dök problem upp och friden försvann.

Jag tror inte att jag är ensam om denna erfarenhet, utan vi är många som har gjort samma erfarenhet. Livet blev som en berg och dalbana, friden kom och gick. Idag tror jag att det kanske ett svar på varför det blev så här, med berg och dalbanan.

Om du gör en sökning på ordet ”känslor” får du inte en enda träff. I Bibeln talas inte mycket om just ”känslor” och dess olika yttringar. Däremot får du träffar på ordet ”medkänsla.”

Jag kan säga att mycket av mitt tidigare kristna liv byggde på ”känslan eller känslor.” Om jag tänker tillbaka så fanns det mycket undervisning då och den beskrev ofta att vi skulle känna oss fram. Kände man efter noga så skulle man ”känna” Guds närvaro. Det verkade som om livet var ett enda känslospröt som man ständigt skulle känna sig fram med. Jag kan konstatera att detta blev en mycket osäker och en tvivelsfull vandring utan någon som helst trygghet.

Söker jag på ordet ”trygg” får jag plötsligt över 100 träffar. Bibelorden som handlar om att vara trygg, visar på allt annat än ”känsla och känslor!”

¹⁸⁽^K⁾ Så skulle vi, genom två orubbliga uttalanden^[^d^], där Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss. ¹⁹Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget^[^e^]. ²⁰⁽^L⁾ Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek. Hebr.6:18-20

I de sammanhang som jag befann mig i fanns väldigt tydliga lärosatser. I vår församling tror vi så här och vill du uppleva Guds väg för dig så ta del av våra lärosatser. Detta innebar att man skulle veta vad man trodde på – en lära! Idag kan jag säga att detta är absolut ingen väg för att få frid med Gud.

Jesus är ingen lära, ej heller en religion. Jesus är en person! Det Jesus vill är att, vi har en relation med Honom och med varandra – målet är att veta vem du/jag tror på! Skillnader är som natt och dag.

³⁽^B⁾ Hans gudomliga makt har skänkt oss allt vi behöver för liv och gudsfruktan genom kunskapen om honom som har kallat oss med sin härlighet och godhet^[^a^]. ⁴⁽^C⁾ Genom dessa har han gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni genom dem ska få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. 2Petr.1:3-4

Dessa verser har ett mycket kraftfullt budskap till oss. Det finns anledning att ofta stanna till vid dessa verser och se tryggheten, friden och glädjen i Kristus. Här finns ingen plats för falska känslor eller osäkerhet över vem Jesus är.

Paulus säger följande till oss:

¹²⁽^K⁾ Det är därför jag får lida allt detta. Men jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att han har makt att fram till den dagen^[^e^] bevara det som anförtrotts mig. ¹³⁽^L⁾ Som mönster för en sund förkunnelse ska du ha de ord som du har hört av mig, i tro och kärlek i Kristus Jesus. ¹⁴⁽^M⁾ Bevara det goda som anförtrotts dig genom den helige Ande som bor i oss. 2Tim.1:12-14

Jag tror att vi i denna gulmarkerade text får en fingervisning om vad Guds frid innebär och hur vi får del av den. Hur jag än tänker över denna text, så står det klart att det finns några vägledande faktorer för att grundlägga Guds frid i våra hjärtan. Låt oss spalta upp det:

· Vi behöver veta vem vi tror på; Jesus Kristus.

· Gud är en god Gud, Han är vår Far och vi är Hans barn.

· Den Helige Ande bor i oss och ständigt manar gott.

· Allt ovan har inget med prestation eller 7 stegs program att göra.

· Vår Far, Jesus Kristus, den Helige Ande älskar oss genom försoningen och har gett oss nåd.

När du/jag inser detta hamnar vi ett hav av frid och det finns inget i denna värld som kan jämföras med detta tillstånd. Jag är villig att erkänna att fridens närvaro kan skifta i styrka, men det beror inte på Gud utan på oss.

⁶⁽^F⁾ Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. ⁷⁽^G⁾ Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

⁸⁽^H⁾ För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. ⁹⁽^I⁾ Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er. Fil.4:6-9

Hur ofta har vi inte hört eller läst denna text. Vi har nog även hört många predikningar över denna text också, men den har inte fått insteg i oss till bevarad frid. Vad det beror på vet jag inte. Jag ska vara personlig en stund och dela följande:

För mig blev det förändring genom ordet ”tacksamhet!” Jag tror att ordet tacksamhet är ett ord som vi delar, predikar och undervisar om alldeles för lite! Kan man undervisa någon till tacksamhet? Nej, det tror jag inte, däremot kan vi visa på vad Jesus gjort för oss och ur detta växer tacksamheten stillsamt i våra hjärtan.

Jag kan uttrycka det så här: ” Tacksamhet är inget som man bara kan hämta, utan den kommer från bönens gemenskap med Gud!” När jag är i bön, tillbedjan och lovsång och ger den till Gud föds glädjen över att vara ett av Hans barn. Himmelens och jordens skapare kan jag kalla min Far som lever i det eviga ljuset. När jag inser att Jesus gjort tillträdet möjlig till Guds famn fylls mitt hjärta av stor tacksamhet. Jag behöver inte prestera något, utan bara umgås och vara i Hans närvaro.

Jag minns mycket tydligt hur jag fick uppleva detta första gången för tre år sedan, under äppelträdet, i trädgården. Det var inte något som jag förstod med förståndet, utan det var något djup djupt inom mig. Det hade landat i mitt hjärta eller min ande. Jag glömmer aldrig hur det alldeles som ”rörde sig i magen!”

¹⁵⁽^O⁾ Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid ni är kallade till i en och samma kropp. Och var tacksamma. ¹⁶⁽^P⁾ Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan.^[^e^] ¹⁷⁽^Q⁾ Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom. Kol.3:15-17

Ibland kan det vara svårt att förstå vad Paulus skriver i sina brev till de olika församlingarna och till oss enskilt. Här är ett stort undantag, här står allt i klartext och det är mycket svårt att missuppfatta eller inte se hela sammanhanget vad gäller Guds frid.

Guds frid är inget som finns i förståndet, utan Guds frid är placerat i våra hjärtan. Guds frid är även kopplat till vår tacksamhet, även det i våra hjärtan! Förståndet har problem med att förstå Guds frid och det beror på att där finns ”jämförelsens dilemma!”

Förståndet resonerar och det kan vara en fördel vid många tillfällen, men när det gäller Guds frid kan det bli problematiskt. Frågorna och påståendena hopar sig i förståndet och utifrån den mänskliga aspekten: ”Hur ska jag ha frid och vara tacksam när jag inte har något jobb!” Det är väl en befogad och naturlig fråga. Men det finns en skillnad, och det är att frid och tacksamhet har inget med mina omständigheter att göra.

Vi lyssnar på Paulus igen:

⁷⁽^E⁾ Och för att jag inte ska förhäva mig efter dessa väldiga uppenbarelser har jag fått en tagg i köttet^[^b^], en ängel från Satan som ska slå mig så att jag inte förhäver mig. ⁸⁽^F⁾ Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, ⁹⁽^G⁾ men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet." 2Kor.12:7-9

Förståndet vill att vi ska tolka allt efter det aktuella skeendet. Paulus hade säkert det på samma sätt. Det som förändrade honom i detta var att Gud hälsade honom att min nåd är nog för dig och att min kraft, Guds kraft, fullkomnas i svaghet, Paulus situation.

Guds frid och vår tacksamhet är inte kopplad till någon form av prestation, den är baserad av Guds nåd. Vi kan inte åberopa ”våra rättigheter” för i Guds rike finns bara nåd och det är för vår överlevnad att vi sätter riktmärket där. I Guds rike finns den fullkomliga segern, för där regerar Jesus Kristus. Där finns inget mörker, utan där finns det eviga ljuset och där finns Guds frid.

Låt oss komma överens om att det inte är staplade gärningar som skapar frid med Gud, utan det är relationen med Honom i Hans Sons namn. Där finns den frid som övergår allt förstånd!

Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. ²⁽^B⁾ Livets Andes lag har i Kristus Jesus^[^a^] gjort mig fri från syndens och dödens lag. ³⁽^C⁾ Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden. ⁴⁽^D⁾ Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. Rom.8:1-4

lördag 4 september 2021

Låt Guds tala in i ditt hjärta

Psaltaren 19

Uppenbarelsen i Ordet

⁽^C⁾ Herrens undervisning är fullkomlig,
        den ger nytt liv åt själen.
    Herrens vittnesbörd är sant,
        det ger vishet åt enkla människor.
⁹⁽^D ⁾ Herrens befallningar är rätta,
        de ger glädje åt hjärtat.
    Herrens bud är klart,
        det ger ljus åt ögonen.
¹⁰Herrens vördnad är ren,
        den består för evigt.
    Herrens domar är sanna,
        de är alla rättfärdiga.

¹¹⁽^E⁾ De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.
¹²⁽^F⁾ Genom dem blir din tjänare varnad.
    Den som följer dem får stor lön.

¹³⁽^G⁾ Vem märker hur ofta han felar?
    Förlåt mig mina hemliga brister.
¹⁴⁽^H⁾ Bevara också din tjänare
        från de fräcka,
    låt dem inte få makt över mig,
        så blir jag fullkomlig
            och fri från svår synd. Ps.19:8-14

Psalm 19 i Psaltaren, en psalm jag läst flera gånger, men först idag har jag ”upptäckt den.” Rättare sagt; ”den helige Ande uppenbarade den för mig när jag var färdig att ta emot den.”

Är det rätt och riktigt att uttrycka sig så? Jag har frimodighet att säga ja till mitt eget påstående! Det finns ingen anledning att ”linda i det i religiösa termer.” Jag kan från mitt hjärta säga, att verserna blev en uppenbarelse för mig.

Men, rent intellektuellt sett skulle det kunna vara fullt möjligt att förklara? Tankemässigt kan man förklara både det ena och det andra, skillnaden är att det skapar inget liv!

⁽^A⁾ Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. ²Han kom till Jesus en natt och sade: "Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom."

³Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." ⁴Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?" ⁵Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. ⁶Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. ⁷Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. ⁸Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden." Joh.3:1-7

Här är svaret på mitt resonemang! Nikodemus representerar den tankemässiga religiositeten som bara omfattar världens och huvudets väg. Den ska förespegla en andlig verklighet. Här finns det bara en massa ord, helt utan liv.

Jesus vill visa Nikodemus en helt annan väg, genom att beskriva den andliga pånyttfödelsen: ”Att lämna det gamla livet och ta emot det nya livet och få del av Guds Ande.”

¹⁶⁽^M⁾ Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, ¹⁷⁽^N⁾så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning. 2Tim.3:16-17

Paulus förtydligar begreppet om den andliga pånyttfödelsen.

Åter till upplevelsen av Psalm 19 och framförallt uppenbarelsen av den samma. Vers 1 till 7 beskriver skapelsen på ett underbart sätt. Jag riktigt rycks med och dansar ut på de gröna ängarna, färdas på vattnet och ser upp mot himmelens under.

Vers 8-14 blir en ”påfyllning” av skapelsens under. Här hittar vi sju punkter till förståelsen av Guds ord och innebörden av det kristna livet. Följ med och låt mig visa på dessa punkter.

Punkt nr 1

” Herrens undervisning är fullkomlig,
den ger nytt liv åt själen.

(Svenska Folkbibeln har översatt ”lagen eller Torah” med undervisning, vilket är den korrekta översättningen från den hebreiska texten.)

Herrens undervisning är till för att vi ska få ett nytt liv, ny inriktning och ny förståelse. Den helige Ande vill visa och tala till oss genom Ordet för här finns fullkomlighet och alltings förklaring. Lever vi i detta finns det mindre risk att vi hamnar fel i vår vandring med Jesus. Det blir svårare för villoläror att få fäste i oss.

Punkt nr 2

” Herrens vittnesbörd är sant,
det ger vishet åt enkla människor.”

Sanningen finns i Herrens vittnesbörd och det ger oss en vishet. Detta är evangelium för oss enkla människor. I visheten finns den stora möjligheten till eftertankens välsignelse. Det betyder att om vi lyssnar till den helige Ande har vi möjlighet att ge svar i kärlek till alla människor. Det finns ingen plats för att döma i visheten som kommer från Herren.

Punkt nr 3

”Herrens befallningar är rätta,
de ger glädje åt hjärtat.”

Att känna glädjen i hjärtat gör att man ”lyfts upp ifrån omständigheterna” och detta infinner sig när vi hör och gör det Herren säger till oss att göra. Allting blir mycket enklare och till och med ”självklart” i positiv bemärkelse.

Punkt nr 4

” Herrens bud är klart,
det ger ljus åt ögonen.”

Jag är som många andra beroende av glasögon. Har jag inte glasögonen på mig blir det mesta bara sudd. På samma sätt är det med Herrens bud. När vi ser dem klart ger det ljus genom ögonen. Givetvis räcker det inte att bara se dessa, utan glädjen att göra det de säger. Herren skapar ingen börda utan han lyfter av dem genom lydnaden.

Punkt nr 5

” Herrens vördnad är ren,
den består för evigt.”

(Svenska Folkbibeln översätter ”fruktan” med vördnad som är korrekt enligt hebreiskan)

Ordet ”vördnad” ger en helt annan innebörd än ordet ”fruktan” som har missbrukats i många kyrkliga sammanhang. Hur? Det har predikats på ett sätt som skapat rädsla för Gud. Den typen av budskap är inte sanningen! Guds stora längtan är att vi ska förstå att vi är hans älskade barn.

Punkt nr 6

” Herrens domar är sanna,
de är alla rättfärdiga.

¹¹⁽^E⁾ De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.”

Allt Herren gör och säger är rent och rättfärdigt. Därför kan David uttrycka och beskriva det så vackert. Han har själv upplevt hur det blev när han handlade i orättfärdighet. Han fick sin dom och blev upprättad och kunde utifrån detta fortsätta sin vandring med Herren. Allt var förlåtet! David säger: ” att det var bättre än guld och sötare än den sötaste honung!”

Punkt nr 7

”⁽^F^)” Genom dem blir din tjänare varnad.
Den som följer dem får stor lön.”

Genom att leva i dessa punkter kan vi förvänta oss ”stor lön!” Här handlar det inte om ett tjockt lönebesked! Utan denna lön är förborgad för evigheten. För att detta ska fungera har vi fått den helige Ande som Hjälparen. Jag tänker på de stillsamma tilltalen som vi får som varning, uppmuntran och annan vägledning. När vi är i Kristus befinner vi oss i livets centrum, utifrån detta kan vi leva i sanningen och även se vägen!

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. ¹³⁽^L⁾ Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. Uppb.22:12-13

²⁴⁽^K⁾ Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. ²⁵Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. Apg.17:24-25

Den sista versen i Psalm 19 säger följande till oss:

⁽^I⁾ Låt min muns ord
och mitt hjärtas tankar behaga dig,
Herre, min klippa och återlösare. V15

tisdag 24 augusti 2021

Visionens brister

Bilden är tagen vid Degeberga /egen bild)

En märklig rubrik och en vacker bild. Jag börjar med att berätta om bilden. Jag minns när jag tog den. Vi hade varit och tittat på Ale stenar. Behållning av vandringen var att se alla som seglade runt i sina glidskärmar. De bars av vinden. Skickligheten att bemästra vindarna var spännande att se. Några behärskade vinden mer, andra hade uppenbara problem.

På väg ner mot Degeberga tog jag bilden. Där stod jag länge och njöt av utsikten. Himmel och hav möts i horisonten, som skapar en vacker förening. I horisonten finns inga mellanting, utan allt är himmel och hav. Färgerna bildar en fond och berättar om Guds skaparglädje!

⁽^A⁾ Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden,
    du som satt ditt majestät
        på himlen!
³⁽^B⁾ Av barns och spädbarns mun
    har du berett en makt^[^b^]
        för dina fienders skull,
    för att förgöra fiende och hämnare.^[^c^]

⁴⁽^C⁾ När jag ser din himmel,
        dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna
        som du har skapat –
⁵⁽^D⁾ vad är då en människa
        att du tänker på henne,
    en människoson
        att du tar hand om honom? Ps.8:2-5

Glidflygarna var beroende av vinden för att kunna flyga och manövrera. Utan vinden hade inte flygningen varit möjlig. Jag kunde förnimma en stor glädje bland glidflygarna, över att få uppleva den friheten.

¹³⁽^J⁾ Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. ¹⁴Hela lagen uppfylls i ett enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv.^[^c^] ¹⁵⁽^K⁾ Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte slukar varandra. Gal.5:13-15

Paulus skriver till galaterna och påminner dem om att de är kallade till frihet. Han är också noga med att berätta att friheten kan föra oss i fel riktning. För att friheten ska bestå, är den beroende av att vi är ledda av den helige Ande. Friheten är bland de dyrbaraste gåvor Gud vill ge oss.

Nu ska vi komma in på rubriken som kan verka kryptisk! Min fråga är: ”Kan frihet, mognad, självständighet och vision gå hand i hand?” Det är med bävan som jag svarar: ”Nej!”

Jag tror att visionsbeskrivningar kan vara ett stort hinder i församlingar/gemenskaper. Mitt svar bygger jag på att visionerna oftast är skrivna ur ett mänskligt perspektiv. Visionen blir en ständig längtan att nå fram till ett mål, och då begränsar vi Guds handlande med oss. Jag tror inte att Gud handlar i våra visioner, utan han vill att vi ska förstå hans väg för oss. Visioner skapar en situation av jämförelse och prestation detta ha en tendens att skapa fördömelse. Hindret ligger också i att det saknas en bekännelse. Skillnad på mänsklig vision och hjärtats bekännelse är stor.

⁹⁽^G⁾ Från den dag vi hörde det har vi därför inte upphört att be för er. Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja, med all andlig vishet och insikt. ¹⁰⁽^H⁾ Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt, genom att bära frukt i alla slags goda gärningar och växa i kunskapen om Gud. ¹¹⁽^I⁾ Då ska hans härlighets makt styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. ¹²⁽^J⁾ Med glädje ska ni då tacka Fadern, som har gjort er värdiga att få del i det arv som de heliga har i ljuset. Kol.1:9-12

Texten ovan är ingen vision, utan är baserad på Sanningen. Paulus vill att vi ska inse betydelsen av kunskapen om hans vilja, att vi ska få en andlig vishet och insikt och att vi ska bli fyllda av denna välsignelse. Vi kan alltså inte ta oss detta i oss själva. Vi är beroende av att den helige Ande ständigt korrigerar oss i rätt riktning i vår vardag.

Vi kan skriva en vision med 32 punkter, men är det så vi ska uppfylla lärjungaskapet? Jag blir mer och mer tveksam till detta. Som jag skrev tidigare kan detta leda till en inre jämförelse, som i sin tur skapar stor förvirring.

Vad är det då som bygger församlingens/gemenskapens liv och verksamhet? För mig är det bara bekännelsen som kan förena oss till att förmedla Guds kärlek. Den gemensamma bekännelsen har mycket större kraft än alla visionens punkter. Vad är då bekännelsen?

²²⁽^N⁾ Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. ²³⁽^O⁾ Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. ²⁴⁽^P⁾ Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. Hebr.10:22-24

⁽^F⁾ Nu ser vi en gåtfull spegelbild^[^c^],
    men då ska vi se
        ansikte mot ansikte.
    Nu förstår jag bara till en del,
        men då ska jag
            känna fullkomligt,
    så som jag själv blivit
        fullkomligt känd.
¹³⁽^G⁾ Så består nu tro, hopp och kärlek,
        dessa tre,
    och störst av dem är kärleken. 1Kor.13:12-13

Bekännelsen bygger på att det finns ett hopp. Detta hopp ska vi ge till alla människor. Hoppet skapar en längtan till att söka efter innebörden av livets mening. När vi har fått del av Guds kärlek dras vi in i en helt ny livssituation med mening och innehåll. Alla människor är mer eller mindre ”religiösa” men få har hittat fram till Jesus, av olika skäl. När vi som församling/gemenskap kan berätta i kärlek och sanning om att det finns hopp, då föds en längtan.

¹⁴Kristi kärlek driver oss^[^b^], för vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför har alla dött. ¹⁵⁽^K⁾ Och han dog för alla, för att de som lever inte längre ska leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.

¹⁶Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt^[^c^] sätt. Även om vi har känt Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte så längre. 2Kor.5:14-16

Här har vi mycket av det som skiljer ”visionen” från bekännelsen! Det blir lättare att upptäcka den sanna ”varudeklarationen” hos den bekännande gemenskapen! Här finns ett annat mål och det är att ge hopp till människor och berätta om Jesus. Visionen kan vara hur vacker och välskriven som helst, men den saknar hopp och allt bygger på prestation. Jag tror inte människor längtar efter de stora orden, utan efter människor som berättar om hoppet; Jesus Kristus.

Det finns så mycket ”flashighet” och stora scener med stora ord. Frågan är hur det ser ut bakom kulisserna? Är det liv, hopp, kärlek och sanning eller är det bara ett stort tomrum. Vi får nog av allt det flashiga i världens nöjesformer. Jag tror att människor längtar efter enkelheten. Det är förvisso sant att vi söker upplevelser. Men när de bleknat bort måste vi söka efter en ny. Till slut blir det en ond cirkel och ett tvång efter nya upplevelser

¹⁶⁽^K⁾ Men när någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort. ¹⁷⁽^L⁾ Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. ¹⁸⁽^M⁾ Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser^[^d^] Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden. 2Kor.3:16-18

Att leva i frihet och ta eget ansvar, blir ett starkt vittnesbörd och genom denna kamp synliggör vi hoppet. Det handlar hela tiden om trovärdighet. Människor vi möter och som vi pratar med ska uppleva oss som sanna. Våra ord ska stämma med vår person. Precis på samma sätt ska det vara med församlingen/gemenskapen. Mindre av visioner och mer av bekännelsen. Att vara helt beroende av Jesus är den starkaste bekännelse som vi kan avge till oss själva och vår omgivning. Det skapar trovärdighet och trygghet, även här finns en kamp som också skapar hopp.

En församling/gemenskap som säger sig veta allt, lever ett farligt och respektlöst liv. Den församling/gemenskap som lever i bekännelsen och längtar efter mer av Jesus behöver ingen vision.

⁵Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" ⁶⁽^C⁾ Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. ⁷Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far^[^c^]. Nu känner ni honom och har sett honom." Joh.14:5-7

Med verserna ovan ständigt framför sitt hjärtas ögon blir alla stora ord och visioner helt onödiga. Risken finns att visionen blir det bärande i församlingen/gemenskapen och de består av mänskliga ord. Det ord som bär är Guds ord till oss genom Hans Ande.

Följ mig, säger Jesus!

lördag 31 juli 2021

När vi sagt ja, blir vi samtidigt utrustade

När vi säger vårt ja blir vi samtidigt utrustade

”Hur ska detta fungera” är en tanke som vi ofta brottas med. Det gäller oss alla, nykristna eller kristen sedan många år tillbaka! Vi ställs hela tiden i olika valsituationer och periodvis kan det bli hur rörigt som helst. Hur det än är eller hur det än ser ut så har vi tydliga löften i Guds ord om att inte bekymra oss. Trots detta med löftena hamnar vi i tvivlets återvändsgränd!

Där i denna återvändsgränd finns det perfekta tillfället att göra helt om. Jag påstår att omvändelsen är ett resultat av återvändsgrändens barska uttryck. Här är det bara jag som kan göra det rätta valet och det finns bara två att välja på! Försöka klättra över muren eller göra helt om. Försöket med att klättra över muren är dömt att misslyckas!

Varje gång vi hamnar i återvändsgränden är det något Gud vill att vi ska korrigera i våra liv. Jag tror att det är den enda möjligheten att få stopp på oss och att vi kommer in i lyssnandets välsignelse. Allting går alldeles för fort idag och det finns för lite plats till eftertanke.

Därför har jag tagit fram några bibelställen som kan vara som en ”ögonöppnare!”

Först en liten grundläggande återblick! Gud vill att alla människor ska bli frälsta.

Först av allt uppmanar jag till bön, åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, ²⁽^B⁾ för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på alla sätt gudfruktigt och värdigt. ³⁽^C⁾ Detta är gott och rätt inför Gud, vår Frälsare, ⁴⁽^D⁾ som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen. 1Tim.2:1-4

Gud kallar oss till sig på olika sätt och vi har hela tiden möjligheten att säga ja eller nej!

¹⁹⁽^Q⁾ Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! ²⁰⁽^R⁾ Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. Uppb.3:19-20

Jesus knackar och knackar på vår dörr och vill att vi ska öppna och släppa in honom. Han vill ha gemenskap med oss och dela måltid med oss. Tyvärr är vi inte alltid hemma, men Jesus fortsätter att knacka på vårt hjärtas dörr!

Till slut öppnar vi och livet börjar!

⁸Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar. ⁹⁽^G⁾ För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren^[^c^] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. ¹⁰Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. ¹¹⁽^H⁾ Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.^[^d^] ¹²⁽^I⁾ Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. ¹³⁽^J⁾ Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Rom.10:8-13

Det står alltså helt klart att Gud vill att vi ska bli frälsta och lära känna Honom och att vi ska vara hans barn. Allt detta vet vi, men hamnar ändå i återvändsgränder, svåra val och andra störande moment.

En märklig känsla av övergivenhet infinner sig som skapar tvivel, otro och missmod. Men handen på hjärtat, vem har skapat förutsättningar för detta? Den onde ropar vi alla i kör! Nej och åter nej! Situationen har vi själva sett till att hamna i genom att lyssna på ”fel information!” Vi har inte bara lyssnat utan ”tillåtit” informationen att landa i oss. Lögnen!

Har då Gud övergett oss? Nej och åter nej! När Gud kallade på oss genom Jesus Kristus lovade han att vara med oss alla våra dagar. Har han kallat oss, kommer han också att ”utrusta oss.”

Lukas skriver så här:

⁴⁵Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. ⁴⁶Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, ⁴⁷⁽^P⁾ och att omvändelse och syndernas förlåtelse^[ⁱ^] ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. ⁴⁸⁽^Q⁾ Ni är vittnen om detta. ⁴⁹⁽^R⁾ Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden." Luk.24:45-49

Jesus öppnade deras sinnen så de förstod Skrifterna. Lukas skriver också att Jesus ger oss ett löfte till. Jesus ska sända vad hans Far har lovat! Han syftar här på den helige Ande. Här har vi två konkreta exempel på att vi ska bli utrustade till att vandra med Jesus. Detta innefattar att förstå Guds ord och att bli döpa i den helige Ande.

Petrus skriver:

De verserna behöver inte gulmarkeras. De talar också om att, när vi är kallade kommer vi att bli rustade. När vi läser detta skapas en gemenskap och en trygghet som övergår vårt förstånd. Läs noga och känn strömmar av Guds härliga omsorg om oss.

Hebreerbrevets författare skriver på samma ämne:

¹⁰⁽^H⁾ Nej, detta är det förbund
        som jag efter denna tid
    ska sluta med Israels hus,
        säger Herren:
    Jag ska lägga mina lagar i deras sinne
        och skriva dem i deras hjärtan.
    Jag ska vara deras Gud,
        och de ska vara mitt folk Hebr.8:10.

Gud säger till oss återigen att Han ska ha ett nytt förbund med oss som enskilda och församling. Guds ord, Jesus ska läggas i våra sinnen. Ordet, Jesus, ska också vara skrivit och fast i våra hjärtan genom den helige Ande. Det finns alltid en förberedelse i Guds rike för oss. Genom bön och närvaro i Guds rike förs vi in i Guds förberedda gärningar. Det handlar inte om vad jag kan göra för Gud och hans rike. I Kristus finns hela vår ”utrustning,” därför har han kallat oss att i Honom ta stegen tillsammans.

Efesier brevet säger detta till oss genom Paulus:

⁷⁽^F⁾ I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd ⁸⁽^G⁾ som han lät flöda över oss med all vishet och insikt. ⁹⁽^H⁾ Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet enligt det beslut han har fattat i Kristus,^[^b^] ¹⁰⁽^I⁾ den plan som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus. Ef.1:7-10

Vi är friköpta, förlåtna och vi har fått all vishet och insikt, tack vare Jesu blod på korset. Vi har även fått del av hans viljas hemligheter som sammanfattades i Jesus Kristus. Man kan påstå att den onde blev totalt lurad, genom den planen Gud hade för världen. Nämligen att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus. När Jesus blir en verklighet för oss och vi får ”bo” i Honom, har vi den bästa utrustning vi kan ha.

Matteus skriver så här:

³¹Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? ³²Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. ³³⁽^L⁾ Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. ³⁴Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Matt.6:31-34

Underbara ord från Jesus till oss alla. Jesus sammanfattar allt i dessa verser. Har han sänt ut oss, så kommer han även att utrusta oss med allt vi behöver för att genomföra uppdraget vi fått av honom.

Jag har skrivit mycket angående prestation och dess förbannelse! Vi behöver se att detta med prestation inte har något med Guds rike att göra. Prestations tanken kommer från mörkret när den onde viskar till oss: ”Du duger inte, se så dåligt det går för dej!” Den rösten ska vi inte lyssna till, den för oss bara tillbaka till själviskhetens träsk, där vi söker bekräftelse och beröm! Bort det!

Men hur det än är så hamnar vi i misslyckanden i vår vandring med Jesus. Det är då vi upptäcker nåden och dess betydelse. Tänk bara på ”starke Petrus” och hans misslyckande, men se Jesus kärlek, nåd och sanning i hur han blir upprättad. Varför ska vi då bekymra oss om det blir fel?

Märk väl att om vi skadar en människa ska vi omedelbar be om förlåtelse och till upprättelse.

Paulus skriver i Romarbrevet:

Detta är inte bara ”vackra ord” det är sanningen och det vill Jesus att det blir för oss också.

”Sanningen ska göra er fria….”