Johannes såg och han trodde

 

Johannes såg och han trodde

Tankar kring Johannes Jesu apostel

 

 

Helsingborg 14 februari 2022

⁸ Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde. ⁹ Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. ¹⁰ Därefter gick lärjungarna hem igen. Joh.20:8–10

Att Johannes skriver så om sig själv tar inte bort trovärdigheten, den snarare förstärker vittnesbördet (berättelsen). Det är denna stund i den tomma graven som Johannes blir den Johannes som Jesus visste skulle träda fram.

Jesus hade en alldeles speciell relation till Johannes och den relationen genomsyrar allt som Johannes skriver i sitt evangelium, sina tre brev och i Uppenbarelseboken. Tittar man närmare på det som Johannes berättar upptäcker vi att det finns ett tydligt band, och det börjar med att han är den förste att inse och bejaka Jesu uppståndelse.

Uppenbarelseboken är finalen på en livslång vandring i just uppenbarelse i närheten av Jesus Kristus. Johannes är ensam kvar av alla apostlarna och han är den ende av dessa som dör en naturlig död. Alla de andra blev avrättade.

Anledningen till att han levde så länge finns det många spekulationer kring och de ska jag inte fördjupa mig i utan vi ska se närmare på några saker. Jag tror att hela Uppenbarelseboken är viktig för oss kristna att läsa med den helige Andes hjälp.

Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han sände sin ängel och gjorde det känt för sin tjänare Johannes, ^2 (B) som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd^[a], allt vad han själv har sett. ^3 (C) Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära. Upp.1:1–3

I tredje versen står det …för tiden är nära, vilken betyder att det som är nu, kommer att förändras. Därför vill Jesus att vi är förberedda och är noga med att ”läsa de olika tecken som sker i vår värld!” Men jag vill lägga in en varning, och det handlar om alla konspirationsteorier som har förekommit och alltid kommer att finnas i olika flöden.

De flesta teologer och bibelforskare är överens om att Johannes blev ca 95 år och det var i slutet av sitt liv han fick besöket av ängeln som förde honom in i denna uppenbarelse. Han får åter träffa Jesus och får se den Jesus som ska komma tillbaka för att döma levande och döda.

Ibland funderar jag på följande:

·       Blev Johannes så här gammal för att ta emot rapporten över ”hälsotillståndet” i församlingarna.

·       Blev rapporten om de sju församlingarna en sorts ”varning”

·       Blev Johannes ”bevarad” extra länge för att som sitt sista uppdrag varna att det började gå ”utför” i församlingarna.

Det är bara mina egna tankar.

Faktum kvarstår att genomgången av de sju församlingarna inte bara gällde de då aktuella församlingarna, utan är lika mycket skrivna till vår tids församlingar. Vi närmar oss beskrivningarna på många olika sätt. Här kommer några exempel på aktuella tankar:

·       Vi är verkligen inte som någon av dessa församlingar

·       Vi har mer information idag och vi följer tidsandan

·       Gud gör något nytt i varje tid

·       Vi har inte Uppenbarelseboken som första information

Listan skulle kunna göras betydligt längre, tyvärr.

Men varför kom detta just till Johannes? Svaret finns nog i Johannes 17 och Jesu översteprästliga förbön. Här finns en direkt koppling över hur Jesus ber för sig själv, för apostlarna och för oss alla kristna (församlingen)

^24 (S) Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse. ^25 (T) Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig. Men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. ^26 (U) Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem." Joh.17:24-26

Mycket av detta som Johannes skriver har gått förlorat i de 7 nämnda och beskrivna församlingarna i Uppenbarelseboken kap 2-3. Kärleken hade svalnat och annat hade tagit dess plats.

Det finns alltså en sorts logik i att Johannes var den som fick ta emot denna stora uppenbarelse och han fick även ansvaret att förmedla det vidare till de berörda församlingarna.

Det finns hur mycket som helst skrivet om dessa 7 församlingar, så det lämnar jag utan kommentarer.

Vi ska i stället se närmare på Johannes och hans roll som apostel och vad det har för betydelse för oss idag.

Jag måste bekänna att jag mycket gärna läser det som Johannes skrivit, och det har olika orsaker:

·       Språket Johannes använder är som balsam

·       Har skriver och berättar annorlunda än de synoptiska evangelierna

·       Relationen med Jesus träder fram och lockar till efterföljelse

Det jag vill  också poängtera är att all text i Skriften är lika viktig, men att det inte är fel att ha ett ”favoritevangelium.” Ibland behöver man en viss text i en viss tidpunkt i livet och för egen del hamnar jag då i Johannes evangeliet.

³⁵ Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. ³⁶ När han såg Jesus komma gående, sade han: "Se Guds Lamm!" ³⁷ De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. Joh.1:35-37

Detta är en situation som visar på Johannes Döparens stora hjärta. Han låter två av sina lärjungar lämna honom för att följa Jesus i stället. En av lärjungarna är Andreas, Simon Petrus bror, men vem är den andre lärjungen. För mig framstår det tydligt att det är Johannes, lärjungen Jesus älskade.

Återigen är Johannes bland de två första att följa Jesus. Vi börjar urskilja ett mönster vad det gäller Johannes.

 I begynnelsen var Ordet^[a], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Han var i begynnelsen hos Gud. ^3 (A) Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. ^4 (B) I honom var liv, och livet var människornas ljus. ^5 (C) Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit^[b] det. Joh.1:1-5

Texten ovan är något utöver det vanliga. Johannes beskriver Jesus som Ordet, vilket ingen annan av evangelieförfattarna uttrycker på samma sätt. Även här är Johannes först. Ur texten kan vi annan att Johannes är hemmastadd i Skrifterna. Låt oss se vad Jesaja skriver:

Liksom regnet och snön
        faller från himlen
    och inte återvänder dit
        utan vattnar jorden
    så att den blir fruktbar och grönskar
        och ger säd till att så
            och bröd till att äta,^[b]
11 (I) så ska det vara med ordet
        som går ut från min mun.
    Det ska inte komma tillbaka
        till mig förgäves
    utan att ha gjort vad jag vill
        och utfört vad jag sänt det till. Jes.55:10-11

 

Det finns en samstämmighet i dessa två texter och Johannes väver ihop dem på ett mästerligt sätt till poesi som är gudomlig. Återigen visar Johannes på sin stora kärlek till sin mästare, Jesus Kristus. Kärleken flödar i texten och ger oss inspiration till att se vem Jesus är och vad han vill med våra liv.

^25 (H) Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var Klopas^[g] hustru, och Maria Magdalena. ²⁶ När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: "Kvinna, där är din son." ²⁷ Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden tog lärjungen hem henne till sig. Joh.19:25-27

Texten talar till oss om hur omsorg fungerar. Johannes kunde aldrig ersätta Jesus som Marias son, men han ville att Johannes skulle ta hand om Maria och Maria skulle ha omsorg om Johannes. Jesus valde Johannes. Det fina i situationen var att Maria var den som visste mest om Jesus, och det ville Jesus att Johannes skulle få del av. En mycket talande text om hur Jesus fungerar i sin kärlek.

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord^[a]. ^2 (B) Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. ^3 (C) Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. ^4 (D) Detta skriver vi för att vår glädje^[b] ska bli fullkomlig. 1Joh.1:1-4

Texten ovan är en sammanfattning som Johannes vill att vi ska förstå och leva efter. Det är hans ögonvittnesbeskrivning, Sanningen, och som stämmer med alla hans andra texter.

1Johannes brevet är samtidigt annorlunda, för har vi ett brev med ”varningar” och uppmuntran. Johannes ser att saker och ting börjar förändras. Det börjar komma vargar in i flocken som vill ställa till oreda. Johannes vill visa på att vi inte ska glömma vad vi fått och att vi inte ska sluta att bära det vidare.

²⁶ Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker förvilla er. ^27 (Z) Men smörjelsen som ni har fått av honom förblir i er, och ni behöver inte någon som undervisar er. Hans smörjelse undervisar er om allt, och den är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er. 1Joh.2:26-27

Jag tror att mycket av det som hände på förklaringsberget finns i den här texten. Upplevelsen blev en milstolpe i Johannes liv där Gud förklarade Jesus för de tre lärjungarna.

Det finns mycket mer att skriva om Johannes, men vi kan se det viktigaste och det är Jesu kärlek till Johannes och hur denna relation hela tiden blev starkare och starkare. Det är också en påminnelse för oss om betydelsen av att umgås ständigt med Jesus. Han är Vägen Sanningen och Livet och det förändras aldrig. Vandringen med Jesus förändrar oss och gör oss till nya människor. Vi kan förvandlas bara om vi tillåter den att ske. Vi behöver inte vara rädda för att hamna fel när vi vandrar med Jesus och lyssnar till Hans röst.

^37 (S) På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick!^[g] 38 Den som tror på mig, som Skriften säger^[h], ur hans innersta ska strömmar av levande vatten^[i] flyta fram." ^39 (T) Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Joh.7:37-39