Det stora börjar alltid i det lilla
Joh.6:1–15
Helsingborg
30 augusti 2021
Nyckelvers
9 (E) "Här är en
pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så
många?" v9
Svaret
10 Jesus sade: "Låt folket slå sig
ner." Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var
omkring fem tusen män. V10
Att läsa Bibeln, är för mig som ett enda stort äventyr. Nästan
varje gång, när jag läser uppenbaras något nytt. När detta händer, har jag den
fasta övertygelsen, om att den helige Ande har ”väckt något” som Han vill att
jag se och dela vidare.
Jag blir lika förundrad varje gång och tacksamheten till
Jesus blir ännu större. Tänk att Han i sin nåd uppenbarat detta för mig. Utifrån
detta kan jag konstatera att Jesus söker efter människor som lyssnar.
När jag läste Joh.6:1-15 fick jag en tacksamhets känsla i hela
min kropp och det bygger på Jesu sätt att även använda det lilla. Jesus såg
möjligheten i de fem bröden och de två fiskarna! Vi ska komma ihåg, att det
var 5000 män som skulle utspisas.
Om det bara fanns något att börja med, kunde Jesus se
möjligheten så att folket fick bröd och fisk. Av dessa små möjligheter blev det
12 korgar över, ingen hade blivit utan, alla var mätta. De 5000 männen hade
inte bara fått mat till sina hungrande kroppar, de hade även fått undervisning
från Mästaren, mat från himlen.
Vi har mycket att lära av Jesus och Hans sätt att bedöma
situationer som vi hamnar i dagligen. Ibland kan vi ta bort all glädje genom
att ”överplanera” så att när allt ska hända är vi helt utpumpade. Vi räknar
inte med Gud!
Planering är alltid bra, så missuppfatta mig inte! Jag vill
bara påminna om att alltid ha Jesus med i allt som vi gör. Det innebär att vi
inte är ensamma i vårt ansvar utan Han är ständigt där och påminner i
den helige Ande. Lyssna in vad Anden vill!
Vi kan lyfta över tankesättet till hur vi ser på våra
medmänniskor och våra kristna syskon. Hur ofta har vi inte ”bedömt” en människa
och skapat oss en bild av den personen. Med facit i hand har bilden förändrat?
Har den människan förändrats? Oftast är det vi som förändrats i bön, så vi kan
se vem han/hon är i Kristus.
Jag har varit i sammanhang där det var viktigt att knyta de
”rätta” kontakterna för egen del. Det fanns människor som gick runt med ”ett
pärlband av rätt människor!” Så gjorde aldrig Jesus! Han såg alla människor och
behandlade dem som sina älskade bröder/systrar.
Trots fel, brister och synd, kunde Jesus se vad de kunde
bli. Tänk bara på hans lärjungar. De hade inga imponerande CV eller
rekommendationer. Jesus ”förvandlade det lilla till något annorlunda!”
13 Än en gång gick Jesus längs sjön.
Allt folket kom till honom, och han undervisade dem. 14 När
han gick vidare såg han Levi[c], Alfeus son, sitta vid
tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" Då reste sig Levi och
följde honom. Mark.2:13-14
Levi var ingen populär person bland de sina. De avskydde
honom! Jesus såg något annat än alla de som fanns runt Levi. Jesus såg en
blivande apostel som skulle vara med och förändra världen. Jesus såg honom även
som författare till Matteus-evangeliet!
36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på
en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som
var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom
hon dit med en alabasterflaska med balsam 38 och
ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter
med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter
och smorde dem med sin balsam. 39 Farisén som hade
bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där varit en
profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon
är en synderska." Luk.7:36-39
Två helt olika sätt att se på människan. Farisén såg bara
kvinnan som en synderska, oren och ovärdig. Jesus såg henne som en kvinna som
ville ge sin kärlek till Honom. Kvinnan kunde lämna festen med hjärtat fullt av
glädje. Den lilla människan, den föraktade kvinnan hade fått nytt liv och hopp.
Vi måste vara angelägna om att få in Jesu sätt att tänka
över det ”lilla” och inte bara se det ”stora!” Kan vi inte komma in i det
tankesättet kommer våra liv att istället ”förminskas!”
Små församlingar drömmer om att bli den stora, kända
församlingen med de stora resurserna. Häri ligger en stor fara! Varför?
Tacksamheten över det man har kommer att gå förlorad. Det är klokare att
förvalta ”det lilla” in i Guds härlighet.
Ur denna härlighet kommer den ena pusselbiten efter den
andra att hamna på rätt plats. Gud kommer att sända människor på olika sätt
till dessa små gemenskaper, för Han vet att de kommer att växa i omsorg och
omtanke genom Hans ord.
Den gemensamma nämnaren genom hela Bibeln är hur Gud
använder det lilla. Jag skulle kunna göra en lång lista på händelser och
personer. En sådan person är Mose.
11 Men Mose sade till Gud: ”Vem är
jag, att jag skulle gå till farao och föra Israels barn ut ur Egypten?” 12 Han
svarade: ”Jag ska vara med dig. Och här är ditt tecken på att det är jag som
har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten, ska ni hålla gudstjänst på
detta berg.” 2Mos.3:11-12
Av alla människor i detta område väljer Gud ut Mose som
ledare till att föra Israels folk ut ur Egypten. Handen på hjärtat, hade du
valt Mose? Jag hade nog inte valt ut honom. I det lilla såg Gud det som var
Mose kallelse, att vara ledare. Mose kom att bli Israels stora ledare.
Ett annat exempel är David.
11 (E) Och han frågade
honom: ”Är det här alla pojkar du har?” Han svarade: ”Den yngste är kvar, men
han vaktar fåren[c].” Då sade Samuel till
Ishai: ”Sänd bud och hämta honom, för vi sätter oss inte förrän han kommer
hit.” 12 Ishai sände då bud och hämtade David.
[d] Han hade röda kinder[e] och vackra ögon och
såg bra ut. ”Gå fram och smörj honom”, sade Herren, ”för han är det.” 1Sam.16:11-12
David den minste av sina bröder blev smord till kung över
Israel. Han skulle också bli en av de största ledarna i Israel. Han lyckades
med det omöjliga att förena norr och sydlandet under sin regenttid.
Låt oss tänka på ett gammalt urverk, med mekaniska delar.
Alltid lika spännande att se rörelsen i dessa mästerverk i precision. Om vi
plockar ut det minsta kugghjulet kommer urverket genast att stanna. Det lilla
kugghjulet har en lika stor betydelse som det största.
26 Bröder, se på er egen kallelse.
Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många
förnäma. 27 Nej, det som för världen var dåraktigt
utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt
utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och
det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det
utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 (Q) för
att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30 (R) Tack vare honom
är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet,
helgelse och återlösning, 31 för att det ska bli
som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren[q].1Kor.1:26-31
De första församlingarna bestod inte av supermänniskor, utan
de flesta kom från helt vanligt folk. De små och enkla människorna bar
församlingen. De hade lättare att förstå budskapet utifrån livet de levde och
som säkert var hårt och obarmhärtigt. Det fanns en längtan efter något bättre.
Vi lever i värld där tacksamheten inte är en självklar del av
livet. Det har så långt att förlåtelsen inte är av någon större betydelse.
Nyckelorden är i stället bekräftelse och förståelse. Denna utveckling bådar
inte gott för framtiden. Vi dras ifrån varandra istället för att söka gemenskap
med varandra.
Samtidigt har människor ingen berättelse att föra vidare. Därför
har alla vi kristna ett underbart tillfälle att berätta vår livsberättelse som
bär in i evigheten. Vi kristna har också ett ansvar för att vara pålästa i Guds
ord, Bibeln, i att våga förklara och försvara evangeliet.
17 Jag ber att vår Herre Jesu Kristi
Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni
får en rätt kunskap om honom. 18 (N) Jag ber att era
hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till,
hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga 19 (O) och hur oerhört
stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit
verksam. Ef.1:17-19
En text full av liv, hopp, förtröstan och förväntan.
Våga vara tacksamma för det lilla, då kommer det att bli
lättare att kunna se storheten i Herren.
31 (P) Jesus sade till de judar som hade kommit till
tro på honom: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina
lärjungar. 32 Ni ska lära känna sanningen, och
sanningen ska göra er fria." Joh.8:31-32
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar