Fridens Gud

 

Fridens Gud

 

Tankar kring 2Tim.1:7

 

 

 

 

^6 (E) Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning.^[c] 7 (F) Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. ^8 (G) Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangeliet genom Guds kraft. 2Tim.1:6–8

Just nu upplever vi den största krisen sedan andra världskriget. Putin har anfallit Ukraina. Det är med stor sorg vi följer nyhetssändningarna. Våra tankar och framförallt våra böner går till Ukrainas folk, vår syskon i Herren och alla judar i landet. Som i alla krig drabbas barnen, kvinnorna och de äldre värst.

Vi ser alla bilder, små videoklipp och förfasas över det vi ser. Trafiken på sociala media är på högtryck. Åsikter kommenteras, nyheter ifrågasätts och felaktiga nyheter kommer i otroliga mängder, de vi kallar ”fake news.”

Ingen verkar hålla tillbaka på sina reaktioner, utan alla ”öser” på i kommentarsfälten. Tyvärr dras vi kristna med och föregår inte med gott föredöme – vi dras in i den negativa strömmen.

Därför har jag valt bibeltexten ovan och kommer att stanna vid ”självbehärskningens ande” som Paulus skriver till Timoteus. Vi kopplar ofta samman texten med sex, pengar och andra njutningar, men jag tror att det finns fler ingredienser.

”Självbehärskning.” Vad innebär det för mig/dig? Vad lägger vi ordets betydelse? Jag tror att ordets vi finner ordets betydelse när vi rannsakar oss själv. Hur kommer vi ut ur ”självets makt?” Det blev många frågor och svaret på dem har inte jag, utan var och en får pröva sig själv. Hur man gör det, kan jag visa på!

^23 (F) Jesus svarade: "Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas. ²⁴ Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. ^25 (G) Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist^[h] i den här världen ska bevara det^[i] till evigt liv. ^26 (H) Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom. Joh.12:23-26

Johannes Döparen är inne på samma tankegång.

 ^29 (L) Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän står där och lyssnar till honom, och han gläder sig över brudgummens röst. Den glädjen är nu min helt och fullt. ³⁰ Han måste bli större och jag mindre. Joh.3:29-30

När jag läste både bibeltexterna tidigare, hade jag svårt att ta dem till mig. Jag värjde mig för dem och anledningen var att de kom alldeles för nära på mig. Orden gjorde att jag upplevde en sorts ofrihet. 2017 blev de orden ett stopp som förändrade hela min livssituation. Hur?

Jag kommer att svara på mitt sätt att se idag, utifrån texterna ovan. Det finns säkert andra sätt att se på dem, men jag för min del fick nåden till ett rikare liv i Kristus när jag sa ja till att dö bort från mitt ego. Under många år var det en tung ryggsäck, men först när jag genom Guds ord fick bort den insåg jag vilken börda den varit.

Vad är då självbehärskningens ande och vilken betydelse har den i våra liv? Jag återkommer ofta till Johannes Döparen och hans trohet till uppdraget han fick av Gud. Hela hans liv var inriktat på en sak och det var att förbereda för Jesu inträde i världen.

^6 (D) Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. ⁷ Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. ⁸ Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset. Joh.1:6-8

Johannes vek aldrig bort från sin väg och sitt uppdrag. Johannes var och är ett föredöme för alla och har mycket att lära oss. För att vi ska kunna lära oss att gå som han gjorde finns det en grundläggande förutsättning – lägg ner allt som är vårt eget!

Här finns förutsättningar till missuppfattningar och avsiktliga felbedömningar. Att lägga ner sitt eget innebär inte att utblotta sig själv eller in i någon sorts självspäkning eller att vara dörrmatta för omgivningen. Allt handlar om att söka Guds ledning för ens liv i samklang med Guds ord.

 ²⁶ Jag springer alltså inte utan att ha målet i sikte, jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. ²⁷ I stället är jag hård mot min kropp och tvingar den till lydnad, för att inte själv komma till korta när jag predikar för andra. 1Kor.9:26-27

Paulus skriver också följande:

^20 (S) Om ni med Kristus har dött bort från världens makter, varför beter ni er då som om ni levde i världen och böjer er under bud som ^21 (T) "ta inte", "smaka inte", "rör inte"? ^22 (U) Allt detta gäller sådant som ska användas och för-brukas – det rör sig om människors bud och läror. ²³ Visserligen ser det ut som vishet, med självvald fromhet, "ödmjukhet" och späkning av kroppen, men det har inget värde utan tillfredsställer bara det köttsliga sinnet. Kol.2:20-23

Paulus har samma inriktning; det är Guds ord som ska predikas till alla människor. Han hade varken tid eller lust att ge sig in på sidovägar som orsakade förluster. Allt hans fokus fanns i detta att förmedla Guds ord – uppdraget.

Alldeles för ofta är vår inriktning på att titta på vad andra gör och sedan kritisera allt och alla. Här saknas självbehärskning och självkritik! När jag/du har fått en kallelse innebär det att vi har fått den genom Guds nåd och kärlek. Vi ska stanna kvar i denna kallelse och söka, lyssna och göra det Gud lägger på vårt hjärta.

¹⁷ Men var och en ska leva i den ställning som Herren har tilldelat honom, så som Gud har kallat honom^[b]. Det föreskriver jag i alla församlingar. ¹⁸ Blev någon kallad som omskuren ska han inte ändra på det^[c]. Har någon blivit kallad som oomskuren ska han inte låta omskära sig. ^19 (C) Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud. ²⁰ Var och en ska bli kvar i den ställning han hade när han blev kallad. 1Kor.7:17-20

När någon kommit in i sin kallelse och fungerar i denna, lockas vi till att ”kika in på” andras kallelse. Vi blir lockade av den andres smörjelse och vill gå in och ”pröva!” Det är här självbehärskningen kommer in i att ställa frågan: ”Är detta mitt område?” Det naturliga svaret blir NEJ! Risken är stor att den ursprungliga kallelsen försvinner och det betraktas som ett allvarligt felsteg – synd.

Däremot är det en stor välsignelse att samarbeta med andras tjänster/gåvor, och som skapar en helhet – tillsammans kan vi utbreda Guds rike.

En annan sida av självbehärskning är att inte strida för sin egen rätt. Ofta hör vi hur orättvist livet kan vara. Jag tror det är nyttigt att ”bita ihop” men inte att ”bryta ihop” utan låta självbehärskningen ta ett steg framåt i tryggheten med Herren.

Ja det är många aspekter på detta med självbehärskningens ande! Vad finns det annars för varningsklockor som berättar att nu är vi ute på farliga vägar. Den säkraste källan är den helige Andes närvaro i våra liv och att vi ”anstränger oss” att lyssna, för den rösten är stillsam och mild.

¹² Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. ¹³ Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. ¹⁴ Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. ¹⁵ Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Joh.16:12-15

 

Vi kommer aldrig att kunna fungera i självbehärskning om vi slutar att lyssna till den helige Ande. Jesus har gett oss ett löfte om Hjälparen och det är vår uppgift att vara lyssnande.

En annan väg till att komma bort från all självcentrering är att vara hemmastadd i Skriften.” Spurgeon har sagt att det är bra att läsa bra och uppbyggliga böcker, men Bibeln ska man bo i!”

Jag har satt som rubrik ”Fridens Gud” och som avslutning ska nämna varför jag satt just den rubriken.

Efter min återkomst till livet som jag berättade ovan har jag frid med Gud, frid med mig själv, frid med min hustru och frid med min omgivning. De små rävarna i vingården gör sina försök att beröva mig min frid. När jag bekänner att det sker, då och då, brukar dom små rävarna försvinna. Guds frid är ett tillstånd av Hans närvaro som gör livet lättare att leva.

Självbehärskningens ande – förutsättningen för goda relationer. Låt Guds närvaro förändra tankar, handlingar och inställningar till att sprida frid, kärlek och Sanning.

^14 (M) Vi upp-manar er, bröder: förmana de oansvariga, uppmuntra de missmodiga, ta hand om de svaga och ha tålamod med alla. ^15 (N) Se till att ingen lönar ont med ont, utan sträva alltid efter att göra gott både mot varandra och mot alla.

^16 (O) Var alltid glada, ^17 (P) be utan uppehåll ^18 (Q) och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. ^19 (R) Släck inte Anden. ^20 (S) Förakta inte pro-fetior, ^21 (T) men pröva allt, behåll det goda ²² och håll er borta från allt slags ont. 1Tess.5:14-22