Vem jag är i Kristus
Del 38
Dagens ord: 2Kor.2:14-16
Tema: All triumf finns i Kristus
Helsingborg 17 februari 2024
Hänvisningstexter: Kol.1:25-26
Paulus andra brev till Korint har en helt annorlunda
karaktär än hans första brev. Det har ett annat budskap. Perioden mellan det
första och det andra brevet hade blivit en tid av upprättelse, försoning att
oron hade ”lagt sig. Paulus hade fått goda rapporter om en förändring till det
bättre i församlingen.
Vi läser dagens text:
14 Men vi tackar Gud, som alltid
för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft.
[a] 15 Ty
vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som
blir förtappade, 16 för de senare en doft av död
till död, för de förra en doft av liv till liv. Vem räcker till för
detta? 17 Vi är inte som de flesta, som för egen
vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför
Gud det ord som kommer från Gud. 2Kor.2:14-17
Vi läser också hänvisningstexten:
24 Nu gläder jag mig mitt under mina
lidanden för er. Och det som fattas av Kristuslidanden uppfyller jag i mitt liv
för hans kropp, som är församlingen. 25 Dess
tjänare har jag blivit i kraft av det uppdrag Gud har gett mig för er räkning,
att överallt predika Guds ord, 26 den
hemlighet som genom tider och släktled varit dold men nu har uppenbarats för
hans heliga. 27 För dem ville Gud göra känt
vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet - Kristus i er,
härlighetens hopp. Kol.1:24-27
Kolosserbrevets text kommer jag inte att kommentera utan vi
ska ha den som en observationstext. Vi ska bara ha den med oss för att se
Paulus kallelse.
Vi börjar med ordet ”doft.” Om vi söker på ordet doft i SFB
2015 får vi 106 träffar. Det nämns i olika sammanhang och med olika betydelse.
Majoriteten av träffarna finns i Gamla Testamentet och ofta i samband med olika
offer!
9 Sedan skall prästen ta den del
av matoffret som utgör påminnelseoffret och bränna det på altaret. Det är ett eldsoffer till en
ljuvlig doft för Herren. 10 Det som
blir över av matoffret skall tillhöra Aron och hans söner. Bland Herrens eldsoffer
är det högheligt. 3Mos.2:9-10
Offrets rök skulle bli en ljuvlig doft för Herren! Tänk
på sommaren när grillbriketterna har fått riktig glöd och du lägger ryggbiffen
på gallret. En ljuvlig doft i sommarkvällen.
3 Då tog Maria en flaska[a] dyrbar äkta
nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset
fylldes av doften från oljan. Joh.12:3
Här ser vi en handling, ett offer, för att hedra och bedyra
kärlek!
Om vi återgår till Paulus text, dagens text, kommer vi att
se hur han preciserar begreppet ”väldoft.” Han beskriver sin tjänst som ett
triumftåg och ”runt” detta segertåg sprids en väldoft av kunskap.
Men finns det verkligen en god doft från kunskap? Jag tror
det beror på var kunskapen kommer ifrån. Den mänskliga naturens ”kunskapens
doft” kan vara av skiftande karaktär!
Däremot har kunskapen genom Guds ord alltid en välbehaglig
doft. Dess ursprung kommer från Guds frid, kärlek, omsorg, omtanke och allt
annat gott.
Jag minns ett tillfälle i köket när jag stod och diskade. Samtidigt
stod jag och småsjöng någon strof från en lovsång. Plötsligt fylldes köket av
en väldoft som jag inte kunde härleda var den kom ifrån! Den fanns bara där.
Uppfattade doften som en hälsning från himlen.
41 Som en ljuvlig doft skall jag
ta emot er, när jag för er ut från folken och samlar er från de länder där ni
har varit kringspridda. Jag skall bevisa mig helig bland er inför hednafolkens
ögon. 42 Ni skall inse att jag är Herren, när
jag låter er komma in i Israels land, det land som jag med upplyft hand lovade
att ge åt era fäder. Hes.20:41:42
Herren ville föra tillbaka sitt landsförvisade folk. Folket
som kommer tillbaka ska få känna en ljuvlig doft vid sin hemkomst. Så blir det
också när vi leder en människa till Jesus!
Vi läser dagens text en gång till.
När vi går med Jesus sprider vi en väldoft. Den kommer inte
från oss själva, utan i Kristus. Vår mänskliga natur med alla ”avgaser”
blir avstängda. Den helige Ande ger oss frid och rätt ord att säga till den vi
samtalar med.
Vi har inget eget att bevaka utan vi kan gå i full frihet
och detta blir så uppenbart när vi läser v17.
17 Vi är inte som de flesta, som för
egen vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne
inför Gud det ord som kommer från Gud. 2Kor.2:17
Ø
Vi gör det inte för vår egen skull/vinning
Ø
Vi förfalskar inte Guds ord, vi håller oss till
texten
Ø
Vi predikar med rent samvete/sinne
Ska vi kunna nå människor, så är det Jesus vi ska berätta
om. Gärna personligt också, men Jesus ska vara i fokus. Jag tror inte människor
är särskilt intresserade av ”traditioner och samfundstillhörighet”, utan vem
Han är, denne Jesus.
På södra delen av vårt jordklot samlas många av människor
för att lyssna till budskapet om Jesus. Varför samlas så många? På något sätt
kan jag förnimma att de verkligen tror att Jesus kan förändra deras situation
till det bättre.
De vågar lyssna utan förutfattade meningar. Nyckeln
kan också vara att de som berättar tar några steg ”ner” för att budskapet ska
nå hela vägen fram! Det blir precis som Paulus beskriver i dagens text till
oss.
Vi ska återknyta till en annan text vi har läst ovan!
Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, där Lasarus
bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. 2 De
ordnade där en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av
dem som låg till bords med honom. 3 Då tog Maria en
flaska[a] dyrbar äkta
nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset
fylldes av doften från oljan. Joh.12:1-3
Vi kan läsa att syskonen har ordnat en ”kvällsmåltid” för
Jesus och mitt i denna måltid händer något. Maria bryter alabasterflaskan,
hennes pensionsförsäkring eller en hel årslön och offrar innehållet på Jesus.
Maria älskade Jesus, inte bara för det Han gjort för henne,
utan för den Han är för henne. Jesus är för henne Livets Herre som i sin tur
ger en väldoft till världen.
Den här korta berättelsen har så många olika riktningar som
också visar på hur olika vi människor reagerar vid ett sådant ”laddat
tillfälle” positivt eller negativt. Samtidigt är det inte farligt att vara
olika.
Det som är problemets kärna är hur vi ställer oss till oförutsatta
förändringar. För hur sannolikt är det att någon gör som Maria, offrar allt? Vi
ska ta Maria som ett föredöme och bevara det hon gjorde i vår hjärtan och vid
tillfälle göra såsom hon gjorde.
Vi människor skapar något ur det som redan finns. Med Gud är
det annorlunda, Han skapar från det som inte finns till, något vackert och
genomtänkt. Han gör det omöjliga möjligt. Maria offrade något utan att tänka
konsekvensmässigt. Hon hade blivit inspirerad av Jesus.
Vi kanske periodvis uppfattar en avsaknad av väldoft i våra
liv. Guds ord ger löfte om att vi inte ska behöva ha det så. Paulus, Petrus,
Johannes och alla de nytestamentliga karaktärerna saknade också de en väldoft i
sina liv och personligheten.
Petrus skriver om detta:
22 Ni har renat era själar genom att
lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då
varandra uthålligt av rent hjärta. 23 Ni är ju
födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds
levande ord som består. 1Petr.1:22-23
”Ni är födda på nytt”, skriver Petrus! Här börjar vårt
triumftåg och här finns väldoften.